<p>The main purpose of this study has been to survey the pupils’ general comprehension of the content and aim of Swedish as a subject in upper secondary school and their attitude towards the subject. Furthermore the study aims at discerning whether there is a distinguishable difference between programmes with vocational and academic character.</p><p>The study is based on the results of 101 answers from students in an opinion poll handed out at a Western Swedish upper secondary school. Throughout the analysis the results of the two programme groups have been weighed against each other. The result of the survey shows that:</p><p>• The understanding of the aim and content of Swedish at upper secondary school is acceptable as a whole. One quarter of the students show a very good comprehension.</p><p>• The pupils’ general attitude towards the subject is fairly positive.</p><p>• There is a clearly discernable difference between the vocational programmes and the academic ones with regard to the comprehension of the subject’s aim. Vocational pupils generally show a weaker understanding than the academic pupils do.</p><p>• There is an equivalent difference between the groups when looking at the comprehension of the content of Swedish as a subject.</p><p>• The differences in attitude towards Swedish as a subject follow the pattern of the pupils’ comprehension. The pupils from the academic programmes generally have a more positive attitude. This pattern shows true for both attitudes with cognitive basis and for the ones based on emotion.</p> / <p>Huvudsyftet med denna undersökning har varit att kartlägga gymnasieungdomarnas generella förståelse för svenskämnets innehåll och syfte samt deras attityder till ämnet som sådant. Dessutom har en stor del av undersökningen syftat till att undersöka om det förekommer några skillnader i förståelse och attityd mellan elever på studieförberedande respektive yrkesförberedande program.</p><p>Studien bygger på en enkätundersökning där svaren från 101 elever på en västsvensk gymnasieskola har behandlats. Genomgående har analyser gjorts där resultaten från de två programkaraktärerna, studieförberedande program och yrkesförberedande program, har jämförts. Av resultatet framgår följande:</p><p>• Totalt sett visar eleverna en acceptabel förståelse för såväl svenskämnets syfte som dess innehåll. Ungefär en fjärdedel av eleverna visar en mycket god förståelse.</p><p>• Totalt sett visar eleverna också en relativt positiv attityd till svenskämnet.</p><p>• Det finns en klar skillnad i förståelse för svenskämnets syfte mellan de två programgrupperna. Eleverna på de yrkesförberedande programmen visar generellt upp en svagare förståelse än eleverna på de studieförberedande programmen.</p><p>• Det finns även en motsvarande skillnad när det gäller elevernas förståelse för svenskämnets innehåll.</p><p>• När det gäller elevernas generella attityd till svenskämnet visar resultatet att eleverna på de studieförberedande programmen delar en betydligt mera positiv attityd än eleverna på de yrkesförberedande programmen. Detta mönster gäller för såväl de känslomässigt som förnuftsmässigt baserade attityderna.</p>

