<p>Brunzell L. & Olsson I. Vi spelar mest. Det är ju det eleverna vill…eller? En studie om lärares och elevers syn och förväntningar på musikundervisning i år 7?</p><p>We mostly play. That’s what the pupils want… isn’t it? A survey of teachers’ and pupils’ views and expectations of the music education amongst 13-year-olds?</p><p>Vårt syfte i denna c-uppsats är att undersöka huruvida elevers och lärares syn och förvänt¬ningar på musikundervisning i år 7 stämmer överens.</p><p>Undersökningen är baserad på tre intervjuer med musiklärare samt enkäter till tre svenska grundskoleklasser i år 7.</p><p>Vi har kommit fram till att elevers och lärares tankar kring musikundervisning till viss del stämmer överens. Det har dock framkommit att elever oftast vill ha en bredare musik¬undervisning än vad lärarna tror. Lärarna ägnar mesta tiden åt ensemblespel på instrumenten gitarr, trummor, bas och synt, vilket flertalet elever uppskattar, men de vill också sjunga och komponera musik. Det som av eleverna uppfattas som minst viktigt i musikundervisningen är musikteori och musikhistoria. Dans är ett moment som upplevs som både mest viktigt och minst viktigt i vår undersökning. Musiklyssning har fått en relativt jämn sprid¬ning i enkät¬erna. Samtliga lärare vi intervjuat ägnar den mesta lektionstiden åt spel, men sen skiljer sig deras undervisning åt i den bemärkelsen att de ägnar tid åt olika moment. Det intervjuperson 1 ägnar ytterligare tid åt är sång, li¬¬te musik¬historia samt enkel musikteori. De ska kunna skri¬va en enkel text till en färdig melodi och veta vad puls, takt och rytm är.</p><p>Intervjuperson 2 lägger också fokus på att skapa och lyssna på musik samt lite teori och intervjuperson 3 ägnar, förutom spel, tid åt musikteorins grunder och instrumentkännedom.</p>

<p>Syftet med den här studien är att jämföra Aftonbladets och Expressens förstasidor under fyra olika år för att se vilka förändringar som har skett. I kontext till detta har vi även undersökt mediemarknadens utveckling. Åren vi har undersökt är 1977, 1987, 1997 och 2007.</p><p>Undersökningsmaterialet är 182 förstasidor som är väl utspridda under de fyra åren. Vi har använt oss av en syntetisk vecka där man till exempel undersöker måndagen från en vecka, tisdagen veckan därpå osv. Vår främsta utgångspunkt har varit Marina Ghersettis forskning om den alltmer utbredda sensationsjournalistiken samt andra teoretiker som forskar inom samma område.</p><p>Den kvantitativa studien visade att brott förekommer mest som huvudnyhet på förstasidorna samt att det förekommer mer nyheter om kändisar än vad det gjorde för 30 år sedan. Den vanligaste huvudaktören är den ”vanliga människan” och huvudnyhetens ursprung och källa är oftast från Sverige.</p><p>Den kvalitativa analysen pekade ut att det har skett en förändring på tidningarnas förstasidor. Bilderna har blivit mindre i storlek men fler samt att reklam på tidningarna förekommer i allt högre utsträckning nu än för 30 år sedan. Undersökningen visade också att tidningarnas förstasidor liknade varandra mer utseendemässigt för varje år som gick.</p> / <p>The purpose of this study is to compare the front pages of Aftonbladet and Expressen in four different years within a period of 30 years to see what changes have been done. We have also examined the development of the media over time. Our examined years are 1977, 1987, 1997 and 2007.</p><p>The material of examination consists of 182 front pages which are well spread over the four years. We have employed a so called synthetic week, meaning that you examine Monday one week, Tuesday the following week, and so forth. Our main starting point has been the research of Marina Chersetti about the increasingly widespread journalism of sensation, as well as other theorists carrying out research within the same area.</p><p>The quantitative study showed that crimes are the most frequently occurring head news on the front pages and that there are more news about celebrities today than 30 years ago. The most common main figure is the “ordinary individual” and the origin of the head news, as well as the source, is mostly Swedish.</p><p>The qualitative analysis pointed out that the front pages have changed. The pictures have become smaller but more numerous, and compared to 30 years ago, advertising occur to a greater extent today. The study also showed that the front pages became more similar in appearance every year.</p>

