AbstraktSyfte. Att beskriva distriktssköterskors upplevelser av omorganisation i primärvård.Bakgrund. Omorganisationer inom hälso-och sjukvården är vanligt förekommande. Vård som tidigare erbjudits patienter inom slutenvården har i många fall flyttats över till öppenvården. Primärvården har genom åren genomgått omstruktureringar med anledning av det ökade patientantalet.Design. Induktiv intervjustudie med kvalitativ ansats.Metod. Tio distriktssköterskor från en hälsocentral i norra Sverige intervjuades individuellt under våren 2016. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat. Ur analysen framkom fyra kategorier: Bristande implementering av omorganisationen, omorganisationens konsekvenser för patienterna, den egna hälsan påverkas av omorganisationen samt positiva aspekter på omorganisationen.Konklusion. Omorganisationer som inte är väl implementerade har en negativ påverkan på distriktssköterskors hälsa och arbetsmiljö. Att genomföra en lyckad omorganisation kräver delaktighet, information och kunskap. Ledningen har ett stort ansvar för den psykosociala arbetsmiljön och måste involvera medarbetarna i ett tidigt skede och i större utsträckning genom processen.Nyckelord. Omorganisation, primärvård, distriktssköterskor, kvalitativ innehållsanalys.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

Bakgrund: Hälften av alla patienter vistas numera i genomsnitt tre timmar och trettio minuter på akutmottagningarna i Sverige och väntetiderna ökar ytterligare med ca 7 minuter varje år. Detta är ett växande problem som medför ett kunskapsbehov av patientupplevelser för att kunna utföra anpassade omvårdnadsåtgärder som sjuksköterska. Genom att beskriva patientupplevelser av väntan kan resultatet bidra till en mer omfattande förståelse för patienten och dennes omvårdnadsbehov i väntan på akutmottagningar. Litteraturstudien som är utförd på ett systematiskt sätt är utförd med inflytande av Travelbees teori om mellanmänskliga aspekter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av väntan på akutmottagningar. Metod: Studien är en litteraturstudie utförd på ett systematiskt sätt med en kvalitativ ansats som baserades på 8 vetenskapliga artiklar. Analysprocessen inspirerades av Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys i syfte att finna likheter och olikheter i texten. Resultat: Patienter upplevde att det fanns en bristande information och kommunikation från vårdpersonalen på akutmottagningar. Det ansågs av patienterna av stor vikt att bli sedd som en individ, att bli lyssnad på och att ha en möjlighet att framföra sina individuella behov för vårdpersonalen. En ensamhet och övergivenhet kunde drabba patienterna om de ej blir sedda. Patienterna upplevde det som ett positivt möte med sjukvården om vårdpersonalen tog sig tid och uppmärksammade dem under sin väntan. Miljön visade sig också ha en roll i hur patienterna upplever sin väntan, där de föredrog en miljö med utformade lokaler för möjlighet till integritet. Slutsats: Slutsatsen av denna studie kan bidra till att ge sjuksköterskan en ökad insikt på hur stor betydelse kommunikation har, behovet av personcentrerad information och hur miljön har en inverkan på patientens upplevelser av väntan på akutmottagningar.

<p>Utgångspunkten för studien var ett större projekt kring epilepsi och medvetande. Syftet med föreliggande arbete var tvådelat: dels att utarbeta ett instrument för att studera medvetandeinnehåll och beteende under partiella epileptiska anfall. Dels att ge en systematisk sammanställning av självrapporterade beteenden under partiella anfall och relatera dessa till aktuell forskning kring medvetande och automatiska beteenden. Vanligast rapporterade beteendet var kategorin egenkontroll, följt av kategorierna automatismer och zombiebeteenden. Fördelningen beror till viss del på att egenkontroll är ett medvetet beteende och därför lättast att rapportera. En närmare analys av exempel på kategorin zombiebeteende ger vid handen att inga exempel på de nya, komplexa beteenden utan subjektivt medvetande som kännetecknar "äkta" zombievarande föreligger. Uppdelningen av kategorierna i automatismer och zombiebeteende bör utifrån detta omprövas i framtida versioner av manualen. Slutligen konstateras att en betydande vidareutveckling av instrumentet är nödvändig för att på ett bättre sätt spegla komplexiteten i materialet.</p>

