Very little information exists regarding the communication ofnonverbal adults with severe Intellectual Disabilities(ID) and Autism Spectrum Disorder(ASD). Most research in this area pertains to children. This study poses the following questions: “Howdononverbal, intellectually disabled adults who haveASD and those people who have contact with them on a regular day-to-day basis communicate with each other? What enhancesand or strengthens this communication? Can positive development in communication occur?”Based upon the data retrieved from eleven interviews, portraits of the communicative relationships of nonverbal adults with ID and ASDand their caregivers were compiled. The results of the study confirmed the existence of a personalized, functional system of communication between nonverbal adults with severe ID and ASD and their caregivers. The information gathered revealed improvement in communication. It was discovered, moreover, that a key factor in communicative development was the creation of common conceptual ground between caregiver and service user. Several attitudes and behaviors on the part of caregivers were noted to increase this common conceptual ground. The study’s conclusion cites the limitations, in methodology and scope, of the current investigation, and calls for more wide-ranging research on the communication of nonverbal adults with ID and ASD. / Det finnsidagintemycket information tillgängliggällandekommunikation avicke-verbala vuxna med gravtintellektuella funktionshinder ochAutismspektrumtillstånd. En stor delav forskningsom har bedrivitsidetta område gäller barn. Frågeställningarna i denna uppsats är: ”Hur kommuniceraricke-verbala vuxna med intellektuella funktionshinder och Autismspektrumtillståndi sin vardagmed de människor som finns runt omkring dem?Vad är det som gynnaroch förstärkerdenna kommunikation? Kan dennakommunikationutvecklas och förbättras?Med information från intervjuer med elva omsorgsgivare skapades femporträtt av detkommunikativa samspeletmellan icke-verbala individer med gravtintellektuella funktionshinder och Autismspektrumtillstånd, och deras kontaktmän. Studiens resultat visade att det finns ettfungerande, individualiserat kommunikationssystem mellan omsorgstagare och omsorgsgivare. En förbättring i kommunikationennoterades. Man har kunnat se att omsorgsgivarens attitydoch förhållningsättgentemot omsorgstagaren varit betydande fördenna förbättring. Resultatenvisade att utvidgning av den gemensamma konceptuella grunden[common conceptual ground] mellan omsorgstagare och omsorgsgivare var en viktig faktor i den kommunikativaförbättringen. Flera faktorer visade sig vara avgörande i expansionen av den gemensamma konceptuella grunden. Det påpekasatt det fanns uppenbara begränsningar i bredden och metodeni denna studie och det konstateras att det finns behovav mera omfattande forskning omkommunikation av icke-verbala vuxna med intellektuella funktionshinder och Autismspektrumtillstånd.

Syftet med denna studie är att undersöka professionellas erfarenheter av att arbeta med sexualitet och sexuell hälsa med personer med intellektuella funktionsnedsättningar. I studien har fem yrkesverksamma personer på olika LSS-verksamheter i Malmö stad med olika yrkestitlar och bakgrund inom socialt arbete intervjuats. Eftersom studien ämnade att undersöka professionellas erfarenheter antog vi en kvalitativ ansats där vår datainsamling utgick från semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades utifrån ett abduktivt förhållningssätt och vi alternerade därför mellan teori, tidigare forskningsläge och empiri. De centrala teoretiska begrepp som togs fram i relation till empirin var normer, avvikelse och stigmatisering. Vi fann även att vissa fenomen i vår empiri beskrev mer praktiska skeenden på arbetsplatserna. Dessa fenomen relaterade vi till teorier kring försvarsstrategier mot förändring och begreppet sunt förnuft. Resultatet visade en motstridighet till att arbeta aktivt med frågor som rör sexualitet och sexuell hälsa vilket hade en koppling till stigmatiserande normer om personer med intellektuella funktionsnedsättningars sexualitet. Andra anledningar till motstridigheten hade att göra med de yrkesverksammas egna erfarenheter av sexualitet och sexuell hälsa, då många uppgav att det var ett mycket privat ämne att tala om. Resultatet visade även på att en tillåtande arbetsgrupp och chef som prioriterade kontinuerlig samtalsträning i ämnet sexualitet och sexuell hälsa var framgångsrikt. Till skillnad från tidigare forskning visade våra resultat att yrkesverksamma i Malmö stad både hade tydliga riktlinjer och kunskap kring ämnet. Resultaten indikerar ett behov av att utbilda professionella kring hur man hanterar personer med intellektuella funktionsnedsättningars sexualitet och sexuella hälsa, inte bara i teorin utan också i praktiken inom socialt arbete. / The purpose of this study was to analyze the professionals experience of working with sexuality and sexual health with people with intellectual disabilities. LSS stands for “The Swedish Act concerning Support for Persons with Certain Functional Impairments''. In the study we interviewed five professionals at various LSS -workplaces in Malmö municipality, with different professional titles and backgrounds in social work. Since the study aimed to examine professionals' experience, we adopted a qualitative approach where our data collection was based on semi-structured interviews. The results were analyzed on the basis of an abductive approach and we therefore alternated between theory, previous studies and empirical data. The central theoretical concepts that were developed in relation to the empirical data were norms, abnormality and stigmatization. We also found that certain phenomena in our empirical data described more practical events in the workplace. We related these phenomena to theories about strategies of change and the concept of common sense. The results showed a reluctance to activly work with issues related to sexuality and sexual health, which was linked to stigmatizing norms about the sexuality of people with intellectual disabilities. Other reasons for the reluctance had to do with the professionals' own experiences of sexuality and sexual health, as many stated that it was a very private topic to talk about. The results also showed an example of an encouraging work group and manager who prioritized continuous conversational training in the subject of sexuality and sexual health, that was successful. Unlike previous studies, our results showed that professionals in the Malmö municipality had both clear guidelines and knowledge about the subject. Results indicate the need to train and educate professionals about handling people with intellectual disabilites’ sexuality and sexual health not just in theory but also in the everyday practice of social work.

Genom definitionen av sexualitet från Världshälsoorganisationen (WHO) tydliggörs sexualitetens centrala och grundläggande del av att vara människa. Rätten att oberoende av bland annat funktionsnedsättning själv bestämma över sin kropp och sexualitet står formulerad i de mänskliga rättigheterna, vilka förtydligas ytterligare i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. För personer med intellektuella funktionsnedsättningar har omgivningen och framförallt yrkesverksammas attityder och föreställningar kring sexualitet visat sig påverka möjligheterna till dessa sexuella rättigheter. I detta tar denna studie sin utgångspunkt. Syftet för studien är att identifiera och belysa attityder och föreställningar kopplat till sexualitet, kön och intellektuella funktionsnedsättningar bland yrkesverksamma inom gruppbostäder enligt LSS. Vidare syftar studien också till att belysa yrkesverksammas syn på den egna rollen i relation till stödanvändares sexualitet. Genom semistrukturerade intervjuer, vilka kompletterades med vinjetter, har materialet till undersökningen samlats in och vidare analyserats. Resultatet tyder på överlag positiva och tillåtande attityder och föreställningar bland yrkesverksamma. Gällande kön uppvisades vissa skillnader bland de yrkesverksammas föreställningar, vilka främst berörde risker för sexuella övergrepp. Av resultatet framkom vidare en central upplevelse av ansvar. De yrkesverksamma uttryckte att det genom deras yrkesroll åligger dem ett ansvar att såväl stötta, främja, skydda och möjliggöra för stödanvändare att uttrycka och utveckla sin sexualitet. Vidare uttrycktes svårigheter att veta hur detta ansvar kan erbjudas i form av stöd och ett behov av vägledande riktlinjer som stöttar yrkesverksamma i situationer kring stödbehov kopplat till sexualitet blev tydligt. / From the definition of sexuality by the World Health Organization (WHO), sexuality stand as a central and fundamental part of being human. The right to independently, regardless of e.g. disabilities, decide over your own body and sexuality is written in the declaration of human rights, which is further clarified in the convention of the rights of people with disabilities. For individuals with intellectual disabilities, the surrounding community and foremost the professionals’ attitudes and perceptions about sexuality, has proven to influence the concession of these sexual rights. The aim of this study is to identify and elucidate attitudes and perceptions connected to sexuality, gender and intellectual disabilities among professionals working at group homes in accordance with LSS. Further, this study aims to illuminate the professionals’ view on their own role, relating to the user’s sexuality. Semi-structured interviews, supplemented with case-descriptions, formed the material which was then transcribed and further analysed. The results mainly indicates positive and allowing attitudes and perceptions among the professionals. Regarding gender, certain discrepancies among the professionals’ perceptions were shown, which mainly concerned the risks of sexual abuse. The personnel articulated that, embedded in their professional role, laid a responsibility to support, enable and protect the users’ opportunities to express and develop their sexuality. Further, difficulties knowing how this responsibility could be offered as support was expressed by the sample. A need for guidelines serving the professionals in situations connected to user-support and sexuality was identified as essential.

