Idag byggs det enormt mycket i Sverige, över hela landet men speciellt i städerna. Det byggs bostadsområden, affärsområden, industriområden, infrastruktur och annat för att skapa morgondagens samhälle. Det är under stor tidspress och konkurrens som byggnadsprojekt utförs. På grund av den tidspress byggbolagen ställs inför krävs ett enormt samarbete mellan alla inblandade parter. Trots att aktörer inom branschen påstår att samordningen mellan alla parter är enormt viktigt så brister det i över hälften av alla projekt. Detta examensarbete undersöker varför samordningen brister, vad det får för konsekvenser samt redovisar hur viktigt samordningsansvaret är och att det bör prioriteras under hela byggprocessen. Intervjuer och frågeformulär har gett en klar bild på hur samordningen ser ut idag, varför den brister, vad som krävs för att förbättra den samt vad en bristfällig samordning leder till för konsekvenser. Vidare har jämförelsestudien och granskning av ÄTA-arbeten gett en redogörelse för de ekonomiska konsekvenser som uppstår på grund av en bristfällig samordning. Vidare redovisar rapporten hur man kan effektivisera byggprocessen genom att ge utrymme för samordningen, i projektering samt under produktion. / Sweden is expanding and a lot of constructions are under process across the country, but especially in the cities. There are residential areas, business areas, industrial areas, infrastructure being built and are resulting in a future society. It is under great pressure and competition building projects are being carried out. Due to the time constraints that the construction companies face, enormous cooperation is needed between all parties involved. Although industry actors claim that coordination between all parties is enormously important, it is not covered enough in over half of all projects. This thesis examines explores why coordination fails, what the consequences are and explains how important the coordination is and that it should be prioritized throughout the construction process. Interviews and questionnaires have given a clear picture of how coordination looks today, why it is lacking, what it takes to improve it, and what the consequences of defective coordination are. Furthermore, the comparative study and review of ÄTA has provided an understanding of the financial consequences that arise due to defective coordination. The thesis examines also describe how to improve the construction process by providing enough space for coordination, in both projection and production.

Denna rapport redovisar möjligheterna till en förbättrad installationssamordning genom att utveckla en beskedstidplan. Rapporten behandlar problem inom installationssamordning i projekteringsskedet av ett byggnadsprojekt. Arbetet är utfört på uppdrag av teknikkonsultföretaget ÅF. Det har sedan länge funnits stora problem inom installationssamordningen. Utmaningar som finns i branschen är bland annat bristande kommunikation, vilket kan leda till kollisioner, förseningar och i slutändan extra kostnader. Den bristande kommunikationen handlar delvis om avsaknad av besked från beställare eller andra projektörer om beslut som måste tas. Detta kan leda till att konsulternas arbete ej kan fortskrida. Inom ÅF finns det idéer som innebär att problemet kan lösas genom att utveckla en beskedstidplan. För att undersöka denna hypotes har empirisk data, med hjälp av intervjuer, samlats in och analyserats. Parallellt med intervjuerna har även en beskedstidplan utvecklats. Rapporten baseras även på litteraturstudier där böcker och rapporter som behandlar installationssamordning har granskats. Resultatet är baserat på det utkast av beskedstidplanen vi tagit fram och de synpunkter som inhämtats på den under intervjuerna. Analysen av intervjuerna tyder på att många problem inom installationssamordning kan minskas genom att använda en enkelt utformad och användarvänlig beskedstidplan. Våra slutsatser visar att den utvecklade beskedstidsplanen är tillämpbar inom ÅF och andra företag inom branschen. / This thesis focuses on investigating opportunities regarding enhancing building service coordination by developing a notification plan. The thesis addresses problems within building services coordination during the pre-installation phase of a construction project. The thesis is performed at the request of ÅF, a technical consultancy firm. For a long time there have been problems within building service coordination. Current challenges involve lack of communication, which often steers the project towards collisions and higher latency, resulting in higher costs. This lack of communication partly depends on the lack of clearance from the client or other projectors, when there is a decision that has to be made. This might lead to that consultants no longer will be able to work. Current ideas within ÅF to solve this problem involve the development of a notification plan. The method being used in this thesis involves the gathering and analysis of data. Sources are mainly interviews and literature concerning building service coordination. Simultaneously with interviewing a notification plan has been developed. The results are based on the draft of this notification plan and comments given during interviews. The analyses of interviews often concur that a lot of problems within building service coordination can diminish by using a simple and user-friendly notification plan. Our conclusions shows that the developed notification plan is applicable both at ÅF, but also at other companies within this sector.

