Denna kvalitativa studie syftade till att undersöka och få bättre förståelse för om, och i så fall hur, aktivt deltagande i estetisk verksamhet kan påverka och förändra livskvalitén hos personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Materialet har samlats in genom fem semistrukturerade intervjuer med skådespelare på en teaterverksamhet för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Med hjälp av en innehållsanalys har intervjuerna analyserats och tolkats. Resultatet visar att deltagandet i teaterverksamheten har försett skådespelarna med personliga resurser som kan hjälpa dem att hantera sina egna livssituationer. Sett ur ett empowermentperspektiv och med social kognitiv teori som utgångspunkt dras slutsatsen att denna typ av teaterverksamhet kan bidra till en förbättrad upplevd livskvalitet hos personer med intellektuella funktionsnedsättningar. / <p>2018-01-19</p>

Denna empiriska studie syftar till att undersöka huruvida läromedel, anpassade för lågstadiet, tillvaratar personlighetsdragen hos elever med fallenhet i matematik samt vad det innebär att tillvarata motivation, kreativitet och höga intellektuella förmågor.  Studiens teoretiska utgångspunkt är Mönks triadiska interdependensmodell, där personlighetsdragen hos elever med fallenhet tar sin grund. För att kunna besvara den första forskningsfrågan har litteraturbakgrunden fokuserat på behov som finns hos elever med fallenhet, som sedan konkretiserats till olika kriterier. Läromedelsgranskningen har genomförts med hjälp av ett konstruerat metodologiskt verktyg i form av ett analysschema. I relation till analysschemat har den andra forskningsfrågan kunnat besvaras. De läromedel som granskades var tre läroböcker respektive två alternativa läromedel. Resultatet visar att tre av de fem läromedel som granskades, möjliggör att personlighetsdragen hos elever med fallenhet tillvaratas.

Att få uttrycka och utöva självbestämmande kan ses som centralt i många länder, speciellt i de länder där individualismen är stark, som i Sverige där rätten till självbestämmande är lagstadgad och gäller för alla människor. Frågan är om det verkligen ser ut så i verkligheten, speciellt om man har en intellektuell funktionsnedsättning och kan vara beroende av stöd och hjälp av andra människor. Syftet med studien är att genom en litteraturstudie få ökad kunskap om hur människor med intellektuella funktionsnedsättningar upplever deras självbestämmande. Metod och datainsamling i uppsatsen är Scoping Review som är en form av litteraturstudie som i uppsatsen utgörs av 10 tidigare studier. I resultatet framgår vad som hindrar respektive bidrar till självbestämmande för människor med intellektuella funktionsnedsättningar. Stödpersonal, familj, föräldrar och skola visar sig vara både bidragande och hindrande medan tekniska hjälpmedel endast upplevs vara bidragande för självbestämmandet. Slutsatsen i studien är att det är svårt att komma fram till ett enhetligt svar om hur självbestämmande upplevs då det handlar om andra personers upplevelse. Det är ett socialt fenomen som är i konstant förändring och det är många olika faktorer som spelar in.

Detta är en kvalitativ intervjustudie utifrån ett sociokulturellt perspektiv, där åttasemistrukturerade intervjuer genomförts. Syftet är att undersöka hur rektorer möjliggör kommunikativ kompetensutveckling för förskolepersonalen. Resultatet visar att kommunikation är centralt i förskolekontext där förskolepersonalen och rektorerna visar sig tillfreds med förutsättningarna angående kompetensutveckling. Samtidigt visar slutsatsen att ett kollegialt kontinuerligt lärande i arbetslaget är något som anses vara av vikt för en samsyn i arbetslaget.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare gör för att identifiera, undervisa och följa upp högpresterande elever i matematik. Metoden som tillämpades har enkvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med sex lärare. Studien utgår från en teori som väger in både kognitiva och sociala aspekter. Resultatet visade att högpresterande elever i matematik identifieras genom att de uppvisar motivation och kreativitet inom matematiken. Ytterligare identifikationsverktyg är kartläggning och bedömningar. Till grund för lärares undervisningsstrategier ligger ofta de bedömningar som skett genom kartläggningar, men bygger även på elevers uppvisade intressen. Resultatet visade också på att majoriteten av lärare använde sig av varierad och differentierad undervisning. Uppföljningen skedde delvis individuellt av läraren men också i samverkan med övriga lärare och vårdnadshavare. I resultatet framkom dessutom att kartläggning i stor utsträckning låg till grund för identifiering av högpresterande elever. Kartläggning låg också till grund för uppföljning av högpresterande elever. Hur lärarna arbetade utifrån vad resultatet av kartläggningarna visat, framkom dock inte i vårt resultat.