Föräldrar till barn med intellektuella funktionsnedsättningar har genom historien haft en mer eller mindre betydande roll i sina barns liv. Unga med intellektuella funktionsnedsättningar har blivit tvångssteriliserade, omyndigförklarade och inlåsta på institutioner ofta utan att föräldern har kunnat säga något om saken. Samhället har haft stor makt och inflytande över dessa ”annorlunda” familjer. I dag ser både förälderns roll och ungdomens situation och samhällets makt annorlunda ut. Fördomarna om intellektuella funktionsnedsättningar är seglivade och påverkar än idag den situation föräldrarna har att uppfostra sina barn i. Denna studie har som syfte att undersöka hur föräldrar till ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar tänker kring sina ungdomars vuxenblivande och sexualitet. Vår studie baseras på kvalitativa datainsamlingsmetoder i form av fokusgrupper och enskilda intervjuer med föräldrar till ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar. Uppsatsens teoretiska ramverk baseras på fem sociologiska och psykologiska teorier och perspektiv: symbolisk interaktionism, sexuellt script, KASAM, mognadsprocessen och Eriksons utvecklingsteori. Studiens resultat visar att föräldrar till ungdomar med intellektuella funktionsnedsättningar är till viss del fokuserade på att dra sig undan och låta samhället ta över ansvaret. Samtidigt är de oroliga över de brister som de ser finns i samhällets insatser för unga vuxna med intellektuella funktionsnedsättningar. / Parents of children with intellectual disabilities have historically had a more or less significant role in their children's lives. Young people with intellectual disabilities have been victims of forced sterilization, made legally incompetent and locked up in institutions, often without their parents having been able to say something about it. The community has had great power and influence over these "different" families. Today the parent's role, situation of the youth and power of society is different. Prejudices about intellectual disabilities are long-standing and influence even today the situation of parents to raise their children in. This study aims to investigate how parents of adolescents with intellectual disabilities think about their youths process of becoming an adult and sexuality. Our study is based on qualitative data collection methods in the form of focus groups and individual interviews with parents of adolescents with intellectual disabilities. The thesis theoretical framework is based on five sociological and psychological theories and perspectives: symbolic interactionism, sexual scripts, SOC (Sense Of Coherence), maturation and Erikson's developmental theory. Our results demonstrate that parents of adolescents with intellectual disabilities are partly focused on pulling back and letting the community take over. Yet they are concerned about the shortcomings they see in society's efforts for young adults with intellectual disabilities.

