1 |
Gospelkörledare om instuderingHelldin, Tobias January 2008 (has links)
Examensarbete 15 hp; Musiklärarexamen
|
2 |
Klarinettinterpretation i praktiken : Verktyg för instuderingKullbrandt, Cathrine January 2018 (has links)
This thesis is about an analysis of the process of interpreting and playing the solo part of Louis Spohr’s clarinet concerto.. It started out as a project focusing on the similarities between craftsmen and musicians. The results from the interviews did not show any methods I could use in my work as a clarinetist. Therefore the project took a different turn. Instead of studying the methods craftsmen use to prepare their projects, I started looking at different ways of preparing Louis Spohrs’ clarinet concerto no 2. This new approach proved successful, since I’ve worked on this subject before and knew what to look for. Even though the results of the research didn’t show me what I had expected, it still gave me a better view on music and my own and other musicians’ flaws and strengths. I focused a lot on interpreting the work without any considerations what so ever on the interpretation process. After a lunch concert with me playing the Louis Spohr concerto about half time into the project, I started studying other aspects of the concerto and found a lot of material to work on and develop. A part of the research process also shows some details that were new to me, even though I’ve played the piece for months.
|
3 |
"Take care of the sense and tha sounds will mind themselves" : Hvordan jeg håndtere et indstuderingsforløbHansen, Louise Elskær January 2015 (has links)
<p>Bilaga: 1 CD</p>
|
4 |
The House of Life : om instuderingsmetodik och tolkning av en sångcykelWall, Jakob January 2016 (has links)
Detta examensarbete behandlar min instudering av sångcykeln The House of Life, med dikt av Dante Gabriel Rossetti och musik av Ralph Vaughan Williams, med hjälp av en specifik övningsmetod; ett så kallat randomised practice schedule. Den teoretiska bakgrunden innefattar kortfattade biografier om textförfattaren, tonsättaren och den valda metoden. Metodkapitlet behandlar mitt tillvägagångssätt vid instudering. I de nästföljande resultat- och diskussionskapitlen presenteras tolkningar av text och musik, samt reflektioner över instuderingsmetoden och –processen. Den valda instuderingsmetoden har överlag varit effektiv, och samtidigt krävande på ett mentalt plan. Vid tillämpning av metoden gjordes vissa avvikelser ifrån den ursprungliga planen, vilka tas upp i resultatkapitlet. Genom metoden har en stark anknytning skapats till det textliga materialet, som sedan kunnat stödja och underlätta tolkningsprocessen och även den musikaliska inlärningen. / <p>Styckena som framfördes vid presentationen var: <em>Lovesight, </em><em>Silent Noon,</em> <em>Love's Minstrels </em>ur sångcykeln <em>The House of Life </em>av Ralph Vaughan Williams. Dessa framfördes av Jakob Wall (sång) och Anders Kilström (piano).</p>
|
5 |
Wolfgang Amadeus Mozart - Fagottkonsert : analys och InstuderingFogelberg, Viktor January 2017 (has links)
I detta självständiga arbete redovisar och analyserar jag min instudering av de två första satserna i Wolfgang Amadeus Mozarts fagottkonsert. Därtill redovisar jag den historiska kontexten kring Mozart och fagottkonserten med hjälp av relevant litteratur. Analysen av stycket består av en harmonisk analys, redovisning av motiven i en motivkatalog och en grafisk översikt. I metoddelen berättar jag även hur jag lagt upp min övning i samband med instuderingen av verket.
