<p><em>Bakgrund</em>: När en familjemedlem blir svårt sjuk har det en stor påverkan på hela familjen. Närstående har och känner ofta ångest, depression och maktlöshet. Familjemedlemmens sjukdom kan också leda till att rollerna i familjen ändras, och en förändring i den ekonomiska situvationen och en ökad påfrestning för familjen. <em>Syfte</em>: Syftet med studien var att belysa behov som närstående till patienter inom palliativ vård kan ha. <em>Metod</em>: En litteraturstudie genomfördes med sökningar i Pubmed och Cinahl. Innehållsanalys gjordes av de 11 inkluderade artiklarnas huvudresultat. Tydliga framträdande fenomen i texten kondenserades, kodades och katogoriserades i underkategorier och kategorier. <em>Resultat</em>: I studiens resultat framkom att närstående till patienter inom palliativ vård har ett stort behov av kommunikation, information och stöd. <em>Diskussion</em>: Att ha en fungerande kommunikation fanns var något som var viktigt för de närstående, då det gav dem en känsla av trygghet. Det var även viktigt att rätt infomation gavs till de närstående, att den gavs vid rätt tillfällen och att de närstående kunde förstå informationen.För att stödja närstående spelar vårdpersonal en viktig roll, då de kan bidra med uppmuntran och hopp i en svår situation.</p>

<p><strong>Bakgrund </strong>Förekomsten av övervikt och fetma hos ungdomar i världen är stor, nästan 25 % i vissa minoriteter och är ofta associerat med depressiva symtom. <strong>Syftet</strong> med denna litteraturöversikt var att beskriva hur överviktiga och feta ungdomar mår. <strong>Metod </strong>För att finna relevant litteratur till uppsatsen gjordes sökningar i databaserna Cinahl och Pubmed (Medline). För att få en så bred bild som möjligt av detta globala problem som övervikt och fetma hos ungdomar är valdes studier från många delar av världen ut<strong>. </strong>Innehållsanalys gjordes och fyra teman framträdde.<strong> </strong>Dessa teman var: <em>påverkan på dagligt liv</em>, <em>livskvalitet och upplevd hälsa, psykisk ohälsa</em> samt <em>självförtroende och självbild</em>. <strong>Resultat </strong>Många ungdomar som är överviktiga eller feta lider av detta. Att bli mobbad och förlöjligad tillhör för många vardagen likaså dåligt självförtroende och att vara missnöjd med sin kropp och sitt utseende. Vissa överväger till och med att ta sitt liv. <strong>Diskussion </strong>Resultatet visade på mycket negativa konsekvenser av att vara överviktig eller fet i tonåren. <strong>Slutsats </strong>Uppsatsen har gett svar på hur ungdomar påverkas av att vara överviktiga och feta inom många områden. Självmord inom denna grupp tros vara ett stort mörkertal.</p><p><strong> </strong></p>

<p>Cancer är en av de sjukdomar som ökar mest för tillfället. En av orsakerna till ökningen är att medellivslängden blivit högre. Den ökade medellivslängden är något positivt i sig, men det innebär också att sjukdomen hinner drabba fler människor. Cancer är en sjukdom som påverkar många personer direkt eller indirekt och det är inte bara de som har cancer som är sjuka, utan hela familjen blir sjuk. Syftet med denna fallstudie var att belysa en persons upplevelse av att vara närstående till en svårt sjuk familjemedlem. Metoden som användes var manifest innehållsanalys av en skönlitterär självbiografisk bok, skriven av Conny Palmqvist med titeln ”Hejdå, allihopa!”. Analysen resulterade i fyra kategorier; maktlöshet, relationer, kärlek och sorg. Det är svårt att stå bredvid och se på när en familjemedlem sakta tynar bort och att inte kunna göra något för att förhindra detta. Att som patient känna kärlek och närhet är en förutsättning för att kunna känna hopp och orka kämpa. Efter att ha analyserat boken har vi fått en ökad förståelse för den närståendes upplevelse vid palliativ vård. Att kunna bemöta och ge god omvårdnad till patienter och närstående anser vi är en förutsättning vid arbete inom vård.</p>

