This thesis examines the conductor's preparation process of learning and interpreting the score before standing in front of an ensemble. The research is based on studies of historical and modern conducting handbooks supplemented by interviews with professional conductors. A selection of the preparation methodologies presented in the litterature and the qualitative study are tested and examined in the preparation process of two concerts. Finally the selected methodologies are compared and judged on two key factors; efficiency and the quality of the final artistic result. The results of the study are presented both as a list of conditions that can ensure an effective preparation process with a high quality of the final artistic result and as a concrete methodology that can be applied and adapted by any conductor in his or her own preparation process. / <p>Som dokumentation af eksamensarbejdets kunstnerlige del vedhæftes:</p><p><strong>Videoindspilning af koncert 22. maj med Östgöta Blåsarsymfoniker</strong></p><p>B. Crusell: Ouverture fra "Den lilla slavinnan"</p><p>V. Persichetti: Serenade no. 1 for Ten Wind Instruments</p><p>G. Mahler – IV. sats fra Symfoni nr. 4 (arr. Gustav Aske Sønksen, 2021) </p><p><strong>Lydindspilning af koncert 28. maj med Ludvig Dahlström (bratsch) og KMH-studenter</strong></p><p>P. Hindemith: Der Schwanendreher </p>

I denna studie undersöks och jämförs två olika tillvägagångssätt som kan tillämpas för att memorera musik. Syftet med arbetet är att utveckla strategier för att jag enklare ska lära mig spela stycken utantill, detta genom att ställa fysisk och mental memorering mot varandra genom instudering av verk från olika genrer och med varierande komplexitetsgrad. Jag använder också formscheman som analysredskap. Tidigare har jag inte haft något bra sätt att memorera stycken på. Vid framföranden har jag ofta tappat bort mig i musiken. Genom studien fann jag att associativ minnesinkodning var mest effektiv av de valda strategierna, men att de alla utvecklade min instuderings- och memoreringsförmåga. Jag fann även att utantillspel inte är ett måste: det är acceptabelt att spela med noter om jag tycker att det låter bättre. / In this study, two different approaches to memorize music are compared. The purpose of the project is to develop my strategies for performing by heart. By engaging in different memorization processes, music works of different genres and difficultness were learned by heart. Furthermore, music analysis is used as a tool for the memorization. In the past, I didn't have a good strategy for memorizing. During performances, I often got lost while playing. Through the study, I found that content addressable access was the most efficient of the selected strategies. However, all strategies developed my abilities to study and memorize music. I also found that memorization is optional: if I think it sounds better, I will use the score when playing.

Syftet med denna studie är att följa min inlärningsprocess av Serge Koussevitzkyskontrabaskonsert op. 3. Genom studien har jag kommit fram till olika övningsmetoder som kan tillämpas på Koussevitzky baskonserten som intonationsproblem samt tekniska svårigheter man stöter på under inlärningsprocessen. Med hjälp av videoanalys och loggbok dokumenteras processen. Flera förbättringsområden identifieras såsom övningsstruktur, fingersättningar, lägesväxlingar och stråkföring. I studien presenteras olika övningsstrategier i musikalisk gestaltning och lösningar på specifika tekniska hinder / The purpose of this study is to follow my learning process of Serge Koussevitzky's Double Bass Concerto op. 3. Through the study, I have come up with different practice methods that can be applied to the Koussevitzky bass concerto as intonation problems as well as technical difficulties encountered during the learning process. With the help of video analytics and logbook, the process is documented. Several areas for improvement are identified, such as practice structure, fingering, position shifts and stringing. The study presents different practice strategies in musical performance and solutions to specific technical obstacles.

Jag har under projektet studerat två klassiska stycken för klassisk piano och utforskat hur mental övning upplevs när det sker parallellt med fysisk övning. I arbetet fokuserade jag på att under- söka följande mentala övningsmetoder: analysera musiken, visualisera att jag spelade instru- mentet, auditivt att jag kunde höra musiken samt att kinestetiskt känna när jag själv spelade musiken. Syftet har varit att finna flera sätt att instudera musik som inte är beroende av instru- mentet. Forskningen utgick från ett fenomenologiskt perspektiv där jag förde loggbok över pro- cessen. I resultatet ställer jag de olika övningsmodellerna mot varandra och diskuterar upple- velsen. Jag påvisar där en positiv inställning till att analysera musiken samt att visualisera den. I diskussionen problematiseras resultatet mot tidigare forskning på området. / During the project, I have studied two classical pieces for classical piano and explored how mental practice is experienced when it happens in parallel with physical practice. In this work, I focused on investigating the following mental practice methods: analyzing the music, visual- izing that I was playing the instrument, auditorily that I could hear the music, and kinesthetically feel when I played the music without the instrument. The aim has been to find several ways to practice music that are not dependent on the instrument. The research was based on a phenom- enological perspective where I kept a logbook of the process. In the result, I put the different exercise models against each other and discuss the experience. I demonstrate there a positive attitude towards analyzing the music and visualizing it. In the discussion, the results are prob- lematized against previous research in the area.