Bakgrund Intellektuell funktionsnedsättning [IF] omfattar komplexa och varierande hälsoproblem. Personer med IF lider ofta av samsjuklighet och är därför en vanligt förekommande patientgrupp inom hela den somatiska hälso- och sjukvården. Det är däremot inte lika vanligt förekommande att det finns hälso- och sjukvårdspersonal som besitter speciell kunskap om personer med IF. Hälso- och sjukvårdspersonalens begränsade kunskap om IF i kombination med kommunikationshinder som kan uppstå i vårdmötet riskerar att resultera i att personcentreringen i omvårdnaden brister och patienter med IF löper en högre risk att drabbas av vårdskador jämfört med personer utan IF. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka hur personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras vårdare upplever den somatiska hälso- och sjukvården. Metod Databassökningar utfördes i PubMed och CINAHL och 14 vetenskapliga originalartiklar som uppfyllde författarnas inklusionskriterier valdes ut för att inkluderas i resultatet. Samtliga 14 artiklar kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Författarna utförde sedan en integrerad dataanalys för att sammanställa resultatet. Resultat Tre huvudteman och sju underteman identifierades efter att ha sammanställt resultaten av de 14 originalartiklarna. Dessa tre huvudteman var: upplevelser av information och kommunikation; upplevelser av kunskap och attityder; och upplevelser av relation och tillit. Resultatet belyste att personer med IF och deras vårdare upplevde bristande kommunikation, otillräcklig kunskap och negativa attityder hos hälso- och sjukvårdspersonalen. Dessa brister tillsammans med otillgänglig information, undermåliga vårdanpassningar och dålig kontinuitet resulterade i bristande tillit till hälso- och sjukvården och dess personal. Slutsats För att främja en personcentrerad och patientsäker vård och förbättra personer med IF:s och deras vårdares upplevelser av den somatiska hälso- och sjukvården är det nödvändigt att sjuksköterskor får en ökad kunskap om IF och kommunicerar med personer med IF på ett tydligt och respektfullt sätt. / Background People with intellectual disabilities [ID] have complex and varied health issues and commonly suffer from co-morbidity. Therefore, it is not uncommon to find patients with ID within the somatic health care system. It is, however, not as common for health care staff to possess knowledge about people with ID. The health care staff's limited knowledge of ID in combination with communication barriers that can arise often result in a lack of person-centered care. Patients with ID are therefore at a greater risk of getting harmed in health care compared to people without ID. Aim The aim of this literature review was to investigate how people with intellectual disabilities and their carers experience somatic health care. Method Database searches were performed in PubMed and CINAHL and resulted in the inclusion of 14 original scientific articles that met the authors' inclusion criteria. All 14 articles were quality-checked based on Sophiahemmet University's assessment document for scientific classification and quality. The results were then compiled using integrated data analysis. Results Three main themes and seven sub-themes were identified after collating the results of the 14 original articles. The three main themes were: experiences of information and communication; experiences of knowledge and attitudes; and experiences of relationship and trust. The result highlighted that people with ID and their carers experienced inadequate communication and knowledge, as well as negative attitudes from health carestaff. These faults, in combination with inaccessible information, substandard care adaptations and poor continuity, resulted in a lack of trust in the health care system and itsstaff. Conclusions It is of necessity that nurses gain an increased knowledge about people with ID and learn how to communicate with them in a clear and respectful manner, to ensure that people with ID receive a safe and person-centered care and to improve people with ID and their carers' experiences of health care.

