Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som blir allt mer vanlig världen över. Det finns mycket forskning som berör personer med diabetes typ 1 men sparsamt med forskning som beskriver upplevelsen av att vara anhörig till dessa personer. Syftet med studien var därför att beskriva upplevelser av att vara anhörig till en person med diabetes typ 1. Studien är en kvalitativ litteraturstudie med ett inifrånperspektiv. Analysen är utförd i enlighet med Bengtsson (2016) via en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Tio vetenskapliga artiklar har analyserats. Resultatet beskrivs utifrån fem kategorier: Att sjukdomen medför begränsningar i det dagliga livet; Att relationer förändras; Att känna oro både i det dagliga livet och inför framtiden; Att vara maktlös och sakna stöd från omgivningen; Att sjukdomen är hanterbar. Kliniskt kan detta resultat användas för att öka kunskap och förståelse för hur det är att vara anhörig till en person med diabetes typ 1. Dessa anhöriga bör fångas upp i ett tidigt skede då det i studien framkommer att de blir påverkade både fysiskt och psykiskt. Sjukvården bör erbjuda anhöriga stöd för att de ska kunna känna sig trygga. Detta kan ske genom att sjukvården arrangerar sjuksköterskeledda stödgrupper eller utser kontaktsjuksköterskor som anhöriga kan ringa om de behöver samtala.

Problemformulering och syfte: Med vår studie vill vi undersöka medierapporteringen från sommarens skogsbränder i Ljusdal 2018 som var de största i Sverige i modern tid. Närmare bestämt vill vi undersöka de lokala mediernas nyhetsrapportering eftersom det just är de lokala redaktionerna som är först på plats och därmed står inför det viktiga men försvårande arbetet att identifiera och rapportera om extrema händelser under stor tidspress. Syftet med vår studie är att undersöka hur krisrapporteringen i de lokala medierna har gestaltats och berättats genom medierapporteringen som var om skogsbränderna i Ljusdal sommaren 2018. Metod och material: Kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av artiklar och inslag från Hela Hälsinglands och P4 Gävleborgs hemsidor. Huvudresultat: Genom den kvantitativa innehållsanalysen har vi kommit fram till att rapporteringen främst fokuserade på arbetet som pågick med att släcka bränderna, de evakuerade och alla frivilliga som på olika sätt hjälpte till. Genom den kvalitativa innehållsanalysen har vi identifierat och analyserat följande fyra teman: Historien om de drabbade, Historien om branden och de kämpande brandmännen, Historien om uppslutningen och Historien om kritiken och organisationen runt branden. Dessa historier löper parallellt med varandra och formar tillsammans den narrativa berättelsen om skogsbränderna i Ljusdal sommaren 2018.

Uppsatsen tar avstamp i de ökade krav om samhällsansvar som ställs på företag. Kravenresulterar i att företagen antingen tar större ansvar eller framställer sig som att de tar störreansvar. Problematiken som uppsatsen adresserar är följaktligen svårigheten i att avgörahur pass hållbara företag egentligen är, om de externa hållbarhetsredovisningarna ärvinklade i syfte att öka läsarens tro att företaget arbetar hållbart. Syftet med uppsatsen äratt undersöka likheter och skillnader i hur företag som anses hållbara respektive ickehållbaraskapar intryck av ett hållbart företagande i sina hållbarhetsredovisningar. Tvåhållbarhetsredovisningar från hållbara företag och två från icke-hållbara företagundersöktes utifrån teorin om impression management. Undersökningen bestod av tvådelar, där den ena innebar en mätning av fyra impression management taktiker och denandra en öppen ansats där fokus låg på att studera visuell information samt löpande text.Undersökningen gav att både de hållbara och de icke-hållbara företag använderimpression management i sina hållbarhetsredovisningar, men att de icke-hållbaraföretagen använder fler och i vissa fall mer aggressiva former.

No description available.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i samhället och förväntas vara en av de största folkhälsoutmaningarna inom några år. Statistik visar att bara ca en tredjedel av de som får vård för psykisk ohälsa idag är män samtidigt som ca 70 % av alla suicid begås av män.Detta tyder på att det finns ett dolt vårdbehov för psykisk ohälsa hos män. Normer om maskulinitet och rädsla för att verka svag innebär hinder för hjälpsökande hos män med psykisk ohälsa. Normer om maskulinitet påverkar också vårdpersonalens syn på hur en man ska eller bör bete sig, vilket kan innebära ett hinder för att kunna ge en god, personcentrerad omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa mäns upplevelser av att leva med psykisk ohälsa. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats baserad på två patografier. Analysen inspirerades av Graneheim och Lundmans modell för innehållsanalys med meningsenheter, kondensering, koder, kategorier och tema. Resultat: Analysen resulterade fyra kategorier; “ensam i sitt lidande”, “kroppsliga reaktioner”, “fångad i sitt huvud” och “negativa känslor som normaltillstånd” med ett huvudtema; ”förändrad vardag”. Resultatet visade att män med psykisk ohälsa kan uppleva att vardagen påverkas och att de inte längre kan leva de liv de vill eller det liv de levde innan de drabbades av psykisk ohälsa. Slutsats: Sjuksköterskan behöver ha kunskap om mäns upplevelser av psykisk ohälsa för att kunna lindra och förkorta lidandet hos män med psykisk ohälsa genom att ge en personcentrerad och god omvårdnad.