Brunzell L. &amp; Olsson I. Vi spelar mest. Det är ju det eleverna vill…eller? En studie om lärares och elevers syn och förväntningar på musikundervisning i år 7? We mostly play. That’s what the pupils want… isn’t it? A survey of teachers’ and pupils’ views and expectations of the music education amongst 13-year-olds? Vårt syfte i denna c-uppsats är att undersöka huruvida elevers och lärares syn och förvänt¬ningar på musikundervisning i år 7 stämmer överens. Undersökningen är baserad på tre intervjuer med musiklärare samt enkäter till tre svenska grundskoleklasser i år 7. Vi har kommit fram till att elevers och lärares tankar kring musikundervisning till viss del stämmer överens. Det har dock framkommit att elever oftast vill ha en bredare musik¬undervisning än vad lärarna tror. Lärarna ägnar mesta tiden åt ensemblespel på instrumenten gitarr, trummor, bas och synt, vilket flertalet elever uppskattar, men de vill också sjunga och komponera musik. Det som av eleverna uppfattas som minst viktigt i musikundervisningen är musikteori och musikhistoria. Dans är ett moment som upplevs som både mest viktigt och minst viktigt i vår undersökning. Musiklyssning har fått en relativt jämn sprid¬ning i enkät¬erna. Samtliga lärare vi intervjuat ägnar den mesta lektionstiden åt spel, men sen skiljer sig deras undervisning åt i den bemärkelsen att de ägnar tid åt olika moment. Det intervjuperson 1 ägnar ytterligare tid åt är sång, li¬¬te musik¬historia samt enkel musikteori. De ska kunna skri¬va en enkel text till en färdig melodi och veta vad puls, takt och rytm är. Intervjuperson 2 lägger också fokus på att skapa och lyssna på musik samt lite teori och intervjuperson 3 ägnar, förutom spel, tid åt musikteorins grunder och instrumentkännedom.

Syftet med den här studien är att jämföra Aftonbladets och Expressens förstasidor under fyra olika år för att se vilka förändringar som har skett. I kontext till detta har vi även undersökt mediemarknadens utveckling. Åren vi har undersökt är 1977, 1987, 1997 och 2007. Undersökningsmaterialet är 182 förstasidor som är väl utspridda under de fyra åren. Vi har använt oss av en syntetisk vecka där man till exempel undersöker måndagen från en vecka, tisdagen veckan därpå osv. Vår främsta utgångspunkt har varit Marina Ghersettis forskning om den alltmer utbredda sensationsjournalistiken samt andra teoretiker som forskar inom samma område. Den kvantitativa studien visade att brott förekommer mest som huvudnyhet på förstasidorna samt att det förekommer mer nyheter om kändisar än vad det gjorde för 30 år sedan. Den vanligaste huvudaktören är den ”vanliga människan” och huvudnyhetens ursprung och källa är oftast från Sverige. Den kvalitativa analysen pekade ut att det har skett en förändring på tidningarnas förstasidor. Bilderna har blivit mindre i storlek men fler samt att reklam på tidningarna förekommer i allt högre utsträckning nu än för 30 år sedan. Undersökningen visade också att tidningarnas förstasidor liknade varandra mer utseendemässigt för varje år som gick. / The purpose of this study is to compare the front pages of Aftonbladet and Expressen in four different years within a period of 30 years to see what changes have been done. We have also examined the development of the media over time. Our examined years are 1977, 1987, 1997 and 2007. The material of examination consists of 182 front pages which are well spread over the four years. We have employed a so called synthetic week, meaning that you examine Monday one week, Tuesday the following week, and so forth. Our main starting point has been the research of Marina Chersetti about the increasingly widespread journalism of sensation, as well as other theorists carrying out research within the same area. The quantitative study showed that crimes are the most frequently occurring head news on the front pages and that there are more news about celebrities today than 30 years ago. The most common main figure is the “ordinary individual” and the origin of the head news, as well as the source, is mostly Swedish. The qualitative analysis pointed out that the front pages have changed. The pictures have become smaller but more numerous, and compared to 30 years ago, advertising occur to a greater extent today. The study also showed that the front pages became more similar in appearance every year.

