Bakgrund: Tidiga insatser i förskolan är betydelsefullt för det enskilda barnets utveckling och lärande. Detta gäller särskilt om ett barn tenderar att få svårigheter i sin utveckling. Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares erfarenheter av vilket stöd de tillämpar för barn som är sena i sin kognitiva/intellektuella utveckling och hur stödet ges i förskolan innan externa insatser sätts in. Metod: Åtta förskollärare intervjuades utifrån två vinjetter. Resultat:  I huvudtemat ”Generellt stöd utifrån den verksamhet som råder” beskriver förskollärarna hur de kan hitta lösningar och anpassa verksamheten efter barnets behov av stöd. Under temat "Förberedelser och rutiner skapar stöd" berättar förskollärarna om hur de kan ge ett visuellt och verbalt stöd för att underlätta barnets vardag. Vikten av att ge stöd och sätta in insatser som stödjer barnet i sin språkutveckling genom olika språklekar och tecken som stöd, beskriver förskollärarna under temat ”Kommunikativa insatser ger förutsättningar”.  I ”Inkluderande miljöer skapar samspel” skildrar förskollärarna hur de hinner med att se och stötta barnet bättre genom att arbeta i mindre grupp och hur de använder konkreta material för att underlätta förståelsen. Under temat ”Samverkan bygger stöd” framställer förskollärarna vikten av att skriva handlingsplan för utvärdering av stöd och betydelsen av samverkan mellan hem och förskola för att stödja barnet. Konklusion: Slutsatsen är att det behövs mer kunskap kring vilka mätinstrument som hjälper förskollärare att identifiera barn som har svårigheter i sin kognitiva/intellektuella utveckling för att kunna ge ett specifikt och tidigt stöd till dessa barn i förskolan.

Syftet med studien var att undersöka hur olika professionella aktörer uppfattarsamverkan kring personer med intellektuella funktionsnedsättningar som harpsykisk ohälsa. För att undersöka detta har en kvalitativ studie gjorts. Personernasom intervjuades var: Enhetschef och teamledare för privat LSS-boende (autismoch intellektuell funktionsnedsättning), en samordnare/kurator och en enhetschefinom privat beroendemottagning, två arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen, enenhetschef för kommunalt LSS-boende, en god man för personer med intellektuellfunktionsnedsättning, två omsorgspedagoger vid daglig verksamhet för personermed autism och intellektuella funktionsnedsättningar, en verksamhetschef förhabiliteringen, förbundsordförande på FINSAM (Finansiell samordning avinsatser) samt en samordnare/behandlare inom privat vuxenpsykiatri. Analysengjordes med hjälp av fyra teoretiska begrepp: Styrning, struktur och samsyn samtbegreppet handlingsutrymme. Resultatet av undersökningen är att samverkanuppfattas som fungerande i de allra flesta fall: Aktörerna har gemensamma målmed samverkan som alltid är klientens/brukarens bästa. Det finns dock situationerdär individer i behov av hjälp och stöd “hamnar mellan stolarna” på grund avolika regler, lagar och struktur som styr verksamheterna. Även bristande kunskapom varandras roller och ansvarsområden mellan aktörerna uppfattas somhindrande faktor för samverkansprocessen. För att samverkan ska fungera brakrävs det en bra styrning, en fungerande struktur samt gemensam samsyn vadgäller individen och de insatser som ges till individen. Samt kännedom omvarandras handlingsutrymme. / The aim of this thesis was to examine how different actors perceive interagencycollaboration around individuals with intellectual disabilities who have mentalhealth issues. In order to examine this field a qualitative study with interviews hasbeen made. The persons that we interviewed were as following: A unit managerand team leader for a private LSS housing facility (i. e permanent housing forpeople with autism, conditions similar to autism condition and intellectualdisability), a coordinator and a unit manager in a private reception for substanceabuse, two employment officers at the Employment Office, a unit manager for amunicipal LSS housing facility, a trustee for people with intellectual disability,two care educators at a daily activity center for people with autism and intellectualdisabilities, an operational manager for habilitation, a chairman for FINSAM(Financial coordination of efforts) and a coordinator/processor at a privatepsychiatric facility for adults. Analysis was conducted with the help of fourtheoretical concepts: Guiding, structure, and consensus and also the term room formanouvre. The result of this survey is that interagency collaboration is perceivedto be well functioning in most cases. The actors have share common goals withinteragency collaboration which is always for the patients’/clients’/users’ best.However, there are situations where individuals in need of help and support “fallsin between the chairs” due to different structures, legislations and laws that areguiding the organizations. Also lack of knowledge about each others’ assignmentsand the responsibility in between the actors are perceived as hindering factors inthe collaboration process. In order to make interagency collaboration work itrequires good guidance, a functioning structure, and consensus considering theindividual and the efforts given to the individual. Also a knowledge of eachothers’ room for manoeuvre.

