Den snabba utvecklingen av informationsteknik har medfört stora förändringar i modernt arbetsliv. Nya verktyg uppkommer ständigt i syfte att effektivisera arbete. Intelligenta Agenter är en sådan artefakt vars syfte är bl a att effektivisera olika arbetsuppgifter. Detta verktyg har gjort sitt intåg i och förväntas revolutionera vårt IT- samhälle. När arbetet effektiviseras är det dock inte ovanligt att det sker på bekostnad av andra värden, såsom arbetets innehåll och karaktär. Det är minst lika viktigt att beakta de värden som kan gå förlorade, t ex arbetstillfredsställelse och personlig kontakt, eftersom dessa är ofta kritiska för en människas acceptans av sin arbetssituation. Det här arbetet tar upp viktiga frågor i samband med användarnas acceptans av Intelligenta Agenter. Jag undersöker bl a vilka yttre egenskaper hos agenter skulle kunna bidra till att underlätta acceptans av detta verktyg. En annan fråga som är central i mitt arbete går ut på att undersöka hur acceptans kan uppnås vid införandet av Intelligenta Agenter. I detta arbete fästs även vikt vid agenternas påverkan på kommunikation människor emellan Den metod som används för att undersöka valt ämne är kombination av en litteraturstudie och intervjuer. Undersökning visar bl a att användarna vill ha kontroll över agenten. Därmed bör de ges möjlighet att anpassa agent efter sina smak och tycke och på det viset känna att de har kontrollen över agentapplikationen. Resultat tyder också på att människor befarar minskning av den sociala kontakten, om agenttekniken får sin stora genombrott. Detta skulle i sin tur ha negativ inverkan på användarnas acceptans av agenter. Vidare tyder resultatet på att det skulle vara nödvändigt att engagera alla berörda i processen kring införande av Intelligenta Agenter, för att uppnå deras acceptans.

Utifrån teorierna inom det naturalistiska beslutsfattandet beskrivs hur människor fattar beslut i dynamiska situationer under tidspress. Syftet med undersökning en är att ta reda på hur människor söker information för att kunna fatta ett beslut som är tillräckligt bra för att accepteras, och därigenom kunna formulera guidelines för programmerare av intelligenta agenter till olika informations- och beslutstödsystem. En kvalitativ undersökning har genomförts med hjälp av observation och tänka högt-protokoll. Resultatet ger inget entydigt svar på frågan hur människor söker information. Den tendens som kan noteras är att en objektivt värderad risk ger en inriktning mot bredden först-sökning. Människan vill ha reda på vilka alternativ som finns för att kunna fatta ett beslut som är tillräckligt bra för att accepteras med hänsyn till dynamiken och tidsbegränsningen i beslutssituationen.

Intresset för agenter som forskningsområde är någonting relativt nytt. Agenter i sig är en naturlig del av Artificiell intelligens men det är först på senare tid som de hamnat i fokus. Begreppet agent har spridit sig som en löpeld utanför AI-forskningen och kan hittas i många andra områden. Vad detta intresse för agenter kommer ifrån kan debatteras men det är troligtvis dels en följd av att internet visat hur kraftfullt ett distribuerat system kan vara, och att agenter och botar bokar våra biljetter samt söker igenom webbsidor åt oss.Arbetets huvudfråga är att undersöka hur ett intelligent system (för värmedistributionen i ett hus) kan uppnås genom att koppla ihop ett antal agenter med begränsade funktionalitet och distinkta uppgifter. Intelligensen i systemet ska uppnås genom samverkan mellan de olika agenterna. Denna studies förslag för att lösa problemet är en teoristudie av existerande litteratur för designprinciper samt design och implementering av ett exempelsystem, som sedan kommer att simuleras i för att samla in data gällande validitet.Experimentet visade att ett agentsystem kan ge en klar ekonomisk besparing men kommer också med ett relativt högt pris för att implementeras. Om agenterna kan dela infrastruktur genom att installeras samtidigt som ett nytt hus byggs och kan använda tänkt infrastruktur. Dessutom kan besparingen utökas genom att agentsystemet appliceras på en större nybyggnation.