|
6 |
Att övertyga en jury och fånga en publik : skriftlig reflektion inom självständigt, konstnärligt arbeteNilsson, Johanna January 2013 (has links)
Det här arbetet handlar om hur jag utvecklar mitt oboespel och min musikaliska förståelse för två stycken: Mozarts oboekonsert (sats 1 och 2) och Strauss oboekonsert (sats 1). Anledningen till att jag har valt just dessa stycken är att de vanligtvis är obligatoriska på provspelningar. Eftersom jag gärna vill ha ett orkesterjobb måste jag först vinna en provspelning. Syftet är därför att utvecklas både tekniskt och musikaliskt för att öka mina chanser att vinna en provspelning. Jag har även valt att spela Mozart på min examenskonsert för att sen kunna jämföra provspelningssituationen med konsert- situationen.Metoden jag har valt är att göra inspelningar för att sen lyssna och analysera vad jag kan förbättra. Dessutom ska jag åka på provspelningar och utvärdera min insats samt försöka få kritik från juryn.Jag har genomfört inspelningar vid fem tillfällen under ett års tid och under samma period varit på fyra provspelningar.I slutsatsen kom jag fram till att jag i den sista inspelningen spelar mer rytmiskt och har bättre intonation. Jag märker också en stor utveckling i linjen i mitt spel och hur jag får fram fraseringarna. Utvecklingen har också påverkat spelet i konsertsituationen på ett positivt sätt framförallt när det gäller faktorer som tekniska aspekter och automatisering. De här faktorerna har förbättrat helheten och mitt spel har blivit mer intressant att lyssna på. / <p>Bilaga: 1 CD och 1 DVD</p><p></p>
|
7 |
Självständig instudering : när jag studerade in Eugène Ysaÿe Sonata No. 2 första satsenGunnars, Elin January 2013 (has links)
Mitt projekt har handlat om att ta steget till att bli mer självständig vid instuderingen av nya stycken. Att våga göra saker utan lärarens hjälp och lita på sin egen intuition och kunskap. Jag valde att arbeta med stycket Sonat no. 2 ”Obsession” av Eugène Ysaÿe (1858-1931) eftersom att det är för solo violin vilket innebar att jag inte kunde få någon påverkan ifrån någon annan och att det har varit ett stycke som jag länge har velat lära mig. Jag beskriver hur jag gått tillväga för att lära mig det, om tankar som jag fått från kurslitteraturen och om hur det har känts att inte ha den tryggheten som ens lärare ger. / My project has been about taking the step to become more independent when rehearsing new pieces. Too dare to do things without the help of a teacher and to start trusting your own intuition and knowledge. I chose the piece Sonata no. 2 "Obsession" by Eugène Ysaÿe (1858- 1931) because it is for solo violin witch would minimize the impact from someone else and it`s a piece that I for a long time have wanted to learn. I describe how I proceeded to learn it, thoughts that I received from the literature and how it feels to not have the security that the teacher gives. / <p>Bilaga: 1 CD</p>
|
8 |
Den sången vill jag sjunga! : tankar om en instudering av Carissimis Lamento di Maria StuardaZackrisson, Ida January 2016 (has links)
I den här uppsatsen kommer jag att fördjupa mig i en instudering av ett stycke, Lamento di Maria Stuarda, av Carissimi. Instuderingen genomfördes inför min examenskonsert. Efter en kortare bakgrund om stycket och dess ursprung följer en genomgång av hur instuderingen gick till. En del nedslag kommer att göras från min egen loggbok som fördes parallellt med instuderingen. Under rubriken reflektioner funderar jag på hur det egentligen gick och drar en del för mig oväntade slutsatser om mig själv och min inställning till sångarlivet. / <p>Konsertrogram:</p><p>(Examensarbetet berör främst programpunkt