Syftet med denna uppsats är att genom att ta del av litteratur undersöka hur minnet fungerar i musiksammanhang och att se vilka memoreringsstrategier och metoder som forskningen föreslår och dessa metoders användningsområden. Vidare att jämföra detta med en pianists egna strategier för och tankar om memorering erhållna genom en intervju. Jag jämför dessutom forskningen och pianistens svar med mina egna erfarenheter, tankar och funderingar. Pianisten som valdes för intervjun valdes utifrån hennes långa erfarenhet som pedagog (ca 50 år), med erfarenhet av undervisning på alla nivåer, av ett brett ålderspann, och stor variation på begåvningar, dessutom på grund av hennes långa erfarenhet som professionell musiker. Vidare undersöks pianistens tankar kring och inställning till utantillspel, och därigenom belyses frågan kring utantillspelets funktion och roll. Uppsatsen ger en översiktlig inblick i hur minnet fungerar, och därigenom även verktyg att förstå sig på processerna som ligger bakom memorering. Den ger även tips och råd om olika strategier en musiker kan använda sig av vid instudering och framförallt memorering, hämtat såväl från forskning som från intervjun med pianisten och mina egna erfarenheter. Vidare väcks med uppsatsen frågan om utantillspelets funktion och roll, och spelet med och utan noter jämförs utifrån synen på detta och dess musikaliska skillnader och funktioner. Uppsatsen utgår mestadels från en pianists synvinkel, men informationen kan vara av intresse även för andra instrumentalister och även ur ett musikpedagogiskt perspektiv.

Denna uppsats är tänkt att kretsa kring första satsen ur Felix Mendelssohns sjätte stråkkvartett i f-moll som han skrev när hans syster Fanny hastigt och tragiskt gick bort, samt hur detta trauma speglas i musiken. Jag ger en analys av verket samt förklarar hur vi resonerar inom kvartetten för att försöka förmedla den rätta känslan. Då jag spenderat en stor del av mina tre år på KMH till att spela med min kvartett, så vill jag gärna ge en inblick i hur vi arbetar tillsammans.

This study examines questions about the opera singer’s learning techniques. What happens when I, as a singer, only focus on the text or only on the music in the early stages of learning new material? Through interviews with other stage performers and my own experience, I developed two extreme methods of learning, one text-based and one music-based. To test them, I learned parts of two different Händel-roles, and examined how my methods changed my work in portraying the characters. I discovered the importance of joy while learning and practising, as well as pros and cons with separating the text and music from one another in such an extended part of the process.

In collaborations with jazz musicians and classical musicians, the focus has traditionally been on the composer. In this thesis, I have focused on the musicians in the project instead. The most important thing was to explore what could be learnt in such meetings and what challenges you might face. I have examined this in four topics: 1. Composition 2. Interpretation 3. Rehearsing 4. Improvisation In the project, I composed five pieces inspired by both jazz and European classical composers. To understand classical phrasing and to implement it in my own playing, I studied for classical teachers. In order to include classical musicians, so I developed several methods. Working closely with the classical musicians made the contrasts between the genres clearer. The contrasts between jazz and the classical way of working and playing made my tendencies more apparent and I became more aware, and in control over the way I played. / <p>Ljud och bildupptagning gjordes under konserttillfället. Erik Tengholm vikarierade då på trumpetplatsen.</p><p>Kompositionerna i arbetet och de medverkande var som följer.</p><p><em><strong>Styrfart</strong></em></p><p>Komposition: Sebastian Jonsson</p><p>Medverkande:</p><p>Sebastian Jonsson, altsaxofon</p><p>Kajsa Nilsson, tvärflöjt</p><p>Sabina Scott, oboe</p><p>Hugo Olsson, klarinett</p><p>Astrid le Clercq, klarinett och basklarinett</p><p>Victor Andersson, altsaxofon</p><p>Fredrik Jergle Almquist, fagott</p><p>Britta Virves, piano</p><p>Anders Langørgen, kontrabas</p><p>Jonas Bäckman, trummor</p><p><em><strong>The Crow</strong></em></p><p>Komposition: Sebastian Jonsson</p><p>Medverkande:</p><p>Sebastian Jonsson, altsaxofon</p><p>Kajsa Nilsson, tvärflöjt</p><p>Sabina Scott, oboe</p><p>Hugo Olsson, klarinett</p><p>Astrid le Clercq, klarinett och basklarinett</p><p>Emma Granstam, trumpet</p><p>Lars Ullberg, trombon</p><p>Anders Langørgen, kontrabas</p><p><em><strong>8</strong></em></p><p>Komposition: Sebastian Jonsson</p><p>Medverkande:</p><p>Sebastian Jonsson, altsaxofon</p><p>Kajsa Nilsson, tvärflöjt</p><p>Hugo Olsson, klarinett</p><p>Astrid le Clercq, klarinett och basklarinett</p><p>Emma Granstam, trumpet och flugelhorn</p><p>Lars Ullberg, trombon</p><p>Anders Langørgen, kontrabas</p><p>Jonas Bäckman, trummor</p><p><strong><em>Golem</em></strong></p><p>Komposition: Sebastian Jonsson</p><p>Medverkande:</p><p>Sebastian Jonsson, sopransaxofon</p><p>Kajsa Nilsson, tvärflöjt</p><p>Sabina Scott, oboe</p><p>Hugo Olsson, klarinett</p><p>Astrid le Clercq, klarinett</p><p>Victor Andersson, altsaxofon</p><p>Fredrik Jergle Almquist, fagott</p><p>Emma Granstam, trumpet</p><p>Lars Ullberg, trombon</p><p>Britta Virves, piano</p><p>Anders Langørgen, kontrabas</p><p>Jonas Bäckman, trummor</p><p><em><strong>Den inte så lille tennsoldaten</strong></em></p><p>Komposition: Sebastian Jonsson</p><p>Medverkande:</p><p>Sebastian Jonsson, altsaxofon</p><p>Kajsa Nilsson, tvärflöjt och piccola</p><p>Hugo Olsson, klarinett</p><p>Astrid le Clercq, basklarinett</p><p>Emma Granstam, trumpet</p><p>Lars Ullberg, trombon</p><p>Britta Virves, piano</p><p>Anders Langørgen, kontrabas</p><p>Jonas Bäckman, trummor</p><p></p>