Detta examensarbete genomfördes för Projektgaranti AB Syftet med examensarbetet var att granska förutsättningarna för samordning och kommunikation mellan olika konsultdiscipliner inom projekteringsskedet. Vidare utvärderades och granskades de olika projektens utförande i avseende dokumentation i förhållande till rutiner och verksamhetsguidens anvisningar. Frågeställningarna under denna studie var: Hur är förutsättningarna för samordning och kommunikation mellan de olika konsulterna? Vad är det som styr detta hos Projektgaranti AB? Hur används verksamhetsguidens anvisningar samt rutiner i praktiken vid dokumentation? Målet med denna studie var att fastställa förutsättningarna för samordning och kommunikation inom projekteringen och även att se till och bedöma dokumentation; hur den genomförs och om riktlinjer för struktur och innehåll följs Vid genomförandet av denna studie tillämpades metoderna: enkätundersökning, stickprovsundersökning, observationer, granskningar och intervjuer Studien ledde till i överskådliga resultat kring hur teoretiska riktlinjer följs i praktiken, hur Projektgaranti respektive berörda konsulter upplever samordningen och kommunikationen inom projektering. Tydliga samband gick att utläsa kring vilka områden det fanns förbättringspotential. Slutsaser som kan dras från denna studie är ändrade riktlinjer för konsulterna är en nödvändighet för att skapa bättre förutsättningar för samordningen inom projekteringen För att förbättra samordningen mellan de olika konsulterna skulle mötesrutinerna kunna ändras till att bli mer nischade och som komplement till samordningsmöten införa rutiner använda programvaran Lync, där konsulterna kan dela skärminformation och följa varandras arbeten i realtid även på distans. / This thesis was conducted Projektgaranti AB   The purpose of the thesis was to examine the conditions for coordination and communication between consultant disciplines in the design stage. Furthermore, evaluated and reviewed the various project executions in respect of documentation in relation to the procedures and operations wizard. The questions in this study were: What are the conditions for coordination and communication between the various consultants? How are the activities wizard and procedures in affect at the documentation? The aim of this study was to determine the conditions for coordination and communication in the design and also to ensure and assess the documentation; its implementation and guidelines for the structure and content complianceIn the implementation of this study applied the methods: survey, sampling, observations, surveys and interviews  The study resulted in the foreseeable results of how theoretical guidelines are followed in practice, how Projektgaranti and concerned consultants experiencing coordination and communication within the project. Clear correlation could be gleaned about what areas there were potential for improvement. Conclusions that can be drawn from this study is revised guidelines for consultants is a necessity to create better conditions for coordination in planning To improve coordination between the various consultants would encounter routines could be changed to become more niche and to supplement coordination meetings to introduce routines use the software Lync, where consultants can share screen information and follow each other's works live at a distance.