två, Lamento di Maria Stuardo)</p><p></p><p>Johann Helmich Roman (1694-1758)</p><p><em>Du kjära dag</em></p><p><em></em>Text: Jacob Frese (1690-1729)</p><p>Marcus Mohlin, cembalo, Stina Petersson, cello</p><p></p><p>Giacomo Carissimi (1605-1674)</p><p><em>Lamento di Maria Stuarda</em></p><p>Text: Giovanni Filippo Apolloni (1635-1688)</p><p>Marcus Mohlin, cembalo, Stina Petersson, cello</p><p></p><p>Hildegard af Bingen (1098-1179)</p><p><em>O, Deus, quis es tu</em> ur Ordo Virtutum</p><p></p><p>Johann Helmich Roman (1694-1758)</p><p><em>Äta litet, dricka vatten</em></p><p><em>Att ju mången har idag</em></p><p><em>Födas, gråta, di och lindas</em></p><p><em>Är det hela tidsfördrifvet?</em></p><p><em>Den är lycklig född till verlden</em></p><p>Text: Olof von Dalin (1708-1763)</p><p>Jonas Nordberg, ärkeluta</p><p></p><p>John Dowland (1563-1626)</p><p><em>Time stands still</em></p><p>Text: okänd</p><p>Jonas Nordberg, ärkeluta</p><p></p><p>Henry Purcell (1659-1695)</p><p><em>The blessed virgins expostulation</em></p><p><em></em>Text: Nahum Tate (1652-1715)</p><p><em>An evening hymn</em></p><p><em></em>Text: William Fuller (1608-1675)</p><p>Marcus Mohlin, cembalo, Jonas Nordberg, ärkeluta, Jenny Lierud, cello</p><p></p><p>Georg Friedrich Händel (1685-1759)</p><p><em>Da tempeste</em> ur Giulio Cesare</p><p>Text: Nicola Francesco Haym (1678-1729)</p><p>Elin Nilsson, violin, Marcus Mohlin, cembalo, Jenny Lierud cello</p>
|
9 |
Hur påverkar dyslexi musikern?Stenberg, Katarina January 2020 (has links)
När jag började Kungliga Musikhögskolan i Stockholm 2012 visste jag inte att det fanns något som hette notdyslexi. Då min vanliga dyslexi gjorde att jag hade svårt att hänga med under första året på min kandidatutbildning fick jag handledning av Susanna Cederquist som är dyslexikonsult och det var hon som berättade om notdyslexi. Jag pratade med en elev om detta som berättade att han träffat en professionell musiker med ett fast jobb som också hade notdyslexi. När jag väl förstått att det fanns upptäckte jag att jag inte heller var ensam. Med den här uppsatsen vill jag belysa att notdyslexi finns och de problem som kan uppstå för en musiker men även de styrkor som det kan innebära. / <p>Largo av Sixten Sylvan.</p><p>Katarina Stenberg, Valthorn</p><p>Mathias Kjellgren, Orgel</p><p>Titel och upphov:Largo [Musiktryck] : för horn och orgel. Utgivning, distribution etc.: Svensk Musik, Stockholm : 1981. Utgivningsår: 1981</p><p>Den klingande delen av arbetet utgörs av följande inspelning: Sixten Sylvan - Largo (inspelad i Mariakyrkan, Sigtuna augusti 2019). Coronavirussituationen vt 2020 har medfört begränsningar i inspelningsmöjligheterna.</p>
|
10 |
Sonata III : fingersättning och frasering i samverkanAhlbäck, Pontus January 2016 (has links)
Manuel M. Ponce skrev Sonata III 1927. Ponce var startkt influerad av kompositörer som Ravel och Debussy och i Sonata III:s första sats märks detta väl. Den är komponerad i en stil som liknar Ravels och Debussys impressionism, full med dramatiska harmonier, överlagringar och polytonalitet, med stora ackord följt av flytande arpeggion och sångbara melodier. Allt skrivet av en man som själv inte kunde spela gitarr, men förstod instrumentet väl. I detta arbete går jag igenom Sonata III:s första sats, genom en analys av formen och verket samt genom att gå igenom hur jag valt att tolka den och varför jag gjort dessa val. / <p>Konsertrepertoar:</p><p>Manuel M. Ponce - Sonata III</p><p>Dionisio Aguado - Andante et Rondo Nr 2, Opus 2</p><p>Benjamin Britten - Nocturnal after John Dowland for guitar, Opus 70</p><p>Medverkande: Pontus Ahlbäck, gitarr.</p><p></p>
|
Page generated in 0.0976 seconds