The motivation for this thesis lies in the knowledge that there is a crucial information need amongst LGBTQ-persons wanting to read fiction related to LGBTQ in order to strengthen their own identity. This particular information need regarding identification has been said to be more central within LGBTQ-communities than within other user groups, largely because they represent a marginalized group in society. Critical feminists, such as Hope A. Olson, have proved that knowledge organization based on systems of subject representation in fact may lead to further marginalization and exclusion of already marginalized groups. Therefore, the aim of this thesis is to compare subject representation and social tagging as methods of organizing LGBTQ-fiction. The empirical data is drawn from the collaborative tagging platform LibraryThing and five public library catalogs.Within a feminist framework based on queer theory, the advantages of user-generated metadata in the form of social tagging over professional knowledge organization in the form of subject representation are discussed, and in the end dismissed as an adequate replacement or alternative for the latter. The results of this study show that social tagging presents users with more diverse access points than those created within a controlled vocabulary system. However, while some of the social tags are more specific and in some ways inclusive, most of the tags consist of general terms describing the works of fiction. This is a two years master’s thesis.

Läsåret 2013/2014 saknar nästan var tionde elev i årskurs 6 godkänt betyg i matematik. Matematik är ett av tre ämnen som en elev behöver godkänt i för att senare under sin skolgång kunna få gymnasiebehörighet. Skolan har ett lagstadgat uppdrag att ge alla elever förutsättningar att nå godtagbara kunskapskrav och om så inte sker ska ett särskilt stöd sättas in och dokumenteras i åtgärdsprogram. Åtgärdsprogram får kontinuerligt utstå en hel del kritik för att de alltför ofta brister i kvalitet. Genom en kvalitativ textanalys granskas 15 åtgärdsprogram med syfte att utveckla kunskapen kring hur arbetet med särskilt stöd i matematik skrivs fram och bearbetas. Studien visar att det finns en koppling mellan åtgärdsprogram och kunskapskrav i 22 av 29 behovsbeskrivningar i 11 av 15 åtgärdsprogram. Det saknas i fyra av 15 åtgärdsprogram helt en beskrivning av elevens behov av särskilt stöd utifrån kursplanen i matematiks centrala innehållsområden och angivna förmågor. Av 38 åtgärder i åtgärdsprogrammen är sex av tydlig karaktär och resterande 32 av diffus karaktär. En klar majoritet av åtgärderna uppfyller inte kriterier om utvärderingsbarhet och konkretion som anges i Skolverkets allmänna råd. Studien visar att 26 av 38 åtgärder har en anknytning till aktuell forskning kring vad som är att betrakta som gynnsamma åtgärder för elever i matematiksvårigheter. Enbart i två av 15 åtgärdsprogram syns ett tydligt samband mellan elevens framskrivna behov och de inskrivna åtgärderna. / Academic year 2013/2014 almost every tenth student in grades 6 lacks passing grade in mathematics. Mathematics is one of the three subjects that a student needs to pass in order to later in their schooling get high school eligibility. The school has a statutory mandate to provide all students with opportunities to achieve acceptable knowledge requirements and if this is not done, a special support should be deployed and documented in an education plan. Education plans must constantly endure a lot of criticism because they do often lack in quality. Through a qualitative text analysis 15 education plans will be reviewed for the purpose of developing knowledge about how the work with special support in math are projected and processed. The study shows that there is a link between education plan and knowledge requirement in 22 of the 29 necessary descriptions in 11 of the 15 education plans. In four of the 15 education plans a description of the student's special needs based on the Mathematical Syllabuses core content and given abilities is missing entirely. Of the 38 measures in the education plans there are six with distinct character and the remaining 32 are of a diffuse character. A clear majority of the measures do not fulfill the criteria of evaluability and concreteness specified in Skolverkets general advice. The study shows that 26 of the 38 measures are related to current research on what is considered to be favorable measures for students in mathematics difficulties. Only two of the 15 education plans shows a clear connection between the students written needs and measures.

