Minoritetsgrupper har fått allt större uppmärksamhet i samhället, likaså har diskussioner om diskriminering på grund av hudfärg, etnisk eller kulturell bakgrund och jämlikhet fått större plats i media. Dock visar statistiken på att hatbrotten och diskrimineringen mot dessa människor ökat i Sverige. Svensklärarnas utmaning blir därför att i enlighet med Lgy11 bidra till förändringen av detta, vilket kan göras genom skönlitteraturläsning. Syftet med studien är att undersöka vilken skönlitteratur eleverna inom kurserna svenska 1 och 2 läser samt hur lärarna tolkar och tillämpar det centrala innehållet om skönlitteratur med fokus på minoriteter och mångkulturalitet. Undersökningen bygger i huvudsak på en kvalitativ intervjumetod där fyra svensklärare inom den gymnasiala utbildningen och en skolbibliotekarie intervjuats. Vidare har en kompletterande kvantitativ elevenkät implementerats i studien där endast gymnasieelever deltagit. Resultaten visar på att lärarna främst arbetar med västerländska författarskap. Inslagen av kulturer utanför väst är få i skönlitteraturundervisningen och likaså är inslagen av de nationella minoritetsgrupperna.

Studiens syfte är att redogöra för, samt få en djupare förståelse kring lokala designföretags marknadskommunikation. Forskningsfrågorna lyder som följande; Vilka kanaler för marknadskommunikation använder sig lokala designföretag av? samt Hur arbetar lokala designföretag med innehåll och formspråk i sin marknadskommunikation?   Genom en kvalitativ metod med deduktiv ansats, utfördes åtta semistrukturerade intervjuer med både företagare och experter. Vidare genomfördes en innehållsanalys samt strukturerade observationer av fem företags digitala och sociala kanaler. Resultatet visar på att det finns gemensamma aspekter när det kommer till vilka kanaler samt vilket innehåll som företagen använder och publicerar. Det går även att utläsa att samtliga företag har en tydlig produktorientering i sin kommunikation. Formspråket baseras dock på företagens egen estetik. Slutligen presenteras studiens resultat i en modell, som utgår från Shannon-Weavers kommunikationsmodell från 1948 och förslag för framtida forskning tydliggörs. / The purpose of this study was to describe, as well as gain a deeper understanding of local design companies' marketing communication. The research questions were as follows: Which channels for marketing communication do local design companies use? and How does local design companies work with content and design languages ​​in their market communication? Through a qualitative method of deduction, eight semistructured interviews were conducted with both entrepreneurs and experts. Furthermore, a content analysis and structured observations were conducted of five companies' digital and social channels. The result shows that there are common aspects when it comes to which channels and what content companies use and publish. It is also possible to read that all companies have a clear product orientation in their communication. The design language is based on the company's own aesthetics. Finally, the study results are presented in a model, based on Shannon-Weaver's communication model from 1948, and proposals for future research are clarified.