This study brings into focus the issue of reproduction and transformation ofcultural authority in the so-called post-Soviet context. It seeks to examine howintelligentsia may be presented and what empowering narratives it may articulatein a concrete locality, namely, in the post-1991 West Ukrainian city of L’viv. Theauthor argues that claims for cultural authority stemming from the socio-culturallocation of intelligentsia are decisive in discussions about Ukrainian nationalidentity and cultural development, which gained momentum after independence.Despite significant discursive transformations, after 1991 intelligentsia is stillpresented as the essence of the nation, as its typical and brightest representativeswho assume the right to speak for the whole nation and to extrapolate own valuesand choices to it. The debate focused on the issues of ‘the national’ actualizes a very significantissue of whose class vision is to become a winning concept for the Ukrainiannation-building. Post-Soviet ‘normalization’ in L’viv implies that cultural patternstypical of the privileged and educated urbanites have been rehabilitated andpresented as both nationally authentic and culturally superior ones. In the post-1991 L’viv the representations embedding the urban community into variouslocal, regional, national, and supranational symbolic contexts resonate with effortsof the intelligentsia to (re-)gain control over reproduction of their own socialpositions and cultural narratives about the nation. This study suggests that analysisof the nation-building processes in Ukraine should pay more attention to symbolicrepresentations of cultural authority which are exploited by local actors runningtheir empowering projects. / Denna studie tar upp frågor om sociokulturell reproducering och omvandling avkulturell auktoritet i en postsovjetisk kontext. Studien undersöker de sätt på vilkaen intelligentia kan representeras och de maktanspråk som den genom berättelserartikulerar i den västukrainska staden L’viv efter självständigheten 1991.Författaren hävdar att de anspråk på kulturell auktoritet som intelligentianuttrycker har principiell betydelse i de diskussioner som förs kring ukrainsknationell identitet och nationens kulturella utveckling. Trots betydande diskursivaomvandlingar som intelligentian genomgått har den behållit sin position somnationens centralfigur. Intelligentian representeras som nationens mest typiskaoch framstående representant med rätt att tala i hela nationens namn, vilket gör attden också kan överföra sina egna värderingar och åsikter till sina landsmän. Diskussioner om det nationella temat sätter mycket betydelsefulla frågor ifokus, inte minst de som handlar om vilkas klassvisioner som kommer att fågenomslag i det ukrainska nationsbyggandet. Den postsovjetiska”normaliseringen” i L’viv har inneburit att de kulturella mönster som är typiskabland privilegierade och högutbildade stadsbor har återupprättats, ofta framställdasom nationellt genuina och kulturellt överlägsna. I det postsovjetiska L’viv ärsymboliska representationer av urbansamhället färgade av olika lokala, nationellaoch supranationella symboliska kontexter. Dessa kommer väl till pass iintelligentians försök att (återigen) kontrollera reproducering av sina socialapositioner och de kulturella berättelserna om nationen. Avhandlingen sätterdärmed fingret på hur kulturell auktoritet utnyttjas av lokala aktörer som strävarefter ett socialt och politiskt övertag samt uppmärksammar betydelsen avsymboliska framställningar i analyser av nationsbyggandeprocesser i Ukraina.

In Sweden there is a limited research about adults with intellectual disabilities and their sexuality through a social work perspective. This study aims to study how workers in group homes and their managers describes the residents sexuality and describes how they approaches their sexuality at work. And if there’s any facilities or hindrance that affects the sexual space. 5 semi-structured interviews with managers and coordinators, and 3 focus groups with carers where made. For analysis script theory and the charmed circle have been used. The result shows that people who works at group homes has no guidance or collective ways to approach sexuality in their work. They talk about an open approach but often describes the residents as asexual and connects sexuality with the level of disabilities. The respondents acknowledge that they need more knowledge. The conclusion is that there’s a need for more knowledge and guidance for people who work at group homes to extend the space for sexuality for adults with intellectual disabilities.

The purpose of this literature study is to gain a deeper understanding of what the public authorities' attitudes towards parents with intellectual disabilities look like, how these parents experience these attitudes and how these attitudes exist. The study will be based on a qualitative literature study based on articles which presents interviews with people with intellectual disabilities and social workers at social services. This study is also based on articles made of quantative surveys. This strategy is done to get answers to the questions in a way where no socially vulnerable group is violated or exposed to a stressful situation. Because this group of people is considered socially, culturally and economically voulnerable. The result of this study is shown that the attitudes from public authorities towards parents with intellectual disabilities can vary. There are social workers that have stereotypical, judgemental thoughts and negative ways of speaking to these parents but there are also professionals that behave with tolerance and acceptance and with believing that these parents can be good parents with the help and service from the authorities that have the duty to help these families. This study has also shown that these attitudes sometimes come from the socio political view that these organizations are built by. For example the time limit, the policies and the organization's goals that the social workers have to follow. These factors have an effect in the investigation process and have also an effect in the assessment and decision making because it can make a life changing determination for parents with intellectual disabilities and their families.