Samhället blir alltmer digitalt och digitaliseringen är viktig för samhällsutvecklingen. Av den anledningen är det inkluderat i FN:s Agenda 2030 och EU:s digitala kompass. Boverket har fått i uppdrag av regeringen att utveckla en digital miljö för Plan- och bygglagen (PBL). De flesta av de digitala tjänster som krävs för att utbyta information metodiskt är utvecklade ochfinns tillgängliga på Boverkets webbplats, men det är fortfarande de tryckta kopiorna som är juridiskt bindande.BIM har blivit allt vanligare i Sverige men då det inte finns några nationella krav på att använda BIM är det upp till varje aktör att implementera arbetssättet efter egen förmåga. I takt med att byggnader blir alltmer komplexa ökar även installationerna som behövs i en byggnad i både antal och komplexitet. Trots den ökade användningen av BIM har antalet problem med installationer varit oförändrade eller i vissa fall ökat under de senaste tio åren.Syftet med denna rapport är att undersöka om digitaliseringen genom BIM kan förenkla installationssamordningen i byggprojekt samt vilka utmaningar som kan uppstå vid implementeringen och användandet av BIM.Enkätstudier och observationer har genomförts på konsultbolaget KAMTech i Örebro, Sverige, för att undersöka installationssamordnarens arbete och deras användning av BIM.Litteraturstudier har gjorts för att undersöka tidigare forskning inom ämnet och för att se potentialen för digitalisering, i form av BIM, inom installationssamordning. De givna enkätsvaren visar att tydlig kommunikation, gemensam planering och ömsesidiga krav är viktiga för en lyckad installationssamordning. Respondenterna anser även att BIM ger klarhet och bättre översikt samt att tidiga kollisionskontroller ger positiv inverkan för projektets välgång. Däremot framgår det av enkätsvar och observationer att det är en utmaning att se till att alla arbetar i den senast uppdaterade modellen i projekten.Studien visar att dagens installationssamordnare huvudsakligen använder BIM för att genomföra kollisionskontroller. Installationssamordnarna tror att möjligheten att upprätta protokoll för samordnade kontroller som är kopplade till ritningar och beskrivningar genom hyperlänkar skulle underlätta deras arbete. Slutsatsen är att digitalisering genom BIM kan förenkla installationssamordningen i byggprojekt genom att samla all data på ett ställe och skapa tydlighet samt struktur. Användning av BIM kan också bidra till ökad effektivitet och produktivitet i projekt genom att ge en visuell överblick av hela projektet. Implementeringen av BIM kan dock vara utmanande på grund av bristen på lagstadgade krav och standarder i Sverige. / The digitalization in the society is increasing and it is crucial for societal development, and it is therefore included in the UN Agenda 2030 and the EU's Digital Compass. The Swedish National Board of Housing, Building and Planning has been commissioned by the Swedishgovernment to develop a digital environment for the Planning and Building Act (PBL). Most of the digital services are developed and available on the National Board's website, but hard copies are still required according to the law.Building Information Modeling (BIM) has become increasingly common in Sweden, but since there are no national requirements or standards for BIM, it is up to each company to implement the working method according to their own abilities. As buildings become more complex, the number and complexity of installations required within these structures hasincreased. Despite the growing adoption of BIM, the number of issues related to installations has remained stagnant or even increased during the past decade.The aim of this report is to investigate whether digitization through BIM can simplify the Mechanical, Electrical, and Plumbing (MEP) coordination in construction projects, as well as the challenges that may arise during the implementation and utilization of BIM.Survey studies and observations have been conducted at the consulting company calledKAMTech in Örebro, Sweden, to investigate the MEP coordinator's work and their use of BIM. Literature studies have been conducted to investigate prior research within the field and to explore the potential for digitization in MEP coordination through the implementation of BIM.The survey results show that clear communication, shared planning, and requirements are essential for successful MEP coordination. According to the responders, the use of BIM in projects offers a sense of clarity and improved project overview. They also express that early clash detections have a positive impact of the project’s result. Survey results and observations also indicate that there are challenges to keep the model updated to the latest version in theprojects.Currently, BIM is primarily utilized by MEP coordinators to conduct clash detections. The MEP coordinators believe that having capability to establish protocols for coordinated checks, accompanied by hyperlinks to drawings and descriptions, would facilitate their work.The conclusion is that digitization through BIM can simplify the MEP coordination in construction projects by gathering all data in one place to organize and create clarity. The utilization of BIM can enhance efficiency and productivity in projects through its ability to provide a visual overview of the entire project. However, the implementation of BIM can be challenging due to the lack of legislated requirements and standards in Sweden.