Barnriktat tal (BRT) är ett speciellt sätt för vuxna att tala till barn som bland annat kännetecknas av att vissa känslolägen och intentioner ofta uttrycks starkare än i vuxenriktat tal (VRT). Denna studie undersökte subjektivt bedömda känslolägen och intentioner i BRT och hur de korrelerar med fonetiska aspekter. Män och kvinnor bedömde känslolägen i BRT som bestod av 25 sekunder långa yttranden av mammor och pappor som talade till sina barn i åldrarna 3, 6, 9 och 12 månader. Yttrandena av mammorna var både på svenska och australiensisk engelska, medan de av papporna endast var på svenska. De känslolägen och intentioner som bedömdes var positivt/negativt känsloläge, uttrycka kärleksfullhet, trösta/lugna, uppmuntra uppmärksamhet och styra beteende. De fonetiska aspekterna som korrelerades med bedömningarna var medelvärde av grundtonsfrekvensen, grundtonsfrekvensens omfång och medelvärden av den första och andra formanten. Hur yttrandena bedömdes på den positiva/negativa skalan jämfördes även med bedömningar av samma yttranden fast lågpassfiltrerade (till 400 Hz) som användes i en annan studie. Bedömningarna av positivt/negativt känsloläge jämfördes också mellan yttrandena av de två könen och på de två språken. Resultatet visade att bedömningarna inte skiljde sig signifikant. Korrelationen av bedömda känslolägen och intentioner, och fonetiska aspekter indikerar att det främst är grundtonsfrekvensens höjd som har betydelse för hur högt de olika känslolägena och intentionerna bedöms, men även till viss del grundtonsfrekvensens omfång. Den första formanten korrelerade inte med några känslolägen eller intentioner, men den andra formanten korrelerade med uttrycka kärleksfullhet. Bedömningarna av de australiensisk-engelska yttrandena och de svenska skiljer sig inte signifikant trots skillnader gällande de fonetiska aspektera, och detsamma gäller bedömningar av mammornas och pappornas yttranden. Resultaten tillsammans indikerar att främst höjden av f0-medel och omfångets bredd är relevanta för uppfattade känslolägen. / This study examined the subjectively rated affects in infant directed speech and their correlations with acoustic parameters. Men and women rated affects in 25 second utterances of infant directed speech by mothers and fathers speaking to their infants aged 3, 6, 9 and 12 months. The mothers' utterances were in both Swedish and Australian English, while the fathers' utterances were only in Swedish. The affects that were rated were positive/negative affect, express affection, soothe/calm, encourage attention and direct behaviour. The acoustic parameters that were correlated with the ratings were mean fundamental frequency, range of fundamental frequency and means of the first and the second formant. How the utterances were rated on the positive/negative scale were compared with ratings of the same utterances but low-pass filtered (to 400 Hz), which were used in a different study. The ratings of positive/negative affect were also compared between the utterances of the two genders and the two languages. The result was that the ratings did not differ significantly between the filtered and unfiltered utterances. The correlation of rated affects and acoustic parameters indicate that most affects are rated higher when the fundamental frequency is higher, and the range of the fundamental frequency also appears to have some bearing on the ratings. The first formant did not correlate with any affects, but the second formant correlated with express affection. The ratings of the Australian English and the Swedish utterances did not differ significantly, nor did the ratings by mothers and fathers. Together the results indicate that mainly the height of the fundamental frequency and the width of the range are relevant regarding which affects are perceived.

Purpose: The authors have found a common interest to investigate how the use and impact of reviews online can be applied within the subject of tourism. The purpose of the study is to investigate how consumers use reviews in their information search process. The purpose is also to investigate how and if consumers are influenced by online reviews regarding hotel stays. Method: The study is based on a qualitative method in the form of ten semi structured interviews as primary collection. The study has a support from secondary data consisting of a literature review in the chapter of previous research. Theory: The theoretical background is based on three theories. The theories are The PrePurchase-Information process, The Major Influences On Individual Travel Behaviour and the theory From Word-Of-Mouth to Electronic Word-Of-Mouth. Empiricism: The empiricism consists of a presentation of ten semi structured interviews with anonymous respondents regarding their own experiences and beliefs about the topic of the study. The chapter also includes an overview of the previous research about the topic to support and enhance the primary empirical interview material. Findings: The digital society has led to an increased online presence, critical thinking and interest on how consumers travel and what hotels they choose. Impact is constantly present in their contact with reviews and surroundings. The individuals own interpretation and perception of reality is based primarily on how they use and are influenced by reviews. In combination with critical thinking there is an insight that anyone, can write anything.

In this Bachelor’s essay we discuss whether eWOM (electronic word-of-mouth) is perceived as advertisement or as normal information, which is not influenced by any company, on the platform Facebook. The information which we were interested in is the one spread by normal users, and user’s perception of it. To find our results we have conducted a study in which we have used the method interview, which gives qualitative results. Our chosen selection group contains young adults with ages spreading from 19 to 24, mainly because the group with ages between 16 to 24 is the group with most users according to “Statistiska centralbyrån” (2011). Our result points towards that users perceive a dichotomy between Facebook’s advertising and information spread by other users. The factor of interest (of the users) is according to our findings important to get a potential customer interested in a product. The other factor which makes opinions more trustworthy is the relationship one has with the source of the information. The closer the friend, the more trustworthy the information is pursuant to our results. What this could mean in the future of marketing is hard to predict but our results and earlier research could point towards new marketing strategies for companies.