Elevers delaktighet och förmågan att kunna kommunicera är två grundläggande faktorer som kan påverka elevers framtid. För att elever med olika kommunikationsformer ska kunna vara delaktiga i sin lärprocess krävs att det finns tillgång till varierande kommunikationssätt. Formuleringarna i Skolverkets styrdokument var dock inte tillräckligt tillgängliga för elever som läser gymnasiesärskolans individuella program. För att förtydligöra det centrala innehållet i kursplanen och kunskapskraven skapade pedagogerna en unik samtalskarta som använder elevnära språk, AKK, och illustrerade skrifttexterna till bilderna. Syftet med denna fallstudie är att undersöka hur elever med utvecklingsstörning kan ges möjlighet att bli mer delaktiga i undervisning och kunskapsbedömning genom användningen av alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Studien baseras på det sociokulturella perspektivet och KASAM-teori (Känsla av SAMmanhang) och har en kvalitativ deduktiv forskningsansats. Metoden som används i denna studie är intervjuer med speciallärare och elever samt observationer av olika lektioner för att veta mer om de samtalskartor som främjar elevers delaktighet i undervisning och kunskapsbedömning. Analysmetod i den studien är kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att med användning av de samtalskartor som illustrerar det centrala  innehållet i kursplan  och kunskapskravens ”trappor ” blir lektionerna meningsfulla, begripliga och hanterbara, så att eleverna blir motiverade och vill vara delaktiga i undervisning och kunskapsbedömning. / Students participation and their ability of communication are two fundamental factors that can influence their future. For enabling students with different communication forms to participate in their learning processes, it is necessary to create accesses to varying methods of communication. However, the governing documents of the Swedish National Education Agency were not sufficiently accessible for students in special needs upper secondary school individual program. In order to clarify the central content of the syllabus and the knowledge requirements, the educators created a unique conversation map that illustrates scripture texts for images in the student-friendly language, AAC (Augmentative and alternative communication). This case study aims to investigate the ways to support students to become more active in the education and knowledge evaluation by using the conversation maps.  The study is based on the sociocultural perspective and SOC-theory (Sense of Coherence) and follows a deductive approach. The methods used in this study consist of interviews with specialist teachers and students as well as observations of various lessons, in order to acquire a deep understanding of how the conversation maps can be utilized to promote the participation of students in education and knowledge assessment. The analysis method in this study is qualitative content analysis. The result shows that, by using the conversation maps that illustrate the central content of the syllabus and the required knowledge levels, the lessons became more meaningful, comprehensible and manageable, and consequently the students got more motivated and eager to participate in education and knowledge assessment.

Andelen vegetarianer och veganer i världen ökar successivt. En av många anledningar till detta är att man som mottagare påverkas av djurrättsliga publiceringar på sociala medier. Många organisationer som försöker stoppa djurplågeri och förespråka ett veganskt leverne väljer att, genom sin visuella kommunikation, inrama sina publiceringar negativt, vilket kan tas emot som stötande av mottagaren. Denna studies syfte är därför att undersöka hur mottagaren påverkas av stötande innehåll i form av fotografier på sociala medier, med en djurrättsorganisation som avsändare. Organisationen valdes ut i en initial förstudie, tillsammans med sex fotografier uppdelade i tre innehållstyper. Dessa olika innehållstyper låg till grund för en kvantitativ del i form av en enkät som besvarades av 49 informanter, för att få klarhet kring vilken som mottogs bäst - och varför. Därefter följde en kvalitativ del, där en fokusgrupp bestående av sex informanter fick tycka till och diskutera de tre kategorierna av bilder. Studiens resultat visar att de tre innehållstyperna är olika effektiva beroende på mottagaren. Mottagare som ofta utsätter sig för stötande innehåll blir mättade och kan lätt bli emotionellt distanserade. Likaså visar studien att en alltför enformig inramning från organisationens sida kan resultera i att innehållet blir synonymt med dem och att mottagaren kopplar de negativa känslor som väcks av bilderna direkt till organisationen.

<p>The focus of this essay is to investigate if there lies a difference between graffiti art that is placed in the public spaces and graffiti art that is sited in an institutional art setting; in this essay exemplified in a gallery space. My thesis is that graffiti art derives a great deal of its meaning and substance from its situation consequently making a change of cultural context also a change of connotation and understanding of the graffiti art itself.  Meaning that graffiti art situated in a communal space is different from graffiti art situated in the gallery space. They share aesthetic expression but their connotations differ; i.e. one being illegal and the other permissible making their meanings dissimilar. I have used a comparison between site-specific art and graffiti art to further strengthen my thesis concerning the importance of understanding how a change of context critically changes the substance of graffiti art.</p>