Bröstcancer är den största orsaken till flest dödsfall bland kvinnor i världen. En cancersjukdom kan tillföra nya utmaningar i en parrelation, vilket gör att båda parterna kan vara i behov av stöd. Syftet med litteraturstudien var att beskriva mäns upplevelse av att ha en partner som drabbats av bröstcancer. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats tolv artiklar analyserades, vilket ledde till sex slutliga kategorier: Att få en förändrad vardag och en osäker framtid; Att få en påverkad relation; Att vara positiv och vikten av att ta hand om sig själv; Att hålla känslorna inom sig och inte prata om sjukdomen; Att inse vikten av information och stöd genom sjukdomen; Att tro och hopp gav vägledning. Resultatet visade att männen inte vågade berätta om sina känslor för sin partner, för att inte belasta henne ytterligare. Män upplevde även en förändrad relation och vardag, samt en upplevelse av bristande information och stöd från sjukvårdspersonal. Tro och hopp var en annan typ av stöd som männen beskrev var viktigt i samband med partnerns sjukdom. Männen kunde uppleva att deras behov kom sist, samt att det var viktigt att ha en positiv attityd. Slutsatsen visade att män som har en partner som drabbats av bröstcancer är i behov av mer stöd i allmänhet, samt information från sjuksköterskor. Detta för att kunna finnas där för sin partner och orka med genom hela sjukdomen. Som sjuksköterska är det av vikt att uppmärksamma och skapa en bättre förståelse för hur männen påverkas vid bröstcancer.

Att leva med långvariga bensår innebär ett liv med sjukdom, livet förändras och upplevs krävande för den drabbade. En sjukdomsbild med bensår ser olika ut och ger en individuell påverkan hos personer, det är därför av vikt att på ett djupare sätt försöka förstå hur det är att leva med långvarig sjukdom. Syftet med litteraturstudien var att undersöka personers upplevelser av att leva med långvariga bensår. Den kvalitativa litteraturstudien inleddes med en systematisk litteratursökning i databaserna PubMed och Cinahl. Urvalet av studierna resulterade i 15 vetenskapliga studier. Efter kvalitetsgranskning ingick 13 studier i vår analys. Studierna analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys och en induktiv ansats. Fem kategorier skapades därefter: Att känna en rädsla och ovisshet för bensårets läkningsprocess, Att känna skam och begränsningar i vardagen, Att försöka se framåt och bevara sin livslust, Att sakna kunskap om bensår och vara beroende av hälso- och sjukvården, Att leva med en påtaglig och intensiv smärta. Resultatet visade att personer som lever med långvariga bensår bär på många tankar och känslor, samtidigt en ovisshet gällande sin framtid. Personerna i studierna beskrev upplevelser av att vara begränsade av sitt bensår och ett liv med mycket smärta. Resultatet diskuterades till relevant omvårdnadsforskning, för att vidare kunna komma fram till kliniska implikationer och slutsatser. Slutsatsen av studien är att alla upplevelser är unika, samtidigt att ett liv med långvariga bensår beskrivs påfrestande både fysisk, mentalt och socialt. Stöd från sjuksköterskan är viktigt i hanteringen och livet med långvariga bensår.

No description available.

No description available.

Aim: The aim of this study was to explore relatives to patients with cancer experiences and needs of psychosocial support within inpatient care. Method: The study was empiric and conducted as a qualitative study with explorative design. Eight relatives were interviewed. The data were transcribed and read through and then subjected to qualitative content analysis according to Graneheim & Lundman. Results: The analysis resulted in four categories: emotional support, appraisal support, informative support and instrumental support. The relatives needed support from friends, family and healthcare. The need for support was individually. They needed to get information about treatment, prognosis and planning. The relatives needed to be confirmed by the medical staff and would like an easy access to the health care for getting their questions answered and to be involved. Deficiencies were found in the support in information in diagnosis, insufficient information on the healthcare routines, inadequate meeting and requirements for participation. Conclusions: The relatives need psychosocial support from the healthcare. Adequate information, access to health care professionals and to be treated with respect were the most valuable support from the professionals. The professionals can improve the psychosocial support by having knowledge of how they can identify relatives who need support and how they can support them. Keywords: psychosocial support, relatives, cancer, qualitative content analysis