The purpose of this study has been to investigate students’ perceptions of the content in the Swedish subject and current syllabus for Swedish in the third year of upper secondary school. The purpose has also been to analyze if students are familiar with the aims they are working towards, how explicit they are and if they have any significance for the students’ results and motivation. This investigation is based on a socio-cultural perspective and was made with help of a quantitative method by using questionnaires, but has also been studied to some extent qualitatively, which have been analyzed from a student angle. The analysis of the results shows that the students have very good perception of what they should study in Swedish year three in upper secondary school. The students have also relatively good knowledge about learning presented by teachers, and that the aims are presented in the beginning of the course. In addition to this, the study shows other important elements that influence students’ results and motivation, such as teachers’ competence, their ability to teach and engage the students and the relationship between teacher and student. The conclusion is that teachers in their interaction with students should be more concrete and distinct, when presenting the aims anchored in the current curriculum. They also need to adapt contents and methods to students’ capacity, in order to motivate students and promote their ambition to get higher results and grades. Finally, this is required to reverse the declining trend in Swedish school results.

This study investigates how teachers of the subject ensemble in Swedish upper secondary school talk about their choices of subject content in light of their background as musicians and/or music teachers? According to current regulations and curricula (Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94; Programmål för Estetiska programmet, ES 2000:05) the Swedish upper secondary school system can be described as goal-centered, which implies that the goals of the education are in focus and that methods and material to achieve those goals can show great variances. The aim of this study is to investigate how music teacher talk about their choices of content in relation to several background factors like music teacher education and experience and their experience as professional performers. Research questions are: * How do musicteachers talk in groupinterviews regarding choices of content in ensemble in upper secondary school? * What do musicteachers perceive as essential contents in music teaching in the subject ensemble? The conceptual framework in this study is inspired by Berger and Luckmann’s (1966/1979) theories of the construction of reality. This means that a non-essentialist approach is taken and that subject matter, content and curricula all are understood as constructs in relation to a context, historically and cultural specific (Burr, 2003). This explains the focus on the interviewees professional backgrounds in relation to choice of content. Furthermore it relies on discourse psychology (Potter & Wetherell, 1987) where interpretative repertoires is used as an analytical tool. By focus group-interviews (Wibeck, 2000; Morgan, 1998) data has been collected and then analyzed. The interviewees are both professional musicians and music teachers, and they are all working as music teachers in upper secondary schools. The results of the study indicates that the teachers’ talk about choices of content is constructed mainly through their experiences of performing and professional musicianship and that didactical constructions highly relies on those experiences. This means that music as a subject (cf. Nielsen, 1998) is often seen as a product, as in a concert or a recording, and that the music teachers’ professional experiences of making music is an important ground for accomplishing that task. This raises further questions about how music teaching should be carried out and what implications the focus on a product has on musical learning from a democratic as well as a pedagogical perspective.

Uppsatsen består av en komparativ studie gjord genom kritisk närläsning av två separata läromedel, Svenska impulser 3 (2013) och Svenska 3 – Helt enkelt (2015). Jämförelsen utgår från hur läromedlen konkretiserar det centrala innehållet och kunskapskraven som berör litteraturundervisning i kursen Svenska 3, och om de samverkar med didaktisk forskning och om de har ett formativt förhållningssätt. Att konkretisera det centrala innehållets roll och kunskapskraven har, sedan den nya kursplanen Gy11 släpptes, varit ett fortsatt dilemma. Det förklaras genom undersökningar från Skolverket. Resultatet visar att Svenska 3:s litteratursegment har konkretiserats på olika vis, trots att de utgått från samma centrala innehåll och kunskapskrav. Förutom konkretiseringen synliggörs också att de aktuella läromedlen förhåller sig till utvalda delar av Skolverkets didaktiska forskning och att läromedlen har ett formativt förhållningssätt. Likheterna och skillnaderna är också många i analysexemplen, något uppsatsen belyser. / The essay consists of a comparative study brought on by a critical close reading of two separate teaching aids, Svenska impulser 3 (2013) and Svenska 3 – Helt enkelt (2015). The comparison emanates from how the two teaching aids define the core content and knowledge requirements about literary studies in the upper secondary school course Swedish 3, and how they conspires with research in didactics and whether they have a formative approach or not. To define the core content’s role and to define the knowledge requirements has, since the new curriculum and syllabus Gy11 was released, been problematic. That is explained through enquiries made by Skolverket. The result shows that Svenska 3’s part about literary studies have been defined differently in the teaching aids, even though they transpire from the same core content and knowledge requirements. The teaching aids also relate to chosen parts of Skolverket’s research in didactics and they have a formative approach according to the analysis. The similarities and differences are plenty in the two examples, which the essay highlights.