Under de senaste åren har blockkedjans popularitet blivit alltmer känd och dess popularitet har ökat. Aspekten av att använda en blockkedja i olika delar av samhället har diskuterats och testats. Smarta elnät är också ett brett ämne som har undersökts djupt, idén fortsätter att utvecklas och dess implementation i ett större samhälle. Slutligen är intelligenta agenter ett mål som används och diskuteras i stor utsträckning idag. Användningen av intelligenta agenter sträcker sig till områden som datautvinning, dataanalys och andra olika tjänster. Denna studie har börjat med ett föreställt scenario, men med avseende på olika områden blev det ett avskalat scenario där det förverkligade scenariot utvecklade ett bevis på koncept. Visionen med avhandlingen var att ta fram ett nytt sätt att köpa mindre mängder elektricitet, vilket framtar en ny metod för att köpa el från andra privatpersoner som har lagrat ström från olika källor där det inte kommer till användning. Undersökning av olika blockkedjealternativ slutade med alternativet Ganache som fungerar med kryptovalutan Ethereum. Scenariot började med att en person A hade en önskan att göra ett köp med beloppsgränsen 100 SEK. Därefter utfördes implementationen för att uppfylla önskemålen hos Person A. När det gäller data och tidmätningar resulterade det i bättre än förväntade resultat. Studien har visat att genomförandet av detta bevis på koncept kan utöka förbättringar vid inköp av mindre mängder el. / In the later years, blockchain's popularity has been more recognized and its popularity has increased. The aspect of using a blockchain in different aspects of society has been discussed and tested. Smart grids are also a topic that has been deeply investigated, the idea is moving forward in the making of tweaks in the system. Lastly, Intelligent Agents are a target widely used and discussed today. The usage of Intelligent Agents is considered in areas such as data mining, data analytics, and different services. This study started with an envisioned scenario but regarding different scopes, it became a realized scenario where the realized scenario developed a proof of concept. The vision of the thesis is to bring forth a new way to purchase smaller amounts of electricity, creating a new way to purchase electricity from other civilians who have stored it from different sources where they do not use it. Investigating different blockchain alternatives led to Ganache which works with the cryptocurrency Ethereum. The scenario started with Person A that requested to purchase with the amount limit of 100 SEK. Thereafter the case was implemented to fulfill the needs of Person A. In terms of data and time measurements, it resulted in good outcomes. The study has proven that an implementation of this proof of concept could lead to improvements when purchasing smaller amounts of electricity.

Uppsatsen behandlar attityder och upplevd trygghet i frågor rörande kameraövervakning och intelligenta övervakningssystem (via sk intelligenta IT-system). En enkätstudie delades via bl.a. sociala medier och totalt besvarades den av 104 respondenter. Ställningstaganden i påståendena kring de olika formerna av övervakning analyseras sedan i SPSS efter ålder, kön, utbildning och inkomst för att granska om det finns olika attityder i olika grupper. Teorin som används i uppsatsen är främst Garlands teori om bland annat den ökade kontrollen i det senmoderna samhället samt om övervakningssystemets ökade komplexitet. Analysen visar på en generellt positiv attityd till såväl kameraövervakning som användande av intelligenta IT-system. Kameraövervakning ansåg majoriteten (65,4%) bidrog till ökad trygghet i offentliga miljöer och även 49,1 % ansåg att användningen av intelligenta IT-system skulle bidra med ökad trygghet i offentliga miljöer. Män generellt och framförallt i åldern 25-44 år tenderar att inte vara lika positiva eller uppleva trygghet vid användning av kameraövervakning eller intelligenta IT-system. Av analysen framkom även en ökad positiv attityd med ökad inkomst samt en ökad positiv attityd med ökad ålder. Flera olika aspekter av denna positiva attityd diskuteras i anslutning till tidigare forskning och frågor rörande integritet, datahantering, vilka brott man avser förebygga samt ur ett maktperspektiv.