Andraspråkselevers prestationer i matematikämnet är lägre än infödda elevers visar ett flertal internationella och nationella studier på. I matematikundervisningen är det matematiska språket och läsförståelsen det som orsakar andraspråkselevers svårigheter i matematikämnet enligt tidigare forskning. Syftet med denna studie är att undersöka hur sju lärare i årskurs 1–3 från olika grundskolor i Sverige arbetar för att ge andraspråkselever stöd i matematikundervisningen och hur lärarna upplever att stödet främjar andraspråkselevers lärande. Studien utgår från kvalitativa intervjuer där empirin analyserats utifrån det sociokulturella perspektivet där scaffolding och medierande redskap är i fokus. Resultatet visar att studiehandledning, lärarnas stöd i form av tydlighet, olika intellektuella medierande redskap såsom språk och kommunikation, samt fysiska medierande redskap t.ex. praktiskt material och bildstöd, har en avgörande roll för andraspråkselevers matematik- och språkutveckling. En slutsats av studien är att språket har oerhört stor betydelse för andraspråkselevers kunskapsutveckling i matematik.

Tidigare forskning visar att personer med intellektuella funktionsnedsättningar tillviss grad är begränsade i deras sätt att uttrycka en sexuell identitet, på grund avbegränsade nätverk. Det har också visats att personer med intellektuellafunktionsnedsättningar som identifierar sig med en hbtq-läggning är mer utsatta förnegativa fördomar och begränsande möjligheter. Syftet med denna studie är att setill hur personal och anhörigas egna sexuella normer påverkar personer medintellektuella funktionsnedsättningar och deras möjlighet att uttrycka en sexuellidentitet. Empirin består av två fokusgrupper med personal som arbetar inom LSSverksamhetensamt en fokusgrupp med chefer inom samma verksamhet. Treindividuella, semistrukturerade intervjuer har också genomförts med anhöriga tillpersoner med intellektuella funktionsnedsättningar. Analys har gjorts utifrånCripteorin (McRuer) och Den sexuella värdehierarkin (Rubin). Resultatet pekar påatt omgivningen tror att personer med intellektuella funktionsnedsättningaromfattas av färre eller inga sexuella normer. Samtidigt menar de att de somidentifierar sig med en hbtq-läggning riskerar att utsättas för ökad utsatthet, samtatt det finns bristande kunskap och för få arbetsmetoder ute i verksamheterna. / Recent science shows that people with intellectual disability to some extent islimited in their possibilities to express their sexual identity. They seem to liverelatively protected in a social network that often consists only by personnel andrelatives, which in turn influences the sexual norms they live by. It has also beenshown that people with intellectual disabilities who identifies with a LGBTsexualityis particular exposed by negative biases and limited possibilities. The aimwith this study is to see how personnel and relatives own sexual norms influencesthe possibilities people with intellectual disabilities have to express a sexualidentity. In this study I have interviewed two focus groups of personnel and onefocus group of chiefs working in a so called LSS-occupation. Three individual, semistructured interviews have also been made with relatives to people with intellectualdisabilities. To put a theoretical perspective on my work I have used the Crip theory(McRuer), the charmed circle (Rubin). The result shows that the interviewedpersonnel and relatives to people with intellectual disabilities think that they don’tare included in the same or less sexual norms. At the same time they also expectedto be more exposed to negative biases if they also identified as LGBT. Also thereis a lack of knowledge and few working methods for personnel’s and chief’s to beworking with these questions.