Idag ställs höga krav på gott inomhusklimat och tillfredsställande termisk komfort. Tack vare flera tekniska innovationer går det att möta dessa behov, men detta medför att installationssystemen i dagens flerbostadshus tar allt mer plats. Samtidigt som tekniken får ta mer och mer plats har utvecklingen på projekteringssidan gått i en helt annan riktning. Arkitekten har istället kommit att bli en av de många konsulter som specialiserar sig på sin del av projektet (Östnäs, 1984). Att dessa utvecklingar skett åt olika håll skapar ett kunskapsgap mellan teknikkonsulter och arkitekter i dagens byggprojekt. 54% av respondenterna i denna studie, uppger att kunskapsgapet mellan A och VVS är så stort att det skapar problem i projekteringen och 35% av respondenterna anger att det ofta bidrar negativt till slutresultatet i form av nödlösningar. Detta examensarbete syftar till att undersöka om samordningen mellan arkitekt och VVS-projektör kan förbättras genom att överbrygga installationskunskap. Studien begränsas till att omfatta enbart samordning mellan Arkitekt och VVS-projektör och avgränsas alltså mot övriga projektörer i ett byggprojekt. Undersökningen fokuserar på samordning i tidigt skede av projekteringen, programskede. Hypotesen är att det generellt finns ett behov av ökad installationssamordning i projekteringen, denna testades genom en kvantitativ undersökning i form av en webbenkät. Totalt deltog 99 personer i undersökningen. Med hjälp av statistisk analys i form av hypotestest påvisades att det generellt finns ett behov av ökad samordning, hypotesen gick att bevisa. Utöver det identifierades, med hjälp av hypotestest I, att det behövs en förändring i vilka projektörer som ingår i projektet i programskede. De oftast förekommande samordningsproblemen identifierades genom kvalitativa djupintervjuer med elva verksamma projektörer och två branschexperter. Här framgick att de problem som förkommer i störst utsträckning är storlekar på fläktrum och placeringar av schakt. De problem som medför störst konsekvenser var vertikala utrymmen. Orsaken till uppkomsten av problem menar många är bristande kunskap eller erfarenhet från arkitektens sida. Arkitekter i sin tur uppger att det beror på ändringar i sena skeden från beställarens eller vvs-projektörens håll. Majoriteten hävdar att om vvs-projektören kom in i ett tidigare skede så skulle problemen minska. Därefter utvecklades, under en workshop med 5 deltagande projektörer ett förslag till hjälpmedel. Kontentan från den workshopen var att om vvs-projektören kommer in i projektet i tidigt skede, programskede, så kan rätt förutsättningar sättas tidigt. Förslag om kreativa startmöten uppkom bland annat. Deltagarna var även överens om att det bästa sättet att förmedla installationskunskap är att utbilda, detta dels genom tvärfackliga projekt under arkitektutbildningen, dels genom kurser eller platsbesök för de praktiserande arkitekterna. Ur samtlig insamlad data formades ett hjälpmedel för att möta de identifierade behoven. Detta hjälpmedel blev en checklista för hur möten och konsultation mellan A och VVS ska ske i programskede. Checklistan tydliggör ansvar och förväntningar för båda parter. Detta hjälpmedel testades sedan experimentellt i ett gestaltningsförslag. Gestaltningsförslaget är ett flerbostadshus på fastigheten Kv. Notstället 5 & 6 i Eskilstuna kommun. I programhandlingen, som utgör resultatet av experimentet, presenteras även lösningar för installationssystem. Hjälpmedlets förmåga att möta de identifierade behoven utvärderades med slutsatsen att behoven tillgodoses men att ett kompletterande verktyg för ökad installationskunskap kan behövas. Hjälpmedlet anses inte bekosta projektet på arkitektoniska kvaliteter i så stor mån utan skapat mervärde genom nya innovationer samt att överraskningar undveks. Som forskningsämne har detta projekt väckt stort intresse i branschen. Insikter från denna studie är att tvärfacklig kommunikation och kunskapsöverföring mellan disciplinen generellt är ett intressant ämne att studera. De samlade resultaten från denna studie pekar på att en förändring i arbetsrätt under tidigare