Comprehensive information on traffic flow is essential for vehicular emission monitoring and traffic control. However, such information is not observable everywhere and anytime on the road because of high installation costs and malfunctions of stationary sensors. In order to compensate for stationary sensors’ weakness, this thesis analyses an approach for inferring traffic flows from mobile data provided by INRIX, a commercial crowd-sourced traffic dataset with wide spatial coverage and high quality. The idea is to develop Artificial Neural Network (ANN)-based models to automatically extract relations between traffic flow and INRIX measurements, e.g., speed and travel time, from historical data considering temporal and spatial dependencies. We conducted experiments using four weeks of data from INRIX and stationary sensors on two adjacent road segments on the E4 highway in Stockholm. Models are validated via traffic flow estimation based on one week of INRIX data. Compared with the traditional approach that fits the stationary flow-speed relationship based on the multi-regime model, the new approach greatly improves the estimation accuracy. Moreover, the results indicate that the new approach’s models have better resistance to the drift of input variables and can decrease the deterioration of estimation accuracy on the road segment without a stationary sensor. Hence, the new approach may be more appropriate for estimating traffic flows on the nearby road segments of a stationary sensor. The approach provides a highly automated means to build models adaptive to datasets and improves estimation and imputation accuracy. It can also easily integrate new data sources to improve the models. Therefore, it is very suitable to be applied to Intelligent Transport Systems (ITS) for traffic monitor and control in the context of the Internet of Things (IoT) and Big Data. / Information om trafikflödet är nödvändig för övervakning av fordonsutsläpp och trafikstyrning. Trafikflöden kan dock inte observeras överallt och när som helst på vägen på grund av höga installationskostnader och t.ex. funktionsstörningar hos stationära sensorer. För att kompensera för stationära sensorers svagheter analyseras i detta arbete ett tillvägagångssätt för att estimera trafikflöden från mobila data som tillhandahålls av INRIX. Detta kommersiella dataset innehåller restider som kommer från användare av bl.a. färdnavigatorer i fordon och som har en bred rumslig täckning och hög kvalitet. Idén är att utveckla modeller baserade på artificiellt neuronnät för att automatiskt extrahera samband mellan trafikflödesdata och restidsdata från INRIX-mätningarna baserat på historiska data och med hänsyn till tidsmässiga och rumsliga beroenden. Vi utförde experiment med fyra veckors data från INRIX och från stationära sensorer på två intilliggande vägsegment på E4:an i Stockholm. Modellerna valideras med hjälp av estimering av trafikflöde baserat på en veckas INRIX- data. Jämfört med det traditionella tillvägagångssättet som anpassar stationära samband mellan trafikflöde och hastighet baserat på fundamentaldiagram, förbättrar det nya tillvägagångssättet noggrannheten avsevärt. Dessutom visar resultaten att modellerna i den nya metoden bättre hanterar avvikelser i ingående variabler och kan öka noggrannheten på estimatet för vägsegmentet utan stationär sensor. Den nya metoden kan därför vara lämplig för att uppskatta trafikflöden på vägsegment närliggande en stationär sensor. Metodiken ger ett automatiserat sätt att bygga modeller som är anpassade till datamängderna och som förbättrar noggrannheten vid estimering av trafikflöden. Den kan också enkelt integrera nya datakällor. Metodiken är lämplig att tillämpa på tillämpningar inom intelligenta transportsystem för trafikövervakning och trafikstyrning.