Alla elever har lika rätt till lärande. Det är skolans skyldighet att ge det stöd som krävs för att elever oavsett behov ska lyckas utveckla de förmågor och kunskaper som behövs för att nå kunskapskraven och bli fullvärdiga medborgare. Denna litteraturstudie har i syfte att undersöka hur samhällskunskapsundervisning kan anpassas för att elever i årskurs 4–6 med intellektuella funktionsnedsättningar ska kunna uppnå kunskapskraven. Syftet besvaras genom två frågeställ-ningar; vilka utmaningar för lärande inom samhällskunskap innebär intellektuella funktionsnedsättningar hos elever på mellanstadiet samt hur lärmiljön kan anpassas för att dessa elever ska uppnå kunskapskraven i samhällskunskapsämnet. Det vetenskapliga materialet som använts i studien har tagits fram genom databassökningar och omfattar en stor del internationell forskning men också svensk forskning. Materialet har valts ut genom fyra olika urvalskriterier och därefter analyserats. Resultatet av materialet visar att elever med intellektuella funktions-nedsättningar ofta ställs inför utmaningar i att utveckla sin läs-, skriv- och resonemangsförmåga vilket även leder till svårigheter i att utveckla förståelse i ämnesinnehållet och i att använda ämnesrelaterade begrepp. Även utmaningar med sociala färdigheter påverkar dessa elever i undervisningssammanhang och i deras framtid i samhället. Anpassningar i lärmiljön som kan tillämpas för att stötta elever med intellektuell funktionsnedsättning handlar i resultatet om in-kluderande undervisning. För att uppnå detta påvisas samarbete mellan lärare men också samundervisning som metod. Även diskussioner mellan elever är avgörande för att elever med intellektuella funktionsnedsättningar ska kunna ta till sig innehåll i samhällskunskapsämnet. Resultatet visar också att ämnet inte är tillräckligt prioriterat och saknar tydliga ämnesmarkörer, vilket ses som en utmaning både för den undervisande lärarens arbete men även för lärandet hos elever med behov av särskilt stöd.

Syfte: Genomförandet av en litteraturöversikt inom området åldrande och intellektuella funktionsnedsättningar syftar till att ge en övergripande bild, ur ett socialt perspektiv, om hur äldre människors med intellektuella funktionsnedsättningar livssituationer kan se ut. Vidare att identifiera eventuella luckor eller behov av forskning.Metod: Litteraturöversikten är en så kallad ”scoping study”. Själva sök-strategin utgick från så kallad blocksökning. Sökresultatet från databaser genomsöktes därefter i tre steg: (1) Titel; (2) abstract; och (3) fulltext. Det totala antalet artiklar som användes i denna litteraturöversikt är 39 stycken.Resultat: Fem teman identifierades: En åldrande population; Pension; Policy och kvarboende; Internationellt erkännande; Sorg, livs-historia och livets slutskede. Följande underteman identifierades: Attityder och kännetecken; Hälsa; Healthy Ageing; Demens/Alzheimers; Nätverk och delaktighet; Avsaknaden av pensionskultur; Planering; Fortsatt aktivering; Uppfattning av åldrande; Tjänster; Behov av en genomtänkt politik; Kvarboendeprincipen; Bristande valmöjligheter; Äldrevård kontra funktionshinder-sektorn; Veronadeklarationen; Grazdeklarationen; Sorg; Livshistoria; Livets slutskede.Konklusion: Från samtliga teman och underteman var det möjligt att identifiera olika problem och behov som var specifikt för äldre människor med intellektuella funktionsnedsättningar. Problem som sträcker sig från individnivå till politisk nivå. Generellt sett så är området outforskat och det uppmanas och finns behov av ytterligare forskning. / Aim: The implementation of a literature review of international research in the area aging with intellectual disabilities aimed at an attempt to give an overall picture, from a social perspective, of how older people with intellectual disabilities life situations might look like. In addition to identifying any existing gaps or needs of research, which in turn should encourage further research of this field in Sweden.Methods: A scope oriented review was used with at building-block search-strategy. After sorting articles after title, abstract and full-text it came down to 39 articles that were analyzed.Results: Five themes were identified: An ageing population; Retirement; Policy and ageing in place; International recognition; Bereavement, life story and end of life. Following subthemes were identified: Attitudes and characteristics; Health; Healthy Ageing; Dementia/Alzheimer; Network and participation; Lack of a retirement culture; Planning; Continued activation; Perception of ageing; Services; The need of a well-reasoned policy; Ageing in place; Lack of choice; Aged care vs. the disability service; The Verona declaration; The Graz Declaration; Bereavement; Life-story; End of life.Conclusion: From each of the themes and subthemes it was possible to identify different challenges that were specific for older people with intellectual disabilities. Challenges that stretches from an individual- to a political level. There is a general a need of further research in this field and it calls for further research.