skeden i projekteringen är något som bör ske. Detta för att effektivisera projekteringen och säkerställa god kvalitet i slutprodukten, våra flerbostadshus. / Sweden has high statutory standards for inside climate and thermic comfort in buildings. Because of technical advances these requirements can be met, but at a cost. Increasingly effective HVAC and plumbing systems are linked to a larger volume claim for units, pipes and ducts. As the systems grow the design aspect moves in a contrary direction. A direction where the role of the architect has changed to become a consulting part (Östnäs 1984). These diverging developments has triggered a knowledge gap between technical engineers and architects. 54% of respondents on this study claim that this gap causes problems, and 35% claim that it often contributes negatively to the end result in the form of having to resort to last minute solutions. This master thesis aims to investigate if the coordination between architects and HVAC & plumbing engineers can be improved by bridging the knowledge gap. The study is limited to only encompass the coordination between these two groups and leaves out remaining disciplines and parties. The focus of this study is directed to the early stages in the building design process. The hypothesis suggests that there exists a need for further coordination regarding installations design. This has been tested through a quantitative survey consisting of a web form with a total of 99 respondents. This data was then statistically analyzed in the form of hypothesis testing, which concluded there exists a general need for improved coordination. Furthermore, hypothesis test I showed that there is also need for a change regarding which disciplines should be involved in early stages of projects. The most common coordination problems were identified by a quantitative study consisting of interviews with eleven projectors and two branch experts. The two most coveted aspects were the volumetric size of room containing ventilation machinery and the placing of vertical shafts. Where vertical spaces caused greatest consequences. The reason for these problems, according to many, being an acute lack of interdisciplinary knowledge or experience from the architect. On the other hand, architects claim this is due to changes being made in latter stages of projects by other disciplines or the client. The majority claim that a solution is to bring in the HVAC & plumbing engineer in an earlier stage. Following this a workshop including five professionals was carried out to draft up a solution. It established that if the HVAC & plumbing engineer is brought in at an earlier stage it allows for the right conditions to be set. Suggestions regarding creative start up meetings were introduced. Participants agreed that the best way to mediate knowledge about installations is to educate through both interdisciplinary projects at universities, and also through courses or site visits for architects. To meet the identified needs a solution was constructed from collected data. This solution took the form of a checklist to help guide how meetings between the architect and HVAC & plumbing engineer should be carried out in early stages. The checklist clarifies responsibility and expectations for both parts. This solution was then tested through a simulated design project. The project consists of an apartment building property for Notstället 5 & 6 in Eskilstuna municipality. A solution for the installations is presented. The checklists ability to meet the identified needs were concluded to suffice but an additional tool for bridging the knowledge gap further would be beneficial. The use of this solution did not cause any significant negative consequences on the architectural qualities, but created value by discovering new innovative solutions, in addition to preventing unplanned surprises from arising. As a research topic this project has sparked interest in the branch. Insights from this study concludes that interdisciplinary communication and knowledge transfer between disciplines in general is an interesting topic to study.