The main purpose of this study has been to survey the pupils’ general comprehension of the content and aim of Swedish as a subject in upper secondary school and their attitude towards the subject. Furthermore the study aims at discerning whether there is a distinguishable difference between programmes with vocational and academic character. The study is based on the results of 101 answers from students in an opinion poll handed out at a Western Swedish upper secondary school. Throughout the analysis the results of the two programme groups have been weighed against each other. The result of the survey shows that: • The understanding of the aim and content of Swedish at upper secondary school is acceptable as a whole. One quarter of the students show a very good comprehension. • The pupils’ general attitude towards the subject is fairly positive. • There is a clearly discernable difference between the vocational programmes and the academic ones with regard to the comprehension of the subject’s aim. Vocational pupils generally show a weaker understanding than the academic pupils do. • There is an equivalent difference between the groups when looking at the comprehension of the content of Swedish as a subject. • The differences in attitude towards Swedish as a subject follow the pattern of the pupils’ comprehension. The pupils from the academic programmes generally have a more positive attitude. This pattern shows true for both attitudes with cognitive basis and for the ones based on emotion. / Huvudsyftet med denna undersökning har varit att kartlägga gymnasieungdomarnas generella förståelse för svenskämnets innehåll och syfte samt deras attityder till ämnet som sådant. Dessutom har en stor del av undersökningen syftat till att undersöka om det förekommer några skillnader i förståelse och attityd mellan elever på studieförberedande respektive yrkesförberedande program. Studien bygger på en enkätundersökning där svaren från 101 elever på en västsvensk gymnasieskola har behandlats. Genomgående har analyser gjorts där resultaten från de två programkaraktärerna, studieförberedande program och yrkesförberedande program, har jämförts. Av resultatet framgår följande: • Totalt sett visar eleverna en acceptabel förståelse för såväl svenskämnets syfte som dess innehåll. Ungefär en fjärdedel av eleverna visar en mycket god förståelse. • Totalt sett visar eleverna också en relativt positiv attityd till svenskämnet. • Det finns en klar skillnad i förståelse för svenskämnets syfte mellan de två programgrupperna. Eleverna på de yrkesförberedande programmen visar generellt upp en svagare förståelse än eleverna på de studieförberedande programmen. • Det finns även en motsvarande skillnad när det gäller elevernas förståelse för svenskämnets innehåll. • När det gäller elevernas generella attityd till svenskämnet visar resultatet att eleverna på de studieförberedande programmen delar en betydligt mera positiv attityd än eleverna på de yrkesförberedande programmen. Detta mönster gäller för såväl de känslomässigt som förnuftsmässigt baserade attityderna.

Biological evolution is part of the syllabi for Biology and Science in Swedish upper secondary school. In the syllabi, evolution is not only presented as a topic in Biology courses, but is also regarded as a unifying theme. The teacher has a fundamental role in deciding how the national curriculum is translated into the educational situation. This thesis investigates teachers’ accounts of their teaching of evolution in Swedish upper secondary school, describing their understandings of the purpose of teaching and learning evolution as part of biology education. The thesis is based on interviews of teachers teaching the course Biology A, which is compulsory as dictated by the Natural Science Program. The interviews were supplemented with questionnaires. The interviews were orientated towards questions about selection of course content and the reasons for choosing this content. The interviews were focused on teachers experiences based on their own practice. Two aspects of content were examined: (1) the scientific content taught in terms of themes and (2) the socializing value-laden aspects, such as priorities taken by the teachers and the teachers´ overarching aims.   The results showed that teachers described different teaching contents with regard to values, even when the core content of themes was similar. Four different selective traditions for choosing content were identified among teachers. The results are discussed in relation to the context and conditions that the teachers identify as influential on the content chosen. Teachers’ interactions with their students as well as their world views are important for their selection and adjustment of content. There are also indications that teachers’ personal views about purposes are important for selecting the teaching content.