The aim of this study was to investigate how teachers in schools for youths with intellectual disabilities view their pupils’ abilities to access sex education. The study is based on individual interviews with five teachers in years 6 - 9. The theoretical framework has been set by Michel Foucault’s theories on normality and power and “the ignored curriculum” as described by Nathalie A. Gougeon. It is also supported by additional theories on normality and sexuality. The results of the study show that, these pupils have a harder time finding information about sex and relationships, because of the stigma surrounding people with intellectual disabilities in relation to sexuality, and because of the lack of information about sex outside the classroom for youths with intellectual disabilities. Youths with no intellectual disabilities learn about sex also outside of classrooms to a large extent, which is more difficult for youths with intellectual disabilities. The role of the teacher as provider of sex education is therefore crucial.

Betydelsen för redovisning av immateriella tillgångar har på senare tid kommit att öka. Det beror mycket på att det anglosaxiska synsättet, som kräver att finansiella rapporter skall ge en rättvisande bild, har blivit allt mer utbrett. Immateriella tillgångar kan klassificeras i olika grupper, en av dem är intellektuella tillgångar som innefattar varumärken, patent och upphovsrätter. År 2005 infördes IAS-förordningen i Sverige. Det innebar att alla koncerner skulle tillämpa IFRS/IAS i sin redovisning. De standarder som berör redovisning av intellektuella tillgångar är IAS 38 Immateriella tillgångar och IAS 36 Nedskrivningar.Uppsatsens syfte är att analysera redovisningsstandarder för att visa om redovisning av intellektuella tillgångar ger en rättvisande bild då IAS 38 och IAS 36 tillämpas. För att uppfylla uppsatsens syfte har en huvudfråga och två delfrågor formulerats. Huvudfrågan lyder: Hur uppfattas standarder för redovisning av intellektuella tillgångar kopplade till en rättvisande bild? Delfrågorna har formulerats enligt följande: Hur redovisar företag sina intellektuella tillgångar? Hur definieras och tolkas begreppet rättvisande bild?Vi har ett hermeneutiskt förhållningssätt och har valt en kvalitativ metod. En empirisk undersökning har genomförts genom att intervjua redovisningsspecialister samt även personer som arbetar med koncernredovisning. Resultatet av den empiriska undersökningen har sammankopplats med uppsatsens teoretiska referensram och analyserats utifrån formulerade forskningsfrågor.Efter genomförd analys har vi dragit följande slutsatser. Företag specificerar inte sina intellektuella tillgångar i balansräkningen, utan endast i tillhörande noter. Redovisningen i noterna är för övrigt bristfällig. Begreppet rättvisande bild har en vag definition och tolkas subjektivt. Respondenternas definition av begreppet är att ge en så korrekt bild av verksamheten som möjligt. Vidare har en slutsats dragits om standarderna, de anses vara svåra men bra. Slutligen kan vi konstatera att standarderna ger en rättvisande bild av intellektuella tillgångar. / Uppsatsnivå: D

Syftet med denna studie är att få kunskap om rektorers syn på organisation av undervisning för grundsärskoleelever samt rektorernas definitioner av begreppet inkludering med hänseende på en skola för alla. Bakgrunden till undersökningen är att det i dag finns många olika sätt att organisera undervisning för grundsärskoleelever och att flertalet rektorer anger att deras organisation är inkluderande. Vad menar de då med att organisationen är inkluderande? Studien är genomförd som en intervjustudie. Urvalet baserades på jämnstora kommuner inom länet samt på kommunernas beskrivning av sin organisation av grundsärskolan på respektive kommuns hemsida. Som respondenter valdes rektorer med ansvar för grundsärskolan inom varje kommun. Definitionen av begreppet inkludering var enligt de flesta av rektorerna att räknas med och att känna tillhörighet i skolan, inte nödvändigtvis i en speciell klass. De var också överens om att det var lättare att inkludera yngre grundsärskoleelever med mindre utvecklingsstörningar. De äldre grundsärskoleeleverna var oftast inkluderade i något eller några praktiska ämnen men hade sin hemvist i en särskoleklass eller grupp. Vinsterna med inkluderingen var av social art, de flesta eleverna fick enligt rektorerna en bättre kunskapsutveckling i grundsärskoleklassen eller gruppen. / The purpose of this study is to gain knowledge of the principals views of the organisation of the teaching of pupils from the school for the intellectually disabled and their definitions of inclusion. The background of this study is that there are many different ways of organising the teaching  of pupils who are intellectually disabled and that most head masters report that their organisation is inclusive, What do they mean by saying that the organisation is inclusive.  The study was conducted as an interview study. The selection of participants was based on uniform-sized municipalities within the geographical area and on the description of the organisation of compulsory schools on the website of each municipality. Principals responsible for special need classes or schools in each municipality were selected as participants. The definition of inclusion is, according to most principals, to be counted as a sense of belonging in school, not necessarily in a specific class. They also agreed that it is easier to include younger students with minor intellectual disabilities. The older students are  usually included in one or more practical subject but are assigned to a special needs class or group. The benefits of inclusion is of a social nature, most of the students were given, according to the principals, a better development of knowledge while in the class or group for the intellectually disabled.

