<p>Autonomiprincipen är det förhållningssätt som vägleder habiliteringspersonalen i sitt dagliga arbete. "Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade personer" (LSS) och Socialtjänstlagen (SoL) beskriver att den kommunala verksamheten ska grundas på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Utifrån detta ville vi i denna kvalitativa undersökning ta reda på vilket förhållningssätt habiliteringspersonal, i daglig verksamhet, har när det gäller den professionella makten gentemot de intellektuellt funktionsnedsatta kundernas rätt till autonomi.</p><p> </p><p>Det är för habiliteringspersonalen, i vår undersökning, klart att kunden ska ha ett självbestämmande "i största möjliga mån". Det är det förhållningssätt som habiliteringspersonalen vi intervjuat praktiserar i dagsläget. De efterlyser dock regler från ledningen för att få vägledning i hur de ska förhålla sig till kundernas autonomi. Vidare anser habiliteringspersonalen inte att de har de personalresurser som behövs för att kunna tillgodose en god autonomi för kunden när det är en blandning av olika diagnoser i grupperna där vissa kunder kräver mer personalresurser än andra. Det maktövertag som habiliteringspersonalen har gentemot kunderna säger de sig vara väl medvetna om och kan förhålla sig till i sina beslut. Vi ser dock i våra resultat att habiliteringspersonalen utövar makt och påverkar kunderna omedvetet, vilket de i vissa fall blev medvetna om under våra intervjuer. Samhällets oskrivna regler gör även de att vi omedvetet kategoriserar människor så snart vi möts.</p><p> </p><p>Den slutsats vi har dragit är att det är mycket svårt att göra upp generella regler utifrån den vision som autonomiprincipen innebär. Arbetssättet måste formas individuellt för varje kund och kräver habiliteringspersonal som hela tiden är lyhörd för kundens önskningar. Arbetsgivarens möjlighet att påverka och hjälpa habiliteringspersonalen till att medvetet förhålla sig till den professionella makten gentemot kundernas autonomi är att föra en ständig diskussion i ämnet.<strong></strong></p>

Autonomiprincipen är det förhållningssätt som vägleder habiliteringspersonalen i sitt dagliga arbete. "Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade personer" (LSS) och Socialtjänstlagen (SoL) beskriver att den kommunala verksamheten ska grundas på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Utifrån detta ville vi i denna kvalitativa undersökning ta reda på vilket förhållningssätt habiliteringspersonal, i daglig verksamhet, har när det gäller den professionella makten gentemot de intellektuellt funktionsnedsatta kundernas rätt till autonomi.   Det är för habiliteringspersonalen, i vår undersökning, klart att kunden ska ha ett självbestämmande "i största möjliga mån". Det är det förhållningssätt som habiliteringspersonalen vi intervjuat praktiserar i dagsläget. De efterlyser dock regler från ledningen för att få vägledning i hur de ska förhålla sig till kundernas autonomi. Vidare anser habiliteringspersonalen inte att de har de personalresurser som behövs för att kunna tillgodose en god autonomi för kunden när det är en blandning av olika diagnoser i grupperna där vissa kunder kräver mer personalresurser än andra. Det maktövertag som habiliteringspersonalen har gentemot kunderna säger de sig vara väl medvetna om och kan förhålla sig till i sina beslut. Vi ser dock i våra resultat att habiliteringspersonalen utövar makt och påverkar kunderna omedvetet, vilket de i vissa fall blev medvetna om under våra intervjuer. Samhällets oskrivna regler gör även de att vi omedvetet kategoriserar människor så snart vi möts.   Den slutsats vi har dragit är att det är mycket svårt att göra upp generella regler utifrån den vision som autonomiprincipen innebär. Arbetssättet måste formas individuellt för varje kund och kräver habiliteringspersonal som hela tiden är lyhörd för kundens önskningar. Arbetsgivarens möjlighet att påverka och hjälpa habiliteringspersonalen till att medvetet förhålla sig till den professionella makten gentemot kundernas autonomi är att föra en ständig diskussion i ämnet.