Revisionsberättelsen är ett viktigt verktygför kommunikationen mellan revisorerna och in­tressenterna. Dagensrevisionsberättelse är väldigt standardiserad och i samtliga delar finns detförslag till exakta formuleringar. Enligt tidigare forskning finns det enintressekonflikt mellan intressenterna och revisorerna. Denna konflikt handlarom att intressenterna vill ut­vidga informationsinnehållet irevisionsberättelsen vilket revisorerna är kritiska till eftersom detta skulleinnebära mer ansvar och mer att stå till svars för. För att lösa denna konflikthar revisionsberättelsen debatterats flitigt och i en debatt diskuteras om mankan göra revisions­berättelsen intressantare genom att betygsätta företag iexempelvis intern kontroll och bolagsstyrning. Debatterna kringrevisionsberättelsen har också utmynnat i en ny revisionsberättelse som skallbörja användas från och med 1 januari 2011. Vårt syfte med denna studie är därför att utifrån revisorernas perspektivanalysera och beskriva revisorernas uppfattning om revis­ionsberättelsen ochdess formalisering samt om där finns en vilja bland revisorerna att utöka sittansvar genom fler uttalanden i revisionsberättelsen. Studien baseras på enempirisk under­sökning i form av sex kvalitativa intervjuer. En av dessaintervjuer är med studenter som är i slutet av sin högskoleutbildning inomrevision. Anledningen till att vi valt studenter som en av våra respondenter äratt vill analysera om deras uppfattningar skiljer sig från de övriga. Vårundersökning visar att revisorerna har synpunkter på hur innehållet ochstrukturen i revisions­berättelsen skall förbättras men samtliga anser attrevisionsberättelsen tillgodoser intressen­ternas behov. Formaliseringen avrevisionsberättelsen uppskattas av samtliga revisorer och de tycker att tydligariktlinjer är viktigt. Alla respondenter är dessutom villiga att ta mer ansvargenom fler uttalanden i revisionsberättelsen. Slutsatsen angående studenternaär att de har samma uppfattning som majoriteten av respondenterna. / The audit report is an important tool for the communication between auditors and stakehold­ers.  Today's audit report is very standardized andin all part there are exact proposals for the formulation.  According to previous research, there is aconflict of interest between stakehold­ers and auditors. The conflict is aboutthe stakeholders want more information in the audit report which the auditorsare critical towards, since it would mean more responsibility. To resolve theconflict the audit report has been debated a lot. One discussion is about howto make the audit report more interesting for the stakeholders. There is aproposal about rating the company on example internal control and corporategovernance. All the debates have also led to a “new audit report” and this auditreport shall be used from January 1st 2011Our purpose of this studyis therefore to analyze and describe the auditors’ opinion about the con­tentand structure of the audit report. We also want to investigate the auditors opinionabout the formalization of the audit report and if they are willing to increasetheir responsibility. The study is based on six qualitative interviews. One ofthese interviews is with students and the reason for this is to compare iftheir perception differ from the others. Our conclusions are that the auditorshave opinions how to improve the content and the structure of the audit report.All the auditors think that the audit report meet the stake­holders needs. Theformali­zation of the audit report is estimate by the auditors and all intervieweesagreed that the guidelines are important. The study also indicates that theauditors are willing to take more responsibility by more statements in theaudit report. The conclusion regarding the stu­dents is that they have the same opinion as the majority of the auditors interviewed.

The focus of this essay is to investigate if there lies a difference between graffiti art that is placed in the public spaces and graffiti art that is sited in an institutional art setting; in this essay exemplified in a gallery space. My thesis is that graffiti art derives a great deal of its meaning and substance from its situation consequently making a change of cultural context also a change of connotation and understanding of the graffiti art itself.  Meaning that graffiti art situated in a communal space is different from graffiti art situated in the gallery space. They share aesthetic expression but their connotations differ; i.e. one being illegal and the other permissible making their meanings dissimilar. I have used a comparison between site-specific art and graffiti art to further strengthen my thesis concerning the importance of understanding how a change of context critically changes the substance of graffiti art.