Smart environments, particularly smart homes have become an increasingly popular topic for research and real world implementations. Despite the popularity of this topic, there is a lack of tools to enable inhabitants of smart environments to perceive which kind of data smart devices generate and to make inhabitants aware of who is accessing their personal information and the purpose for accessing this information. These issues have caused privacy concerns among inhabitants of smart environments – who would like to ensure their personal information is only utilized for their benefits, rather than being used for malicious purposes. Therefore, smart home environments motivate the need for privacy awareness tools to help inhabitants to better understand the privacy implications when their personal information is misused. To address this problem, this thesis suggests guidelines for the design of privacy awareness tools. A literature review evaluated instruments to conduct research about privacy concerns. The Internet Users’ Information Privacy Concerns (IUIPC) framework from Malhotra, Kim, and Agarwal was selected for the empirical part of this thesis project because it is one of the most reliable models developed to measure privacy concerns at the individual level. Quantitative data was gathered through a survey based on this framework. Data collected from 30 experts in the field of study was analyzed using linear regression analysis techniques and principal component analysis. These survey results lead to a set of guidelines that could guide designers and service providers as to what aspects of privacy concerns they should consider and what they should concentrate on when designing privacy awareness tools for ubiquitous computing systems, such as a smart home. / Intelligenta omgivningar och framförallt smarta hem har kommit att bli ett popular forskning samt impementationsområde. Trots ämnets popularitet är det en brist på verktyg som låter personer i dessa intelligenta omgivningar att förstå vilken typ av data som genereras av de smarta apparaterna, att de förstår vem som får tillgång till deras privatinformation och syftet till att informationen används. Dessa problem leder till påverkar användarintegriteten för personerna i de intelligenta omgivningarna. Personerna vill försäkra sig om att deras privatinformation används till deras fördel och inte missbrukas. Det finns ett behov av integretetsverktyg som kan hjälpa personerna att få en bättre förståelse över hur deras integritet påverkas när deras privatinformation missbrukas. Den här rapporten syftar till att behandla detta problem genom att ta fram riktlinjer baserade på användarnas oro kring deras integritet. En litteraturstudie genomfördes för att utvärderade metoder för att genomföra forskning på användarintegritet. Ramverket Internet Users’ Information Privacy Concerns (IUIPC) från Malhotra, Kim, och Agarwal valdes eftersom det var den en av de mest pålitliga modellen för att mäta den individuella oron kring integriteten hos användarna. Kvantitativ data samlades in genom ett formulär baserat på IUIPC ramverket. Datan samlades in under den empiriska fasen utav 30 experter inom forskningsområdet. Linjär regression och principalkomponentanalys användes för att analysera datan från undersökningen. Resultatet från undersökningen diskuterades med målet att tillhandahålla riktlinjer till utvecklare och tjänsteleverantörer, om vilka integritets aspecter vilket bör övervägas samt focusera på vid utveckling av integretetsverktyg för ubika datasystem.

Med framväxten av framtida mobilgenerationer bortom 5G, studeras nya teknologier för att tillgodose de förväntade kraven för framtida tjänster som Ultra-Reliable Low Latency Communications (URLLC) eller Virtual Reality. Bland dessa teknologier uppstår Reconfigurable Intelligent Surfaces (RIS) som en av de mest lovande på grund av deras förmåga att förbättra kanalen samtidigt som de bara ökar nätverkets energiförbrukning måttligt. Men flera utmaningar måste lösas innan de kan distribueras. I denna avhandling studerar vi strategier för att positionera RIS för att uppnå maximal SNR-täckning i en utomhusförökningsmiljö. Vår modell tar hänsyn till effekterna av skuggfading och siktlinje (LoS). En jämförelse mellan centraliserade och distribuerade distributioner övervägs också. Dessutom bedöms den nödvändiga storleken på RIS för att matcha täckningen av en liten cell. Resultaten visar att de bästa positionerna för att distribuera en RIS ligger nära de mobila terminalerna, i närheten av gränsen mellan täckta och utomtäckta områden. Man drar slutsatsen att en centraliserad distribution är bättre än en distribuerad, och en genomförbar storlek på RIS som matchar den lilla celltäckningen erhålls. / With the emergence of future mobile generations beyond 5G, novel technologies are studied to satisfy the envisioned requirements of future services such as Ultra-Reliable Low Latency Communications (URLLC) or Virtual Reality. Among these technologies, Reconfigurable Intelligent Surfaces (RIS) arise as one of the most promising due to their capabilities to improve the channel while only modestly increasing the network energy consumption. However, multiple challenges have to be addressed before they can be deployed. In this thesis, we study strategies for positioning the RIS to achieve maximum SNR coverage in an outdoor propagation environment. Our model takes into account the effects of shadow fading and line-of-sight (LoS). A comparison between centralized and distributed deployments is also considered. Additionally, the required size of RIS to match the coverage of a small cell is assessed. The results show that the best positions to deploy a RIS lie close to the mobile terminals, in the vicinity of the boundary between covered and out-of-coverage areas. It is concluded that a centralized deployment is better than a distributed one, and a feasible size of the RIS which matches the small cell coverage is obtained.