<p>Tidigare gjord forskning visar att lärare i dagens skola är läroboksstyrda. Lärare anger i flera rapporter att de anser att det är läroboken som styr deras undervisning snarare än läroplanen (Johansson, 2006) . Boel Englund (1999) har gjort en sammanställning av forskningen kring läroboksstyrningen och hon visar att ju större kravet på bedömning av eleverna blir på lärarna, desto mer lärobokstyrda blir lärare. Då de politiska tankarna går åt att bedöma eleverna tidigare väcktes mitt intresse för detta område. Detta examensarbete är en jämförande studie av läromedel i matematik i förhållande till läroplanen. Jag har analyserat tre matematikläromedel i år 3 utifrån problemlösning och sedan jämfört detta resultat med läroplanens och kursplanens syn på problemlösning. Studerar man hela läromedlet, det vill säga både lärarhandledningen och elevens lärobok, stämmer läromedlet relativt bra överens med läroplanen vad gäller problemlösning. Emellertid om man begränsar sin analys till elevens lärobok är det mycket som fattas för att läromedlet och läroplanen ska stämma överens. Inga av de undersökta elevböcker kan exempelvis sägas ha fokus på att eleven ska arbeta med problemlösning tillsammans med andra i sociala sammanhang som läroplan och kursplan förespråkar. Undersökningen visar hur viktigt det är att lärare inte fastnar i en läroboksstyrning utan kritiskt granskar sitt läromedel. Framförallt är det viktigt att lärare inte lockas av att bara följa elevbokens upplägg utan att lärare parallellt plockar in annat material, eller lärarhandledningens extramaterial.</p>

<p>Att skolan ska arbeta med hälsoförebyggande insatser beskrivs av Socialstyrelsen som anger att skolhälsovården ska vara en tydlig aktör i det hälsopreventiva arbetet som samhället riktar till barn och ungdom. Därtill betonas skolhälsovårdens medverkan i det hälsopedagogiska arbetet såsom hälsofrämjande undervisning eller individuella hälsosamtal. Utifrån ett individanpassat arbetssätt utgör hälsosamtalet en naturlig del av hälsoarbetet för skolsköterskan. Syftet med studien var att beskriva förutsättningar för skolsköterskans hälsosamtal med elever i skolan med fokus på individ, grupp- och organisationsnivå. Skolsköterskor inom den kommunala skolhälsovården med representation från tre län ingick i studien. Studien är deskriptiv med en kvalitativ och kvantitativ ansats och där intervjuer och enkäter användes vid datainsamlingen. Intervjuerna analyserades med utgångspunkt från innehållsanalys varvid enheterna organisation, ansvar och kompetens framträdde. Enkäterna analyserades statistiskt. Ramfaktorteorin användes för att beskriva och analysera förutsättningarna för skolsköterskans hälsosamtal med elever. Resultatet visade på förutsättningar på individ, grupp- och organisationsnivå. Skolsköterskorna uppgav att de administrativa ramarna såsom bristen på tid inte gav optimala förutsättningar för hälsosamtalet med elever före, under och efter hälsosamtalet. Organisatoriska förutsättningar som tjänstgöringsgrad, elevantal, antal skolor och antal hälsosamtal var också påverkande förutsättningar. Miljö, ansvar och stöd var andra förutsättningar som belystes. Miljö avsåg de fysiska ramarna som lokalernas utformning vilka också beskrevs ge eller inte ge goda förutsättningar för hälsosamtalet. Under ansvar beskrevs bland annat tillit vilket skildrades som att det gav goda förutsättningar för hälsosamtalet. Stöd framställdes som att det både gav eller inte gav förutsättningar för hälsosamtalet utifrån normgivningen och verksamheten. Mot bakgrund av studiens resultat visade det sig att skolhälsovården har en viktig uppgift i att tydliggöra sitt uppdrag för verksamhetsansvariga och etablera en dialog kring förutsättningarna för skolsköterskans hälsosamtal i syfte att utveckla och kvalitetssäkra arbetet inom verksamheten på individ, grupp- och organisationsnivå.</p><p>The health promoting task of the school has been described by the Swedish National Board of Health and Welfare, which states that the school health service should be an obvious part of the health promoting work that society directs towards children and young people. The board also emphasizes the role of the school health service in health education, like health promoting teaching or individual health dialogues. On the basis of a work procedure adapted to individual pupils, the health dialogue constitutes a natural part of the health work of the school nurse. The purpose of the study was to describe conditions of school nurse health dialogue with pupils in school, with a focus on individual, group and organization level. School nurses from the municipal school health service in three counties were included in the study. The study is descriptive with a qualitative and quantitative approach, using interviews and questionnaires for the data collection. The interviews were analyzed by means of content analysis, revealing the units organization, responsibility and competence. The questionnaires were analyzed statistically. Frame factor theory was used to explain and understand the conditions of school nurse health dialogues with pupils. The results show conditions on individual, group and organization level. The school nurses stated that failing resources, such as lack of time, resulted in less than optimal conditions for a health dialogue with pupils before, during and after the health dialogue. Personnel resources, like working hours, number of pupils, number of schools and number of health dialogues, also affected the conditions. In addition, other factors, such as environment, responsibility and support, were illuminated. Environment was expressed in terms of design of premises and was also described as giving or not giving conditions for the health dialogue. Responsibility was, among other things, expressed as trust, which was described as a positive condition for the health dialogue. Support was described both as a positive and a negative condition for the health dialogue, depending on norm-giving and activities The results of the study suggest that the school health service has an important task in clarifying its assignment to the authorities in charge and opening a discussion regarding the conditions of school nurse health dialogue with a view towards quality assurance and development on individual, group and organization level.</p>