Instruktioner har syftet att förmedla ett arbetssätt eller utförande av en uppgift som användaren sen tidigare inte är bekant med. För att instruktionen ska vara framgångsrik krävs dock att den utformas på ett sätt som gör den enkel att använda och att tolka korrekt. Större efterfrågan på kundanpassning och krav på flexibilitet gör att tillverkande företag i allt större omfattning behöver effektiva metoder för att ta fram instruktioner. På uppdrag av PartnerTech i Åtvidaberg genomfördes under vårterminen 2014 ett examensarbete inriktat mot att underlätta framtagning och revision av instruktioner. Vilka presentationsformer som bäst stödjer användaren var också del av det huvudsakliga målet. Utöver det önskades även en metod för att kategorisera produkter efter monteringskomplexitet, vilket skulle underlätta fördelning av personal. PartnerTech är en kontraktstillverkare som ständigt ställs inför nya produkter och produktionsscenarion, vilket medför löpande behov av nya instruktioner. Bakgrunden till initiativet för projektet ligger i att den nuvarande metoden inte upplevs som tillräckligt effektiv och att kunskap från vetenskapliga studier saknas. Examensarbetet har utförts av en student vid det maskintekniska programmet på Linköpings tekniska högskola. Projektet inleddes med en studie av nuläget och forskningsresultaten inom de berörda områdena. Därefter utvärderades mjukvaran SolidWorks Composer för att se vilka fördelar den skulle kunna bidra till, jämfört med det nuvarande arbetssättet. Ett förslag till en layout för en alternativ form av instruktion utarbetades utifrån fynden under litteraturstudien, vilken senare testades på verkliga produkter. Parallellt utvecklades en metod för att kategorisera produkterna som produceras i Åtvidaberg. Projektet resulterade i en alternativ layout för instruktionerna och ett förslag till ny presentationsmetod. Som framtagningsverktyg föreslås Microsoft Powerpoint, vilket använts under projektet och visat på flera fördelar mot nuvarande program. Istället för att som idag använda utskrivna papperskopior av instruktionerna föreslås presentation via bildskärmar i form av ett bildspel. Utvärderingen av SolidWorks Composer visade att det finns potential för att effektivisera framtagningen av bilder för instruktionerna, förutsatt att ett antal kriterier uppfylls. Metoden för kategorisering av produkterna resulterade i en checklista, baserad i huvudsak på ja/nej-frågor. / The purpose of instructions is to pass a strategy or method for work on to a previously unexperienced person. For an instruction to be successful it must be designed in a manner that allows easy use and correct interpretation. The increasing demand for customer customization and flexibility leads to an ever increasing need for manufacturing companies to create and utilize instructions in an effective way. On the behalf of PartnerTech in Åtvidaberg, a project was conducted as a master thesis during the spring semester of 2014, with the target of facilitating the creation and revision of instructions. How information should be presented to best support the user was also a main objective of the project. Beside this, a method for categorizing the company’s products was requested, to facilitate the allocation of personnel at the assembly lines. PartnerTech as a contract manufacturer is continuously challenged with new products at various development stages. As a consequence, instructions needs to be created regularly. The initiative for the project originates from the dissatisfaction related to the current method. The master thesis has been conducted by a student at the mechanical engineering program at Linköping University. The initial part of the project involved a study of the current method and the company’s needs, as well as research within the concerned areas. Later the software SolidWorks Composer was evaluated to see which possible benefits it could hold. A proposal for a new layout of the instructions was developed, based on the found literature during the research. Instructions was established using the layout and principles, which then was tested on real products. Parallel to this a method for categorizing the products was developed. The project resulted in an alternative layout for instructions and a proposal for a new presentation method. The tool proposed for creating and maintaining the instructions is Microsoft PowerPoint, which was used during the project and showed several benefits compared to the current software. The evaluation of SolidWorks Composer showed that there is potential for more effective creation of images for instructions, given that some criteria is fulfilled. The method for categorizing products resulted in a checklist, based essentially on yes/no-questions.

Influencer marketing is an effective method, rather than traditional advertising strategy, due to that the method is perceived more authentic and trustworthy. During autumn 2017 the social media platform Instagram introduced an advertising policy to distinguish personal opinions and advertising – due to this advertising is more visible than ever before on the social media platform. Further, the general advertising resistance is enhancing in Sweden, and the commercial use of influencer has increased. There’s an interesting situation in a constantly evolving marketing environment, which is relevant and valuable to investigate. The purpose of the study is to investigate attitudes and opinions regarding Instagram's new advertising policy and economically compensated posts labeled "Paid partnership with...". Based on the purpose, the following research question has been established: What opinions and attitudes exist towards Instagram advertising policy and economically compensated posts published by influencers on Instagram with the label "Paid partnership with...”? The essay is based on a qualitative and quantitative research methodology, also known as mixed methods research. The empirical data was based on three semi structured interviews with key persons whom represents companies, influencers and they all are working with Influencer marketing. In addition, an online survey was implemented with 140 respondents whom use Instagram. Based on the results of the study, several conclusions have been identified. The match between influencers and companies has proved to be one of the primary prerequisites for economically compensated collaborations to be considered credible. Companies generally has a positive attitude towards Instagram's advertising policy, considering that it helps to label economically compensated posts as advertisements. Additionally, the policy is appreciated by the Instagram users as it helps to increase transparency for economically compensated posts, as it’s very important that such posts be advertised, by both perspectives. Continuingly, the study shows that both parts generally have a positive attitude towards posts published by influencers on Instagram with the label "Paid partnership with...". In conclusion, the design of such posts has proved to be crucial for the Instagram users attitude.