Future mines will benefit from connected intelligent transport system technologies. Autonomous mining vehicles will improve safety and productivity while decreasing the fuel consumption. Hence, it is necessary for Scania to increase the know-how regarding the design of vehicular communication systems for the harsh mine environment. The scope of this work is to examine the requirements for the antenna placement of a future autonomous mining truck and propose suitable antenna types and positions. By using the electromagnetic simulator suite CST Microwave Studio, the research estimates the impact of a simplified autonomous mining vehicle geometry on basic antenna radiation patterns. Some simulated antenna configurations are assessed with radiation pattern measurements. In order to radiate enough power towards the area surrounding the vehicle and guarantee reliable communications, the truck requires omnidirectional antennas in centered locations, or alternatively one patch antenna for each side. The method used to solve the problem is also assessed: flexibility provided by the simulation method is emphasized, whereas some relevant limitations are discussed. Hardware requirements, availability of the models and limited results provided by the software can make the simulation phase not suitable to evaluate the antenna placement. / Framtidens gruvor kommer att gynnas av sammankopplade, intelligenta transportsystem. Autonoma gruvfordon kommer att förbättra säkerhet och produktivitet, och samtidigt minska bränslekonsumtion. Därför är det nödvändigt för Scania att öka kunskapen om design av kommunikationssystem för fordon i hård gruvmiljö. Målet för detta projekt är att undersöka kraven för antennplacering hos ett framtida autonomt gruvfordon och att ge förslag på passande antenntyper och -positioner. Det elektromagnetiska simuleringsverktyget CST Microwave Studio används för att uppskatta påverkan från en förenklad fordonsgeometri på grundläggande antennstrålningsmönster. Utvalda antennkonfigurationer utvärderas genom undersökningar av dess strålningsmönster. För att kunna stråla ut tillräcklig effekt i området kring fordonet och garantera tillförlitlig kommunikation krävs centralt placerade runtstrålande antenner, eller alternativt en patchantenn till varje sida. Problemlösningsmetoden utvärderas också: Flexibiliteten simuleringsmetoden ger betonas, medan några relevanta begränsningar diskuteras. Hårdvarukrav, tillgängligheten av modeller och begränsade resultat från mjukvaran kan bidra till att göra simuleringen olämplig för att utvärdera antennplaceringen.

The purpose of this essay is to examine how to clarify and emphasize the relationship between emotions and meaning. I have explored how to make an adequate conceptualization of the role of emotions in the experience of existential meaning. To do that I have used a theory of emotion by Martha Nussbaum and an phenomenological theory of meaning by Martin Holmberg. To form an adequate conceptualization I have raised four analytical questions to the choosen material and I have also analyzed the material based to embrace the theories. The theories are the basis for the essay. The four questions I have chosen is; (1) What is emotion and meaning?, (2) What are the conditions for meaning and emotions?, (3) When do emotions arise that are involved in creating meaning and why?, (4) What role can religious emotions play?  Based on the questions and the theories I have come up with a model I consider to be adequate for the role of emotions in the experience of meaning.