2011 föll det obligatoriska ämnet Estetisk verksamhet bort ur läroplanen. I år, 19:e juni 2018 röstar regeringen om ett förslag som gör att de estetiska ämnena återigen blir obligatoriska. Syftet med studien är att belysa frågor kring vad som händer om förslaget går igenom. Vilka kunskaper i Bild anser yrkesverksamma gymnasiebildlärare att elever bör utveckla om förslaget realiseras? Vilka material, tekniker, och teorier anses viktigast? Hur kan styrdokument formuleras, och sedan lektionsinnehåll formuleras så att kraven uppnås?Empirin består av några av statens offentliga utredningar, styrdokument för ämnet bild, samt intervjuer med yrkesverksamma bildlärare analyseras med hjälp läroplansteori och olika ramfaktorer, bl.a. politik, ekonomi, och behöriga lärare. Även den kunskapssyn som lyser igenom i de statiga utredningarna och de befintliga kursplanerna analyseras. Detta utgör en grund för analys igenom hela studien. Empirin utgörs av (SOU:2008:27) Framtidsvägen – En reformerad gymnasieskola som låg till grund för att Estetisk verksamhet plockades bort, samt (SOU 2016:77) En gymnasieutbildning för alla som lett till det förslag om återinförande som det ska röstas om i Riksdagen den 19 juni 2018. Utöver detta analyseras olika kursplaner i bild för att försöka synliggöra de ämneskunskaper som anses viktigast. Därefter analyseras lärarnas åsikter som inkommit via intervjuer och via den Nationella Estetkongressen i Halmstad i april 2018.Samtliga analyser visar konsensus i åsikten att bilder är ett språk. Stor fokus i bildämnet bör därför ligga på bildanalys som kan avkoda bildspråket. Bildämnet är även viktigt för att utjämna de socioekonomiska skillnaderna och skapa likvärdiga förutsättningar för alla. Rätten till ett estetiskt bildningsämne går i linje med den svenska skolans demokratiska värdegrund. I analysen framkommer även vikten av ett relevant yrkesspråk med teoretiska begrepp så att eleverna får tillgång till både metoder och teorier som gör att de kan se ”nyttan” med ämnet och hur det kan kopplas till framtida yrkesliv. I tolknings- och disskussionsavsnittet diskuteras ’Literacybegreppet’ som idag täcker läs- och skrivkunnighet, matematisk förståelse och naturvetenskaplig förståelse även bör utsträcka sig till bildförståelse och förmåga att kommunicera och uttrycka budskap med bilder. Även att Europaparlamentet åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande alla ryms inom ramen för bildämnet. Studiens gestaltande del är ett grafiskt designat utkast på en kursbok i form av försättsblad, inledning, innehållsförteckning samt kunskapskrav baserade på analyserna av empirin.

Detta arbete inkluderar en undersökning av hur unga förhåller sig till brand content på Sociala medier. Resultaten av denna undersökning har bidragit till två slutprodukter som i sin tur levererats till två olika uppdragsgivare. Målgruppen är unga personer i åldrarna 15-24 bosatta i Sverige. Undersökningen har även inkluderat om målgruppen följer företag/varumärken på Sociala medier, anledningarna till varför de gör det, samt vad för slags innehåll som intresserar dem. Utifrån resultaten kan vi konstatera att ålder och/eller kön inte är avgörande för hur unga personer förhåller sig till, och konsumerar, brand content på sociala meder. Det beror snarare på personlighet och individuellt beteende. Av de data som har samlats in under arbetet har vi skapat två olika slutprodukter, en vardera till de olika uppdragsgivarna. / This project contains an analysis about how young people relate to brand content on Social media. The findings of the study have contributed to two end products that have been delivered to two different customers. The target group is between 15-24 years old and are residents in Sweden. The analysis has also included if the target group follow brands on Social media, reasons why they do, and what kind of content interests them. The report shows that age and/or gender does not correlate to how young people relate to, or consume, brand content on social media. The consumption of and relation to social media content is more dependent on aspects like the consumer’s personality and individual behaviour. From the data collected during the project we have created two different end products, one to each of the different clients.