Denna studie handlar om modern konstmusik och hur instuderingsprocessen skiljer sig från den av mer klassisk musik, samt vilka musikaliska och tekniska fördelar det går att erhållaunder den. Jag har i denna studie valt att skriva om sångsamlingen Sex sånger om ljus och mörker, skrivet 1975 av Carin-Malmlöf Forssling.  Metoden för denna studie består av en textlig och musikalisk analys av verket, samt en loggbokföring av personliga reflektioner under inlärningsprocessen. Metoden innehåller även en intervju med sångerskan och författarinnan Margareta Jonth. Sex sånger om ljus och mörker dedikerades åt henne, vilket har gjort att jag inte bara har kunnat få teknisk och musikalisk rådgivning från en förstahandskälla, men även fått ta del av personliga minnen från Margaretas instuderingsprocess, sångernas uppkomst och utveckling samt relationen till Carin.  Resultatet jag kom fram till var att mitt gehör, som tidigare har varit relativt vältränat, förbättrats ytterligare och jag har fått ett extra skarpt öra för detaljer samt utvecklat röstens elasticitet. Jag har även fått en större förståelse för en viss sorts tonalitet. Jag hoppas att denna studie ska kunna väcka intresse för Carin Malmlöf-Forssling och annan 1900-tals musik och göra nytta för den som inspireras att göra nya upptäckter gällande den moderna sångkonsten. / <p>Verk: Sex sånger om ljus och mörker</p><p>Kompositör: Carin Malmlöf-Forssling</p><p>Medverkande: Ella Vahtras - sopran, Elektra Oikonomi - piano</p>

Syftet med denna självobservationsstudie är att utforska tillvägagångssätt vid instudering av sång utifrån ett textfokus. I detta arbete beskrivs huvudsakligen tre metoder för sig och när de används kombinerat. Metoderna till instudering är lyssna, rösten och skriva.  Studien är baserat på sociokulturellt perspektivet samt annan relevant information om instudering. Metoden som används i arbetet är videor från övningstillfällen samt loggbok som antecknats efter varje övningstillfälle. Studien är baserad på mig själv där jag under två veckor fört 14 loggboksinlägg och två videoinspelningar när jag aktivt arbetar i 20 minuter per inlägg under hösten 2017. I resultatet visas hur jag använt de tre metoder som är min röst, skrift och hörseln som användes vid instudering av två olika sånger. Slutligen diskuteras resultatet i förhållande till bakrundskapitlet. / This self-observation purpose is to find new ways to learn song with text focus. The study presents three different methods for them self and when they are integrated in each other. The methods that been used is listening, The voice and writing. The study is based on Sociocultural perspective and other relevant research when it comes to studding songs. the method I’ve used for this study is video recording when I practise and notes from practise sessions. For two weeks, I gathered information and 14 practice sessions with two films. One session was 20 minutes each and was gather autumn 2017. Later on, in the result I will present how I used these three methods which are voice, writing and listening which I used to learn the two-different song. At the end the result will be discussed to the earlier research.