Uppsatsen undersöker hur enhetschefer och boendehandledare beskriver de sociala kategoriseringarna: intellektuella funktionshinder, ålder och kön och vilka ramar dessa beskrivningar skapar för brukarna de arbetar med. Materialet samlades in genom fokusgruppsintervjuer med en enhetschefsgrupp och en boendehandledargrupp, där de fick diskutera frågor som relaterade till uppsatsens frågeställningar. Enhetscheferna och boendehandledarna visade att omgivningar skapas i det sociala samspelet mellan människor, där båda grupperna visade att förståelsen av begreppet nivå har väldigt stor påverkan på dem i arbetet med brukarna. Diskussionerna visade på att personer med intellektuella funktionshinder främst ses som individer med en nivå, där andra social kategoriseringsgrunder som kön och ålder inte får lika stor betydelse. Resultatet av detta kunde ses i det enhetscheferna uttryckte som en ”balansgång” i arbetet, där ideologier krockade med varandra och skapade ideologiska dilemman, vilket i förlängningen också ledde till ambivalens hos grupperna i hur de skulle bemöta brukarna. Grupperna gav själva bilden av ett komplext arbete, där balansen mellan att leda och att styra ofta blir en påtaglig faktor vilket skapar problem för dem i hur de ska bemöta och arbeta med brukarna inom sin verksamhet.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2004.

The purpose of this master thesis has been to explore how Skanska Installation can be organized and managed from a Feedback of experience perspective, and define how an IT solution for knowledge management can be designed by identifying the company's current needs in communications, structural capital and information management. The study follows a deductive approach with a qualitative starting point. Using the literature  studies  the theoretical references were built, which is of great importance when using  a deductive approach. Furthermore the report is based on a case study on two different projects: Herrgården and Nattsländan. With the collected empirical data from the case  study the analysis was carried out with the theoretical framework as a basis. This finally led to the conclusions of the study. The purpose of a communications plan is to show how the communication between employees must be managed to best move the project forward. Emphasis is placed on the formal and informal communication of the company. I encourage to use the IT platform where shared documents are collected and notices of meetings are sent out. The advantage of this is that all information is gathered in one place, the disadvantage is that it is sometimes difficult to get the project participants to use the platform under time constraints. Finally when the project is completed it is important not to lose the knowledge that has been gained while working. It is therefore necessary to consider the transfer of knowledge to facilitate the work in future projects. / Syftet är att ta fram ett underlag på hur Skanska Installation kan organiseras och ledas ur ett Erfarenhetsåterförings- perspektiv samt definiera hur en IT-lösning för kunskapshantering bör utformas genom att identifiera företagets nuvarande behov inom kommunikation, strukturkapital och informationshantering. Studien följer ett deduktivt arbetssätt med en kvalitativ utgångspunkt. Genom litteraturstudier byggdes den teoretiska referensramen upp, som är av stor vikt vid ett deduktivt arbetssätt. Vidare bygger rapporten på en fallstudie av två olika projekt: Herrgården och Nattsländan. Den insamlade empirin från fallstudien analyserades med den teoretiska referensramen som utgångspunkt, vilket ledde fram till studiens slutsatser. En kommunikationsplan visar hur kommunikationen mellan medarbetarna bör skötas för att på bästa sätt föra projektet framåt. Stor vikt läggs vid den formella respektive informella kommunikationen på företaget. Jag uppmuntrar användning av en IT-plattform där gemensamma dokument samlas samt kallelser till möten skickas ut. Fördelen med denna är att all information är samlad på ett och samma ställe, nackdelen är att det ibland är svårt att få projektdeltagare att använda plattformen under tidsbrist. Slutligen när projektet är avslutat gäller det att inte tappa den kunskap man samlat på sig under arbetets gång. Därför är det nödvändigt att tänka på kunskapsåterföring för att kunna underlätta arbetet i framtida projekt.

<p>Syftet med föreliggande studie var att skaffa fram ett underlag för att från habiliteringens sida kunna vara ett adekvat stöd till professionella, när det gäller bemötande av föräldrar, särskilt mammor, med intellektuella begränsningar.</p><p>För detta syfte behövde vi kartlägga de professionellas inställning och attityder till föräldrar med intellektuella begränsningar, men också förmedla den bild som mammorna/föräldrarna har på det stöd de får. I en kvalitativ studie intervjuades åtta mammor med intellektuella begränsningar om deras syn på det stöd de får. En enkätstudie ställd till professionella gav kännedom om olika verksamheters arbetssätt och utbud av stöd till familjer där en eller båda föräldrarna har intellektuella begräsningar. I resultatdelen speglades informationen från mammorna mot enkätsvaren. Samverkansaspekter beaktades särskilt noga. Studien utgick från följande frågor: Vilka erfarenheter och vilken inställning har de professionella till föräldrar med intellektuella begränsningar? Hur kan mammornas egna synpunkter på den hjälp de får bidra till förståelse för familjernas behov? Vilket stöd finns idag, hur skulle det eventuellt behöva förstärkas och vilken roll kan habiliteringen ha?</p><p>De båda undersökningarna gav samstämmiga resultat när det gäller att beskriva stödinsatsernas omfattning och mångfald. En annan aspekt som belystes från ömse håll var behovet av utökat tidsutrymme för kontakt. Denna samstämmighet kunde utgöra grund för fortsatt arbetsallians. Vi konstaterade vidare att det fanns behov av ett kunskapscenter som kunde bidra till lättillgänglig information för både professionella och familjer. Professionella uttryckte önskan om att lära mer avseende funktionshinder och dess konsekvenser särskilt i kombination med föräldraskap. Behov av utökad och rutinmässig samverkan framkom mellan de instanser som möter föräldrar med intellektuella begränsningar och deras barn. Slutligen konstaterades en naturlig roll för habiliteringen, framför allt avseende fyra aspekter. Det gällde förmedling av kunskap om funktionshinder, liksom insatser av preventiv art, nätverksbyggande och samordnarfunktion.</p>