Syftet med denna uppsats är att identifiera och beskriva de intellektuella redskap för lärande som läraren uppmanar studenterna att tillämpa inom ramen för två nätbaserade distanskurser i pedagogik. Studien tar sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och baseras på kvalitativ analys av sex chattar som förs mellan läraren och studenterna. Resultatet visade på flera intellektuella redskap som läraren uppmanade sina studenter att använda sig utav. Ur analysen kunde också vissa relationer mellan redskapen uttolkas mot bakgrund av hur läraren relaterade redskapen till varandra i undervisningskontexten. Det intellektuella redskap som läraren mest uppmanade studenterna till att använda sig av var meningsfull interaktion i den meningen att läraren kontinuerligt försökte få studenterna till att föra en fruktbar dialog både med varandra och med läraren. Ett annat viktigt redskap som läraren också ofta uppmanade studenterna till att använda sig av var samreflektion, vilket innebar att studenterna skulle reflektera tillsammans kring olika erfarenheter och vetenskapliga begrepp. Analysen visade även på att läraren ytterst strävade efter att utveckla ett medvetet perspektivseende hos studenterna, vilket också kan tolkas som ett redskap för lärande.

The aim of this thesis is to find out whether there is anycollaboration between libraries and daily activity-centres inScania and how librarians and care staff use literature towardspersons with, for example, intellectual disabilities. Furthermorethe aim is to examine if there are any views on how cooperationbetween the organizations could be developed.The method used is web surveys with mainly open endedquestions sent to both librarians and care workers in dailyactivity-centres.The study shows that most collaboration today is concerned withthe participants in the daily activities performing tasks at thelibraries. Many of the librarians also states that they offer bookdeposits. A few libraries occasionally offers reading aloudactivitiesfor the user group. Most of the daily activity-centres inthe study have groups that visit the library regularly. There seemsto be an interest for closer cooperation but lack of resources isregarded by the librarians as the main obstacle.Regarding the purpose of reading aloud for the user group itseems as if both professional categories see it as dominantly apleasant experience for the participants in the daily activities. Thecare workers also stress aloud reading as pastime and reading as ameans to create community. Librarians too stresses the view ofpastime. An important difference is that reading as a way offinding out facts seems to be much more important to the careworkers while the librarians much stronger press the view ofreading as a form of therapy.

Föreliggande studie undersöker hur motivation och ansvarstagande kan väckas hos elever i musikundervisning. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv som teoretisk bakgrund. Det sociokulturella perspektivet på lärande behandlar frågor om hur människor lär och under vilka omständigheter vissa förmågor och kompetenser utvecklas. Metoden bestod av kvalitativa intervjuer av tre strategiskt utvalda pedagoger med olika bakgrund och arbetssituation. Resultatet visar att motivation och ansvarstagande kan väckas hos elever med hjälp av ett antal intellektuella och fysiska verktyg. De intellektuella verktygen är olika pedagogiska strategier som lärarna använder sig av för att planera undervisningen. Exempel på pedagogiska strategier beskrivs i studien som att först väcka ett grundläggande intresse hos eleven, skapa en god stämning med en musikalisk gemenskap samt att anpassa undervisningen efter elevens önskemål och förutsättningar. Även konserter och betyg beskrivs i studien som användbara strategier för att motivera elever. De fysiska verktygen är föremål som tjänar som hjälpmedel i undervisningen, som exempelvis noter men även streamingtjänster som Spotify och Youtube. Lärarens roll som en musikalisk förebild samt som en kunnig och pålitlig auktoritet beskrivs även i studien som viktig för att väcka motivation och ansvarstagande hos elever. Avslutningsvis pekar resultatet på att elevers motivation och ansvarstagande kan te sig på olika sätt då dessa strategier och fysiska verktyg både kan leda till positiva och negativa effekter på olika elevpersonligheter.