AbstraktHållö, Johanna (2010). Sex - och samlevnadsundervisning i grundsärskolans åk 6-10 och gymnasiesärskolans nationella program (Sex education in special school grades 6-10 and upper secondary school) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med denna studie är att uppmärksamma och undersöka hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs i grundsärskolan åk 6-10 samt gymnasiesärskolans nationella program, där eleverna har intellektuella funktionsnedsättningar. Jag har valt en kvalitativ ansats där jag använt intervju som metod för att därigenom erhållit kunskap om frågeställningen. Resultatet visar att det är specialpedagogerna som har ansvaret för utformningen av sex och samlevnadsundervisningen och att de använder sig av både praktiska och teoretiska övningar i undervisningen. Innehållet i undervisningen är relativt lika på de olika skolorna i undersökningen men undervisningstiden skiljer sig beroende på skola Undervisningen kan både frambringa svårigheter samt möjligheter vilket får konsekvenser för eleverna. Möjligheterna ger eleverna mer självkännedom och trygghet i sin egen sexualitet men även respekt för medmänniskor och oliktänkande. Föräldrars negativa reaktioner, kollegers inställning samt samhällets fördomar kan innebära svårigheter för undervisningen i sig. Fortbildning ges sällan på skolorna vilket innebär att om specialpedagogerna inte själva tillförskaffar sig kunskap så är den egna referensramen kring sexualitet oftast det som lägger grunden för undervisningens innehåll och utformning. / abstract Hallo, Johanna (2010). Sex - and relationships education in compulsory school grade 6-10 high school with learning disabilities and national programs (Sex education in special school grades 6-10 and upper secondary school) School Development and Leadership, Special Education, Teacher Education, Malmö University. The purpose of this study is to highlight and explore how sex and relationship education is conducted in the compulsory school grade 6-10 high school with learning disabilities and national programs, where students have intellectual disabilities. I have chosen a qualitative approach in which I have used the interview as a method to thereby acquired knowledge of the issue. The results show that there are special educators are responsible for the design of sex and relationship education and that they make use of both practical and theoretical exercises in teaching. The content of teaching is relatively similar in the various schools in the survey but instructional time differ depending on the school teaching can bring both problems and opportunities with implications for students. The opportunities gives students more self-awareness and confidence in their own sexuality but also respect for others and dissidents. Parents 'negative reactions, colleagues' attitude and prejudices of society may present difficulties for the teaching itself. Further training is given rarely in the schools so that if special education teachers do not themselves bring acquire knowledge this is the reference frame of sexuality usually what the basis for the content and format.

The purpose of this paper was to look at the perception of self-determination for adults with intellectual disabilities from their perspective. We wanted to examine the experience of the space available for self-determination in some key areas of life, and how their own thoughts and ideas have been addressed by others. Through interviews with six people with intellectual disabilities, we have found that a single definition of self-determination is elusive. The key seems to be that you get the opportunity to do what you want, to have your voice heard and to receive and take responsibility. The space for self-determination is perceived by respondents as both large and small. It is seen as large in relation to where you want to work, though within secure areas, and choices related to food situations. Smaller in relation to the home, leisure and love. Least in relation to where to live. The fact that there were not always alternatives in the choice of where to live was not perceived as a restriction to self-determination in itself, but it can lead to uncertainty about subsequent choices. The response to their own thoughts and ideas were interpreted as almost the same as the scope for autonomy. Thus, both good and bad. The key seems to at least get to be a co-player in the choice related to oneself, and to be able to compromise from both sides. Both from those who want something and from those who have the power to execute that will.

<p>Speciallärarprogrammet med inriktning mot utvecklingsstörning</p>