<p>I Sverige ökar antalet anhörigvårdare, detta leder till ökande behov av stöd och information. Att vara anhörigvårdare är oftast en livsuppgift där de positiva upplevelserna är övervägande. Dock upplever många anhörigvårdare känslor som ensamhet, stress, oro, skuld och minskat socialt umgänge. Det finns olika typer av anhörigstöd. I Västerås pågår sedan 2006 projektet ACTION-IT-baserat anhörigstöd. Projektet utvärderas på olika sätt under hösten 2008 och där ingår denna uppföljning. Syftet var att beskriva anhörigvårdares upplevelser av ACTION-IT-baserat anhörigstöd i Västerås. Data insamlades genom intervjuer med sju anhörigvårdare som använt ACTION i 1-2 år och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån analysens nio kategorier av upplevelser, där dessa redovisas och förklaras: Behov av stödet, Eget ansvar, Förkovran, Gemenskap, Kraftkälla, Oro att förlora stödet, Samspel, Tidsprioritering och Tillgänglighet. Slutsatserna visar att ACTION är ett välfungerande anhörigstöd som till vis del handlar om att främja hälsa hos anhörigvårdarna. Uppföljning har belyst styrkor med anhörigstödet ACTION men även belyst de områden som behöver vidareutvecklas.<strong> </strong></p>

<p><!-- @page { size: 21cm 29.7cm; margin: 2cm } P { margin-bottom: 0.31cm; line-height: 150%; text-align: justify; widows: 2; orphans: 2 } P.western { font-size: 12pt } P.cjk { font-size: 12pt } -->Syftet med den här studien är att ta reda på hur genuspresentation ser ut i animerad barnfilm. Utifrån en hermeneutisk utgångspunkt har jag gjort en innehållsanalys av sex stycken filmer. Inspirationen till studien har jag fått genom studier inom genus och genusrepresentation, samt utifrån ett vardagsperspektiv när jag själv har sett filmer. Mer konkret går frågeställningarna ut på att studera hur manliga och kvinnliga karaktärer representeras samt hur maktrelationer gestaltas i filmerna i ett genusperspektiv. Valet av filmer baseras på de mest sedda animerade filmerna mellan 2005 och 2007 enligt Svenska Filminstitutet. Valet föll på filmerna Madagaskar, Lilla Kycklingen, Råttatoullie, Ice Age 2, Shrek den tredje samt Simpsons the movie. Resultatet visar på att genusrepresentationer i materialet återspeglar genusordningen i samhället och visar på kvinnan som underordnad och irrationell och mannen som hennes motsats. Ett intressant resultat av undersökningen var representationen av vissa manliga rollfigurer som irationella men fortfarande överordnade kvinnan.</p><p> </p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Humor användes i vården redan under medeltiden och har visat sig ha positiva effekter på den fysiska hälsan. Eftersom en god hälsa är målet för hälso- och sjukvården kan det vara av vikt att veta hur de inblandade parterna, patient och sjuksköterska, ser på humor och dess plats även i omvårdnaden. <strong>Syfte:</strong> Att belysa humorns roll för sjuksköterskor och patienter i vården. <strong>Metod:</strong> En litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar som granskats kritiskt och vetenskapligt. De kvalitativa artiklarna har analyserats med innehållsanalys. <strong>Resultat:</strong> Materialet sammanställdes till fyra huvudkategorier; betydelse i vården, betydelsen för överlevnad, betydelse för interaktionen och betydelsen för atmosfär. Majoriteten var positivt inställda till humor i omvårdnad. Det bör dock användas med varsamhet eftersom svårigheter kunde finnas. Humor bidrog till en god relation i omvårdnaden och arbetsmiljön påverkades positivt då humor var inblandat. <strong>Diskussion: </strong>Humor var en del i omvårdnaden och kunde ha en betydande roll i relationen mellan sjuksköterska och patient. <strong>Konklusion:</strong> En balans i användandet av humor var att föredra, då betydelsefulla delar annars kunde gå förlorade. Humor bidrog till den helhetssyn som hälso- och sjukvården eftersträvar.</p>