<p>BAKGRUND: Malnutrition hos äldre beror vanligen på en kombinerad protein- och energibrist ibland orsakad av sjukdom men lika ofta av tugg- och sväljsvårigheter, depression och aptitlöshet. Tillståndet är förenat med ökat lidande, sjuk- och dödlighet. Vårdtyngd och omvårdnadsbehov hos äldre i särskilda boenden (SÄBO) ökar, många i riskzonen att utveckla ett undernäringstillstånd upptäcks inte och mat och måltidsmiljö har beskrivits som undermåliga. SYFTE: Att belysa faktorer relaterade till mat och måltidsmiljö av betydelse för näringsintaget hos äldre i SÄBO. METOD: Litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys över 17 artiklar publicerade 2001-2007. RESULTAT: Analysen mynnade ut i sex kategorier som sammanfattningsvis visade att näringsintaget hos äldre i äldreboenden är relaterat till känsla av samhörighet, grad av valfrihet, att maten är näringstät och aptitretande samt kunskapsnivå hos sjuksköterska/omvårdnadspersonal och tid att hjälpa dem som behöver. Sjuksköterskans bedömning måste innefatta observationer av måltidssituationen och samtal med den boende/anhörig kring upplevelser förenade med ätande som kan påverka födointaget. DISKUSSION/SLUTSATS: Sjuksköterskan bör verka för att måltiderna serveras mera familjelikt i mindre enheter samt att personaltätheten i måltidssituationer ökas. Maten bör vara näringstät och smakrik och de boende bör ges möjlighet att välja var och med vem de vill äta. Sjuksköterskan bör få vidareutbildning i nutritionsfrågor. Det finns ett stort behov av både kvalitativa och kvantitativa studier inom området näring/ätande och äldre.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie var att ur ett folkhälsoperspektiv beskriva hur personalen upplever måltidssituationen i förskolan. Intervjuer gjordes med 14 personer som alla arbetade inom förskola som kock/kokerska, förskollärare eller barnskötare. Intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys utifrån vilken ett tema, två kategorier och fem underkategorier skapades. Huvudkategorin ”Att arbeta i medvind” beskrev hur det positiva hälsofrämjande arbetet gällande måltidssituationen går till i förskolorna medan kategorin ”Att arbeta i motvind” beskrev de hinder (organisatoriska, lokala och psykologiska) som försvårade det hälsofrämjande arbetet. Att arbeta hälsofrämjande handlade främst om att lägga grunden till ett hälsosamt liv med sunda kostvanor samt att få barnen att smaka och vara delaktiga i matlagningen. Hinder som förekom var att hälsoarbete inte var prioriterat från ledningen, stress, lite personal, låg budget, för dålig variation och för lite grönsaker i maten samt gamla tankemönster som gjorde det svårt att införa nya vanor och rutiner. En konklusion av denna studie är att kommunen bör göra en tydlig prioritering av hälsofrämjande arbete och satsa på motivationshöjande kurser och utbildningar för personalen. Något som i framtiden behöver göras är en kartläggning över hur de nationella riktlinjerna rörande kost i förskolan följs i praktiken.</p>

<p>Syftet med denna studie var att beskriva hur projektet Goda Grafiska Göteborgsföretag upplevs av personalansvariga på de olika medverkande företagen. Tolv intervjuer genomfördes och analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Två kategorier som beskrev hur de personalansvariga upplevde projektet framkom: Obeslutsamhet i projektorganisationen och Ambivalenta attityder hos företagen. Dessa bildade tillsammans det övergripande temat: Avsaknad av fokus skapar otydlighet och skilda förväntningar. Studien visade att informanterna hade delade meningar kring projektet och dess upplägg. Vissa var nöjda medan andra ansåg att projektet behövde omstruktureras. Många ansåg att de brister som fanns påverkades av obeslutsamheten i projektorganisationen. De flesta var dock eniga om att projektet var angeläget och borde fortsätta. En konklusion av denna studie är att det behövs ett tydligare gemensamt fokus med väl beskrivna avgränsningar, detta för att projektorganisationen ska kunna fungera optimalt och samarbeta på ett bättre sätt. Intervjuer av övrig personal på de olika medverkande företagen bör också göras i framtiden för att se om arbetet i projektet når ut till alla anställda.</p>

<p> </p><p>Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnaden av patienter med psykossjukdom<strong>.</strong> Kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med arton sjuksköterskor. Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta intervjumaterialet. Fem kategorier framkom i resultatet, i den första kategorin som benämns; bemötande, berättar sjuksköterskorna vad som är viktigt i relationen, bekräftelse och förhållningssätt. Den andra kategorin benämns vårdmiljö; betydelsen av struktur, regler, skärmning framkommer under denna kategori. I den tredje kategorin basal omvårdnad omnämns; vikten av sömn, mat, dryck och hygien. Den fjärde kategorin specifikt omhändertagande handlar om tvångsåtgärder, vanföreställningar och krishantering. I den femte och sista kategorin; familjekontakt, beskrivs vikten av att ha med sig anhöriga i vården. Denna studie kan ha bidragit till att synliggöra vad som är viktigt i omvårdnaden av patienter med psykossjukdom. Informanterna som deltog i studien visade alla ett tydligt engagemang för sina patienter och stor kunnighet inom området. En fortsättning på föreliggande studie skulle kunna vara att belysa patienters erfarenheter av omvårdnad vid psykossjukdom. Detta skulle kunna förbättra omvårdnaden för patienter med psykossjukdom om både personal och patienter får uttrycka vad som kan förbättras samt vad som inte fungerar.</p>