SAMMANFATTNING Hjerpe, Madeleine  Kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet - Viktiga aspekter att belysa i religionsutbildning, men hur?  En kvalitativ studie av lärarnas undervisning om ett centralt innehåll i religionsvetenskap 1   Studien syftar till att öka kunskapen om hur ämneslärare i religion ser på de möjligheter och utmaningar som finns i undervisningen av det centrala innehållet "Religion i relation till kön, socioekonomisk bakgrund, etnicitet och sexualitet" som ingår i kursen "Religionsvetenskap 1" och på vilka sätt de förankrar detta praktiskt i sin undervisning, i gymnasieskolan. Det är en kvalitativ studie där intervjuer med en semistrukturerad stil som metod. Fem religionskunskapslärare på fyra gymnasieskolor i södra Sverige har intervjuats. Resultaten analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys och diskuteras i relation till tidigare forskning och läroplansteori, vilket är studiens teoretiska perspektiv. Resultaten visade att lärarna påpekade att undervisning i religionsvetenskap och i detta specifika centrala innehåll bidrar till viktiga diskussioner i klassrummet. Lärarna kan arbeta mer nyanserat och behandla religion ur ett individ-perspektiv. Utmaningarna som lärarna pekar på gällande undervisning i detta kunskapskrav är att det kan väcka starka känslor, vilket kan vara överväldigande för vissa elever. Elever kan också få sin världsbild och uppfattning utmanad, vilket kan vara problematiskt. Externa faktorer som påverkar undervisningen är bristen på tid. Exempel på hur lärarna förankrar detta centrala innehåll praktiskt i sin undervisning innefattar diskussioner, skriftliga uppgifter och uppgifter relaterade till de fyra aspekterna. Resultatet visar även på att flera av lärarna inte ser detta kunskapskrav som åtskilt från de andra kunskapskraven.                      Nyckelord: Centralt innehåll, gymnasium, kunskapskrav, läroplan, religionskunskap, undervisning   Keywords: Central content, curriculum, knowledge requirement, religious studies, teaching, upper secondary education / ABSTRACT Hjerpe, Madeleine Gender, socio-economic background, ethnicity and sexuality - Important aspects to highlight in religious education, but how? A qualitative study of teachers' teaching of a central content in Religious Studies 1   The study aims to increase knowledge about how subject teachers in religion view the opportunities and challenges that exist in teaching the central content "Religion in relation to gender, socio-economic background, ethnicity and sexuality" which is included in the course "Religious Studies 1" and in what ways they anchor this practically in their teaching, in upper secondary education. This research is a qualitative study using interviews with a semi structured style as a method. Five Religious Studies teachers, in four schools in the south of Sweden have been interviewed. The results were analyzed by using a qualitative content analysis and discussed in relation to the literature and curriculum theory, which is the study’s theoretical perspective. The results showed that the teachers point out that teaching in religious studies and in this specific central content contributes to important discussions in the classroom. The teachers can work in a more nuanced way and treat religion from an individual perspective. The challenges that the teachers point out when teaching this knowledge requirement are that it can arouse strong emotions, which can be overwhelming for some students. Students can also have their worldview and perception challenged, which can be problematic. External factors that affect the teaching is the lack of time. Examples of how the teachers anchor this central content practically in their teaching involves discussions, written assignments and assignments related to the four aspects. It also appears that many of the teachers do not see this knowledge requirement as separate from the other knowledge requirements.                             Keywords: Central content, curriculum, knowledge requirement, religious studies, teaching, upper secondary education Nyckelord: Centralt innehåll, gymnasium, kunskapskrav, läroplan, religionskunskap, undervisning