Rapporten har genomförts som ett examensarbete inom högskoleingenjörsprogrammet på Kungliga Tekniska Högskolan med inriktning på byggteknik och ekonomi. Examensarbetet utfördes på uppdrag av Bengt Dahlgren AB i samarbete med projektledare på företaget. Syftet med rapporten har varit att undersöka och förbättra sammorningen av installationer under projekterings- och produktionsstadiet. Det skulle dock vara omöjligt att täcka in alla aspekter av installationssamordningen under dessa stadier under den korta tid som funnits till förfogan för detta examensarbete. De frågeställningar som ställts under arbetets inledande sidor har därför getts en rad avgränsningar för att i första hand komma åt de aspekter som anses viktiga och lyfta upp dessa för utredning. Under arbetets gång och genom analysen av den empiriska datainsamling som gjorts har en uppfattning av installationssamordningens natur bildats. Till viss del har även samordningen undersökts i sin helhet för att ge en klarare bild av hur resurser fördelas i ett projekt. Två stycken referensprojekt har legat till grund för detta arbete, varav ett enbart använts för att få en tydligare bild av 3D- samordning i verklig mening och inte enbart genom de litteraturstudier som gjorts på området. 3D- samordning utgör endast en liten del av detta examensarbete. Litteraturstudier har även genomförts av hur visuell planering fungerar under projekt i byggbranschen. Huvudsakligen har arbetet baserats på referensprojekt A som tydligt beskrivs under kapitel 2 - nulägesbeskrivning. Via detta projekt har fakta samlats in genom omfattande intervjuer med projektledare och konsulter, enkätundersökning och iakttagelser av det dagliga arbetet. Målet har varit att få en så tydlig bild som möjligt av hur installationssamordningen går till i dagsläget för att kunna hitta brister och därefter diskutera fram vilka förbättringar som är möjliga att genomföra. Referensprojekt A styrs av en samordnad generalentreprenad vilket givetvis påverkar samordningens uppbyggnad. Inga undersökningar har genomförts av övriga entreprenadformer inom ramen för detta examensarbete. Samordningen påverkas av resurser som läggs på projektets olika faser i form av tid och pengar. Undersökningar av hur tidplaner används i styrningen av projektet har därför gjorts genom intervjuer. Informationsflödet mellan olika aktörer och utskick av ändringar via PM har även undersökts närmare. Försök har även gjorts till att uppskatta ÄTA- kostnader som uppstår pga. samordningsmissar, något som visat sig vara svårare. Konsulterna har även fått frågan om vilka deras olika behov är och i vilka mjukvaror de själva arbetar under projekteringen. Slutligen har projektledare och konsulter fått ge sina egna förslag på förbättringar av samordningen. Samtliga resultat av den empiriska datainsamlingen presenteras under kapitel 4 - faktainsamling. / This report has been carried out as a bachelor’s thesis within the degree program "Constructional Engineering and Economics (TIBEA)" at the Royal Intitute of Technology in Haninge / Stockholm. The work was commissioned by Bengt Dahlgren AB in collaboration with a project manager at the company. The purpose of this report has been to investigate and improve the communication and coordination within the project-state of installations. It would be impossible to cover all aspects of the installation coordination during the short time given for this thesis. Therefore the issues put forward during the introductory pages of this paper has been limited down in order to get primarily at those aspects considered important and raise them for investigation. During the work process and through the analysis of the empirical data collection made, conclusions about the nature of installation coordination have been reached. To some extent, even the broader aspects of coordination have been looked at. The purpose of this has been to give a clearer picture of how resources are allocated for a project. Two reference projects have been the basis for this work. One of them has only been used to get a brighter picture of "3D-coordination", in a real world project, unlike the literature studies made on the subject. Also, "3D-coordination" is only supposed to be a small part of this thesis. In general, this thesis is based on reference project A, which is clearly described in chapter 2 - Nulägesbeskrivning (eng. Description of current situation). At this project, facts have been gathered through extensive interviews with project managers and consultants, surveys and observations of their daily work. The goal has been to get as clear of a picture as possible of how the installation coordination works today and thereby be able to pin point flaws and discuss what improvements that can be done. Reference project A is controlled by a coordinated "Design-Bid-Build" (DBB), which of course affects the coordination structure. No studies have been conducted in other forms of contract in the context of this thesis. Coordination is affected by the resources spent on the projects different phases in terms of time and money. Investigations of how different schedules are used in the management of the project have therefore been made through interviews. The flow of information between different participants in the project and the use of PMs to inform of changes has been closely looked at. Attempts have also been made to estimate the ÄTA-costs (Change costs, or non recurring costs due to changes) that arise due to flaws in the coordination, something that has shown to be hard. The consultants have also been asked the question of what their different needs in the project are and in what software’s they’re working. Finally, project managers and consultants were giving their own suggestions to improve coordination. All the results of the empirical data collection are presented in chapter 4 - Faktainsamling (eng. Fact collecting).