Föreliggande studie undersökte sjuksköterskors upplevelse av socialt stöd på intensivvårdsavdelningar. Deltagarna i studien var fem stycken sjuksköterskor mellan 23-62 år och hade mellan 2-40 års arbetserfarenhet. Samtliga av deltagarna arbetade på en intensivvårdsavdelning.  Studien använde sig av tematisk analys som resulterade i tre huvudteman med respektive underkategorier, Det formella stödet vilket omfattar de stödformer som organisationen erbjuder och berör handledning i grupp och chefens betydelse, Det informella stödet vilket omfattar de stödformer som sjuksköterskor finner bland kollegor och berör stöd och bekräftelse från kollegor samt Det individuella stödet vilket omfattar de stödformer som är individuella och berör empati och relation till patienter och att fråga om, ta emot och ge hjälp.  Slutsatsen av undersökningen var att det finns olika stödformer som sjuksköterskor på intensivvårdsavdelningar använder sig utav för att minska, förebygga och hantera stressande omvårdnadssituationer samt ger ett underlag för vilka stödformer som tycks ha en positiv effekt på sjuksköterskors hantering av stress på intensivvårdsavdelningar.

No description available.

Bakgrund: Traumatisk hjärnskada (THS) orsakas av våld mot huvud i samband med fallolyckor eller trafikolyckor. Varje år söker 20 000 personer vård på grund av skallskador. Vården för traumatiskt hjärnskadade patienter i Sverige skiljer sig åt, mycket beroende på avstånden som finns till specialistsjukhus, tiden och rätta åtgärder är avgörande faktorer för denna patientgrupp. Syfte: Att undersöka vikten och intensivvårdssjuksköterskors behov av rutiner i samband med vård av patienter med hjärnskador på allmänintensivvårdsavdelningar och på neurointensivvårdavdelningar. Metod: Kvalitativ studie med fokusgruppsintervjuer av tio intensivvårdsjuksköterskor som arbetar på en allmänintensivvårdsavdelning (IVA) och specialistneurointensivvårdavdelningen (NIVA). Resultat: På NIVA finns väl inarbetade rutiner och tydliga riktlinjer nedskrivna. Sjuksköterskornas upplevelse var att det fanns tillräckligt med rutiner, men några rutiner kunde utvecklas. På IVA fanns det inga nedskrivna riktlinjer och inga tydliga rutiner för att vårda denna patientgrupp. Vården och kontrollerna ordinerades av läkare som är i tjänst. Slutsats: Vården kring hjärnskadade patienter är ytterst viktigt då man ständigt måste förebygga sekundära skador/insulter. Rutiner är väl inarbetade på specialistsjukhuset, men vården börjar först på hemsjukhuset på IVA där tydliga rutiner och riktlinjer saknas. / Introduction: Traumatic brain injury caused by violence against the head during a fall or traffic accident. Each year 20000 people gets medical care because of head injuries. The care for traumatic brain injured patients in Sweden differ greatly depending on the distances available to specialist hospitals, the time and the proper measures are crucial factors in this population. Aim: The study aims to examine the importance and intensive care nurses need routines in connection with care of patients with brain injuries in general intensive care units and in neurological intensive care units. The study consists of three group interviews in a general ICU unit in Falun and specialist unit (NIVA). Method: A qualitative study with focus group interviews. Results: The results showed that the level have clear procedures and written guidelines regarding the "avoidable factors" which are well established, their experience was that there were enough procedures, but that some could continue to develop. IVA there were no written guidelines and no clear procedures to care for this population without the care and controls prescribed by the doctor who is on duty. Conclusion: The conclusion is that care about the brain-damaged patients is extremely important when you constantly have to prevent secondary injury / insults and check the "avoidable factors". Routines are well established on specialist hospital care but starts first at home hospital where the importance of working towards the same goal and have clear procedures and guidelines from the start.