Studiens syfte var att belysa lärares och elevers uppfattningar om högläsning med koppling till medinflytande och hur lärare organiserar arbetet med högläsning för att bemöta elevers möjlighet till medinflytande. De frågeställningar som har varit ett utgångsläge för att besvara studiens syfte är: Hur organiserar och arbetar lärare med högläsning för att bemöta elevers möjlighet till medinflytande? Vad är det för inflytande eleverna upplever att de har under lärares högläsning och hur tas det till vara? Vad skulle eleverna vilja ha inflytande över och varför? Semistrukturerade intervjuer med 13 elever och 3 lärare har använts som datainsamlingsmetod. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt främst i den sociokulturella teorin men till viss del även i den kognitiva och teorin om föreställningsvärldar.   Lärarna har beskrivit hur de organiserar och arbetar med högläsning för att bemöta elevers möjlighet till medinflytande och delaktighet. Resultatet visar att elevernas möjligheter till medinflytande och delaktighet är beroende av vilken typ av arbetssätt och arbetsformer läraren praktiserar och studien lyfter fram exempel på såväl tillfällen då elevernas medinflytande är stort som när det är mer begränsat. Tydligt är att elevernas reaktioner och intressen är faktorer som är med och påverkar undervisningens innehåll. Diskussioner äger vanligtvis rum i helklass där det ges tillfällen för eleverna att göra sina röster hörda och får således vara meningsskapande av lektionsinnehållet. Resultatet visar även på att läroplanen och brist på resurser bidrar till att begränsa elevers inflytande. Resultatet från elevsvaren visar att majoriteten av eleverna tar initiativ till att interagera socialt när de inte förstår de ord de möter i högläsningen, vilket indikerar att eleverna ser högläsning som en aktiv och social process. Vidare framgår det att eleverna främst vill ha medinflytande över undervisningens innehåll i form av att få välja vilka böcker läraren ska läsa. Ett återkommande svar hos eleverna är dock ”vet inte”. Det tyder inte på att eleverna inte vill utöva medinflytande över exempelvis arbetssätt och arbetsformer utan snarare är en mer tänkbar förklaring att de krävs en del för att praktisera autonomi. / The purpose of the study was to illustrate both teachers´ and pupils´ perceptions about reading aloud in connection with influence and how teachers organize the work of reading aloud to meet pupils´ opportunities for influence. These are the questions I have chosen to be the base of my study: How do teachers organize and work with reading aloud in order to meet pupils´ opportunities for influence? What kind of influence do the pupils feel they have and would like to have during these reading aloud sessions, and how are they taken into consideration? What would the pupils like to have influence over and why? Semi-structured interviews were used as a method for collecting data and 13 young students and 3 teachers were interviewed. The study takes its theoretical starting point mainly in the sociocultural theory but also to a certain extent in the cognitive and the theory of envisioning literature. The teachers described the way they work in read-aloud situations and in what way influence and participation is given to the pupils in the teaching moment. The results show that the pupils´ opportunities for influence and participation depend on which type of working models and forms the teacher practices. Examples of both when the pupils´ influence is greater and limited are included in the study. Clearly the pupils´ reactions and interests are factors that will affect the teaching content. Discussions usually occur with the whole class and opportunities for the pupils to speak are created which means they are therefore included in the teaching content. The result also show that the curriculum and the lack of resources limit the pupils´ influence. The results also show that the majority of the pupils are taking initiative to interact socially when coming across vocabulary that is unfamiliar to them in read-aloud situations. This indicates that they believe these situations to be both active and social processes. The results also suggest that the pupils would like more influence over the teaching content, mostly in form of choosing which book to read aloud. The answer that reoccurs most is “I don’t know” in the pupils´ answers. The results, however, do not show that no influence over working methods and forms are wanted. A more conceivable answer is therefore that it requires experience to practice autonomy.