Syftet med föreliggande studie var att skaffa fram ett underlag för att från habiliteringens sida kunna vara ett adekvat stöd till professionella, när det gäller bemötande av föräldrar, särskilt mammor, med intellektuella begränsningar. För detta syfte behövde vi kartlägga de professionellas inställning och attityder till föräldrar med intellektuella begränsningar, men också förmedla den bild som mammorna/föräldrarna har på det stöd de får. I en kvalitativ studie intervjuades åtta mammor med intellektuella begränsningar om deras syn på det stöd de får. En enkätstudie ställd till professionella gav kännedom om olika verksamheters arbetssätt och utbud av stöd till familjer där en eller båda föräldrarna har intellektuella begräsningar. I resultatdelen speglades informationen från mammorna mot enkätsvaren. Samverkansaspekter beaktades särskilt noga. Studien utgick från följande frågor: Vilka erfarenheter och vilken inställning har de professionella till föräldrar med intellektuella begränsningar? Hur kan mammornas egna synpunkter på den hjälp de får bidra till förståelse för familjernas behov? Vilket stöd finns idag, hur skulle det eventuellt behöva förstärkas och vilken roll kan habiliteringen ha? De båda undersökningarna gav samstämmiga resultat när det gäller att beskriva stödinsatsernas omfattning och mångfald. En annan aspekt som belystes från ömse håll var behovet av utökat tidsutrymme för kontakt. Denna samstämmighet kunde utgöra grund för fortsatt arbetsallians. Vi konstaterade vidare att det fanns behov av ett kunskapscenter som kunde bidra till lättillgänglig information för både professionella och familjer. Professionella uttryckte önskan om att lära mer avseende funktionshinder och dess konsekvenser särskilt i kombination med föräldraskap. Behov av utökad och rutinmässig samverkan framkom mellan de instanser som möter föräldrar med intellektuella begränsningar och deras barn. Slutligen konstaterades en naturlig roll för habiliteringen, framför allt avseende fyra aspekter. Det gällde förmedling av kunskap om funktionshinder, liksom insatser av preventiv art, nätverksbyggande och samordnarfunktion.

The value of knowledge and the role of subjects have been questioned in recent years. Research shows that students need knowledge through subjects that develop their ability to participate in our society, economy and democracy. Acquisition of knowledge has to be an ongoing process where students learn how to learn by practicing how to reflect, critical thinking, practice problem solving and to set up hypotheses. The PISA report shows students skills in mathematics, science and reading. Research of today are concerned that the PISA report will undermine today’s view of what knowledge is.   The aim of this study is to examine how students with learning disabilities in special school experience their education, their view of knowledge and how they experience their own progress in learning and acquisition of knowledge. The study also views how the education mirror their self-esteem.   Data were gathered through interviews with students in an upper secondary school for students with mild learning disabilities. Theory analysis is based on Dewey´s theories of education and Moira von Wright´s reconstruction of G.H Mead´s theory about human intersubjectivity. Hermeneutic analysis were used for understanding of gathered data.   The outcome of this report is that students aim to learn is for a meaningful future and they wish to get a job and earn money. Important knowledge is mainly mathematics, Information Technology and language skills.  Also to follow rules and social skills are important knowledge. There are traces of awareness in the students answers of skills of knowing that learning is an ongoing process and the importance of acquire information. The students strongly connect acquisition of knowledge to school situations. The study also shows lack of expectations from the surrounding society and in one view of self, there is a separation from themselves and important knowledge. This study also shows that the interviewed persons are aware of that others value their knowledge and that has affected their self-esteem positively.