År 2003 introducerades en checklista för patienters kliniska status och vårdplats på neurointensivvårdsavdelningen (NIVA) på ett universitetssjukhus i Mellansverige. Studiens syfte var att utvärdera denna checklista som verktyg i klinisk verksamhet med fokus på brister, åtgärder och användarvänlighet. Studien består av tre delar och är deskriptiv med kvantitativ ansats. En observationsstudie av tvärsnittskaraktär där funna brister och åtgärder studerats, en journalgranskning där användarvänlighet studerats och en enkätstudie avseende intensivvårdssjuksköterskornas erfarenheter och upplevelser. Resultatet visade att checklistan var användarvänlig med nyttjandefrekvens på 100 %. Intensivvårdssjuksköterskorna ansåg att checklistan inverkar positivt på arbetet, utgör ett stöd och bidrar till ökad patientsäkerhet. Den vanligast funna bristen var larmgränser. Totalt påträffades brister i 38 % av fallen och dessa gav en åtgärdsfrekvens på 77,5 %. En signifikant skillnad avseende åtgärdsfrekvensen påträffades mellan dag- och nattpass. Slutsatsen är att checklistan bidrar till att brister upptäcks och åtgärdas, den är användarvänlig och personalen är positivt inställd till den. En modifierad checklista skulle kunna användas inom intensivvårdsavdelningar generellt och säkerställa att personal arbetar på ett likvärdigt sätt och medföra en mer patientsäker vård där rätten till lika vård för alla efterlevs inom checklistans avsedda område. / This study aimed to evaluate a checklist, with regard to the workstation and the clinical status of the patient, used at the neuro-intensive care unit, NIVA, at a university hospital in central Sweden. The design of the study is descriptive with quantitative data and consists of three parts. An observational, cross-sectional study where flaws and measures where studied, a journal review where the usability where studied and a survey in which critical care nurses expressed their experiences and perceptions. The results showed that flaws where found in 38 % of all cases and these gave a measure frequency of 77,5 %. The checklist was user friendly with utilization of 100 %. According to the critical care nurses the checklist had a positive impact on their daily work, it provided support and contributed to increase patient safety. The conclusion is that the checklist contributes to detection and correction of flaws, it is user fiendly and the critical care nurses have a positive mindset about it. A modified checklist could be used in intensive care settings in general to ensure that staff are working on an equivalent basis and provide a more patient-safe care.

Introduction: The patient exposure of loud sounds and noise in the intensive care unit has a negative effect on patients and results in suffering and risk for complications such as sleeping disorders, anxiety, delirium and stress resulting in negative physiological response with cardiovascular impact. Aim: To compile effects of interventions to reduce patient exposure from noise in the intensive care unit. Method: A quantitative descriptive review with a systematic approach. Electronic databases used for article search was PubMed and CINAHL. Included articles was reviewed separately and assessed for quality. A thematic analysis of the result was conducted using method and result matrices. Evidence for the effects of the interventions was evaluated according to the GRADE system. Results: The study included 18 articles. Blocking noise using ear protection had a positive impact on sleep and listening to music and nature based sounds showed lower levels of anxiety (+++). Listening to music and nature sounds also lowered blood pressure, heart rate and the need for anesthetics (++). Studies on quiet time-protocol had contradictory results and the evidence was deemed to be insufficient (+) to draw any conclusions. Conclusion: There is evidence to support the beneficial effects of noise blocking ear protection to promote sleep and listening to music or nature sounds to lower levels of anxiety in the intensive care unit. The evidence for the effects of music and nature sounds in lowering use of anesthetics and help lowering blood pressure and heart rate is more limited. More high-quality studies are needed