<p>Background: To be a parent to a child dying of cancer affect not just the parents themselves, but the whole family. Experiences of fear, powerlessness and anxiety surrounds them. Nurses need knowledge about parents’ experiences to help and support these parents adequately. Aim: The aim of the study was to describe parents’ experiences of losing a child to cancer, from diagnosis to the child’s death. Method: A qualitative approach was used to this literature study. Six autobiographic books was analysed with content analysis. Results: The results of this study are represented into three main categories, the medical service and staff. The importance of maintaining the same caregivers and receiving straight and honest information on their child´s condition. How the child´s sickness affects the family situation. Many parents preferred to care for their child at home, that way the siblings could be together which alleviates their anxiety from the parents. Finally how life just seem to stop. The parents wanted to buy presents, gifts and to travel with their child, as much quality time as possible because they never knew how long the child would be alive. Conclusion: The child’s cancer affects the whole family. In between all pain and sorrow, the parents appreciated life of small matters together with their child. If the staff in the medical service can offer the parents’ compliance and support threw the entire situation. It could help the parents to continue to carry on.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie var att ur ett folkhälsoperspektiv</p><p>undersöka hur år 6-9-lärare upplever skolans drogförebyggande</p><p>arbete. Sexton intervjuer genomfördes med år 6-9-lärare som</p><p>arbetat heltid sedan 2002. Intervjuerna analyserades med hjälp</p><p>av en kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier som beskrev hur</p><p>lärare upplevde skolans drogförebyggande arbete framkom: Att</p><p>bidra till elevers självinsikt, Skilda förutsättningar och Lärares</p><p>grad av engagemang. Dessa utgör tillsammans det övergripande</p><p>temat: Ambivalens i stöd, samverkan och struktur.</p><p>Informanterna beskrev att arbete med värdegrund i skolorna är</p><p>positivt och att det uppskattas av både elever och personal. En</p><p>oenighet framkom beträffande hur stort ansvar som bör läggas</p><p>på lärare i drogförebyggande sammanhang och vilken personlig</p><p>inställning som är önskvärd. Informanterna beskrev också olika</p><p>grader av engagemang i det drogförebyggande arbetet. Ingen av</p><p>informanterna upplevde LAST’N-projektet som negativt utan</p><p>väntade sig en vidareutveckling av det påbörjade arbetet.</p><p>Forskning bör fortsättningsvis bevaka hur det</p><p>drogförebyggande arbetet fortlöper, samt även leda till</p><p>utformning av en handlingsplan som kan fungera som mall för</p><p>de olika skolornas handlingsplaner. Riktlinjer bör tas fram för</p><p>att involvera all skolpersonal samt andra arenor så att</p><p>ungdomarna får en enhetlig värdering och attityd från</p><p>samhället.</p>

Syftet med föreliggande studie var att ur ett folkhälsoperspektiv undersöka hur år 6-9-lärare upplever skolans drogförebyggande arbete. Sexton intervjuer genomfördes med år 6-9-lärare som arbetat heltid sedan 2002. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Tre kategorier som beskrev hur lärare upplevde skolans drogförebyggande arbete framkom: Att bidra till elevers självinsikt, Skilda förutsättningar och Lärares grad av engagemang. Dessa utgör tillsammans det övergripande temat: Ambivalens i stöd, samverkan och struktur. Informanterna beskrev att arbete med värdegrund i skolorna är positivt och att det uppskattas av både elever och personal. En oenighet framkom beträffande hur stort ansvar som bör läggas på lärare i drogförebyggande sammanhang och vilken personlig inställning som är önskvärd. Informanterna beskrev också olika grader av engagemang i det drogförebyggande arbetet. Ingen av informanterna upplevde LAST’N-projektet som negativt utan väntade sig en vidareutveckling av det påbörjade arbetet. Forskning bör fortsättningsvis bevaka hur det drogförebyggande arbetet fortlöper, samt även leda till utformning av en handlingsplan som kan fungera som mall för de olika skolornas handlingsplaner. Riktlinjer bör tas fram för att involvera all skolpersonal samt andra arenor så att ungdomarna får en enhetlig värdering och attityd från samhället.