This study aims to give answers to what type of content, published by professional sport organizations on social media, can engage Swedish sport fans. The definition of "engagement" is based on subjective motives and can be expressed in various forms. Thereby the reason to study whether it was possible to group fans who were of similar character, to understand if they were engaged by the same content on social media. We used segmentation as a strategy to group sport fans with the same level of engagement toward sport organizations. The respondents we got were interesting and brought light to a relative new area of research, which was the goal of this study. The research shows that preferred content is similar in every segment group. Research also indicates that there is no correlation between level of engagement and preferred content on social media. The preferred content is most based on individual preferences and characteristics. However, the study reveals that using segmentation as a strategy can be efficient to group sport fans with similar character, to give a sport organization a brief - but useful - insight in what type of content each segment can feel emotional (and physical) engaged by. This can further lead to higher levels of engagement but is left out for future research attempts. This study can be well suited in the development of the Swedish sport industry looking at the current and future impact of the world’s digitalization. / Denna studie berör svenska elitidrottsföreningars marknadsföringsarbete på sociala medier. Studien ämnar ge förslag på vad för typ av innehåll som elitidrottsföreningarna kan publicera för att engagera sin idrottspublik och därmed uppnå eller fortsätta vara lönsamma. Ett engagemang är svårt att definiera och kan ta många uttryck. Därav fann vi det intressant att studera huruvida olika delar av en idrottspublik kan känna ett engagemang på skilda sätt, för att således ge en förståelse om innehållet behöver anpassas därefter. För att studera vad för typ av innehåll som genererar ett engagemang på sociala medier valde vi att med hjälp av segmentering dela in respondenter i potentiella målgrupper. Segmenteringen utgjordes av 14 respondenter och empirisk data samlades in via intervjuer. Samtliga målgrupper kom att indikera på lönsamhet och kan sägas engageras av liknande innehåll. Men hur personer föredrar att budskapet framställs - såväl som hur man reagerar på det som engagerar - kan variera beroende på vilka individuella karaktärsdrag personer besitter. Dock kan segmentering vara ett effektivt verktyg för att få fram målgrupper bestående av personer som har liknande karaktärsdrag, för att få riktlinjer i utformandet av innehåll på sociala medier som kan tänkas engagera respektive målgrupp. Denna studie kan användas i den svenska idrottssektorns arbete för att utveckla sitt arbete med sociala medier, då digitaliseringen av vårt samhälle verkar vara här för att stanna.

Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i relevant forskning analysera om lärarhandledningen, i svenskämnet i årskurs 2, är en resurs för läraren. Metoden som användes i denna studie var en text- och innehållsanalys. I analysen framkom det olika kategorier, vilka sedan tematiserades för att hålla studien inom det analytiska ramverket. Resultatet visar att lärarhandledningen har en potential att fungera som resurs för lärare i att planera och bedriva svenskundervisning. Lärarhandledningen ger förslag på samtalsämnen och olika aktiviteter, vilket i sin tur bidrar till att skapa variation i undervisningen samt att materialet möter olika lärstilar. Lärarhandledningen grundar sig i aktuell forskning och den gällande läroplanen, vilket lyfts fram i den inledande delen. Slutsatsen som kan dras är att lärarhandledningen är en bra resurs för lärare och att den följer den aktuella läroplanen, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 [2011]. Gällande användbarheten och flexibiliteten väcker den funderingar då den inledande informationen i högre utsträckning passar för en mer övergripande planering av undervisning. Om specifika lärandemål återfinns i direkt anknytning till kapitlet kan det bidra till ett praktiknära lärande och att lärare kan planera samt organisera sin undervisning utifrån lärandemålen (Lgr 11).