Uppsatsen är en kvalitativ studie. Syftet med studien var att undersöka hur förskollärares erfarenheter av övergångar används då övergången från förskolan till förskoleklass eller årskurs ett i grundsärskolan planeras för barn med intellektuell funktionsnedsättning. Studien beskrev hur några förskollärares praktiska erfarenheter kom till uttryck vid planeringen och organiseringen av övergångar från förskolan till förskoleklass och årskurs ett i grundsärskolan. Datainsamlingen bestod av fokusgruppintervjuer. Vid fokusgruppintervjuerna delade informanterna med sig av sina didaktiska och praktiska erfarenheter av övergångssammanhang. Problemformuleringen handlar om hur förskollärares erfarenheter används då övergången planeras och organiseras från förskolan till förskoleklass och årskurs 1 i grundsärskolan, för elever med intellektuell funktionsnedsättning. En kvalitativ analys gjordes och resultatet visade att informanterna behövde mer kunskap generellt om intellektuell funktionsnedsättning. Resultaten visade att informanternas kunskap om varandras styrdokument behövde öka för att en bra samverkan skulle kunna utvecklas mellan de skolformer som informanterna arbetade inom. De förskollärare som deltog i studien behövde diskutera såväl ämnesdidaktik som allmän didaktik för att få mer inblick i varandras verksamheter. Exemplen i studien visade i riktningen att förskollärares praktiska erfarenheter och oreflekterade föreställningar om varandras uppdrag fick betydelse för elevernas välbefinnande och fortsatt kommande skolresultat. Studiens syfte var att bidra med mer kunskap som kan underlätta för samverkansaktörer, personal och ledning i förskola förskoleklass och grundsärskola. / The study examined the benefit of knowledge and experience of pre-school teachers´, when children with learning disabilities approach school start, and the transition context is planned for children with special educational needs. The study concerned the transition from pre-school to primary school. The focus area highlighted how some pre-school teachers´practical experiences were beneficial in the planning and organization of the transition context. The data collection consisted of qualitative interviews. During the focus group interviews, the informants shared their practical experiences of transition. The problem formulation was about how transition is planned and organized from pre-school to pre-school class and year 1 in the primary school for children with learning disabilities, based on pre-school teachers’ experiences of the transition between school forms. The results of the study showed that more knowledge about learning disabilities generally is needed in pre-school. Knowledge needs to be deepened both from an intercultural perspective and knowledge of each others´ governing documents is needed in order for a good collaboration between different forms of schools. Pre-school teachers in the respective activities need to discuss both subject matter didactics and generic didactics for more insight in each others´ activities. The study showed that pre-school teachers´ practical experiences and unreflected beliefs about each others´ assignments were of importance for the wellbeing of children´s future school results. The purpose of the study was to contribute more knowledge that can facilitate collaborators, staff and management in pre-, primary and lower secondary school. Knowledge can be helpful when routines are to be developed for children`s transition between school forms in early school years for children with learning disabilities.

När Lgr 11 infördes i grundsärskolan hamnade fokus på kunskapsutveckling och kunskapskrav mot den tidigare Lpo 94 som var mer inriktad på omsorg. När kraven höjdes genom den nya läroplanen så blev betyg och bedömningsfrågorna aktuella även på grundsärskolan. Bedömning och betygsfrågor är ofta svåra frågor att hantera för pedagoger i alla skolformer. Pedagoger arbetar oftast i någon form av arbetslag, men hur ser samarbetet ut i skolan bland pedagoger/kollegor när det gäller bedömning och betygssättning? Det finns inte så mycket studier kring hur bedömning och betygssättning hanteras i grundsärskolan, och på grund av detta så vill jag få en förståelse för pedagoger ser på dessa frågor. Jag vill genom studien vilken betydelsebedömning och betygssättning har i grundsärskolan, hur samarbetet ser ut och vilka förutsättningar är viktiga är för ett samarbete i denna fråga. Metoden är kvalitativ med semistrukturerade livsvärldsintervjuer. Informanterna var elva stycken, på två grundsärskolor och i två olika kommuner. Resultatet har analyserats ur det organisationspedagogiska perspektivet, och visar att pedagoger upplever att betyg inte är så viktiga för varken pedagoger, vårdnadshavare eller elever. Däremot upplever pedagogerna att formativ bedömning är grunden i hela undervisningen då den används för att eleven ska komma vidare i lärandet. Vidare ansåg de flesta att de skulle vilja diskutera pedagogiska frågor samt betyg och bedömning, men att de ansåg att de inte hade tid för detta. Min analys blev att de inte hade organisatoriska förutsättningarna till samarbete. Jag kunde också märka en större omedvetenhet hos pedagogerna i vad som styr att de får förutsättningarna till samarbete.