Bakgrund: Delirium har en utbredd förekomst inom olika vårdmiljöer, särskilt på intensivvårdsavdelningar. Detta kan leda till flera negativa konsekvenser, inklusive förlängda vårdtider på intensivvårdsavdelningen och i sjukhusmiljön. Syftet: med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda vuxna patienter med intensivvårdsdelirium. Metoden: för detta var en litteraturstudie som genomfördes enligt Polit och Becks niostegsmodell. Studien baserades på 18 kvalitativa artiklar som analyserades med Braun och Clarkes tematiska analys. Resultat: författarna identifierade två teman: att identifiera och behandla delirium, samt att möta utmaningar och osäkerhet i vården av patienter med delirium. Sex subtema delades sedan in i bedömningsinstrument för att identifiera delirium, utmaningar med läkemedelsbehandling och omvårdnadsåtgärder vid ickeläkemedelsbehandling, bristande kunskap, vikten av att optimera vårdmiljö och kommunikationssvårigheter. Detta ledde fram till slutsatserna att det fanns brister i bedömningen av intensivvårdspatienter med delirium delvis på grund av tidsbrist och kunskapsbrist. Läkemedelsbehandling användes i stor utsträckning vilket ledde till mer övervakning och tillsyn i stället för att använda icke-läkemedelsbehandlingsåtgärder. Tillräckligt med kunskap om delirium saknades och behov av mer utbildning efterfrågades för att öka kompetensen kring deliriumvård. Miljön påverkade arbetet och modifiering av miljön skapades för en tryggare arbetsplats och för att förebygga delirium / Background: Delirium is widespread in various healthcare settings, particularly in intensive care units (ICUs). This condition can lead to several negative consequences, including prolonged stays in the ICU and the hospital. Aim: The study aimed to describe nurses' experiences of caring for adult patients with ICU delirium. Method: A literature review was conducted following Polit and Beck's nine-step model. The study was based on 18 qualitative articles analyzed using Braun and Clarke's thematic analysis. Results: The authors identified two main themes: identifying and treating delirium and facing challenges and uncertainties in caring for patients with delirium. Six sub-themes were categorized into assessment tools for identifying delirium, challenges with pharmacological treatment and nursing interventions for non-pharmacological treatment, lack of knowledge, the importance of optimizing the care environment, and communication difficulties. The conclusions drawn were that there were deficiencies in the assessment of ICU patients with delirium, partly due to time constraints and lack of knowledge. Pharmacological treatment was extensively used, leading to more monitoring and supervision instead of utilizing non-pharmacological treatment measures. Adequate knowledge about delirium was lacking, and more education was needed to increase competence in delirium care. The environment impacted the work, and modifications were made to create a safer workplace and prevent delirium.

Bakgrund: Människans sårbarhet är särskilt utsatt då man drabbats av en sjukdom som kan kräva intensivvård, där det handlar om att överleva. Kommunikation är ett av de mest grundläggande mänskliga verktyg som vi använder oss av, dessutom handlar kommunikationen om mer än endast den verbala kommunikationen. Syftet med kommunikationen är att lära känna patienten och utforska och tillgodose dennes behov. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kommunikationens betydelse för patientens upplevda sårbarhet, när denna vårdas vaken i respirator på intensivvårdsavdelning. Metod: Litteraturstudie där 15 kvalitativa artiklar granskades. Resultat: Tre teman framkom. Sårbarhet orsakad av beroendet av vårdpersonal och brist på kontroll i intensivvårdsmiljö, anhörigas betydelse för att lindra sårbarheten och kommunikationens betydelse för patientens upplevda sårbarhet.  Slutsats: Trots tidigare teoretiker, etiska koder, värdegrunder, lagar och forskning om korrekt bemötande prioriteras inte bemötandet med patienten och är ett fortsatt problem. Det finns ett samband mellan att vistas i en intensivvårdsmiljö, bristen på återhämtning, förlorad sekretess och symtom som ångest, stress, panik och rädsla. Minst forskning verkar göras på den patientgrupp som är allra mest sårbar, patienter som vårdas i ett land, där de inte behärskar språket eller har det aktuella språket som modersmål.  När patienten känner sig trygg förbättras kommunikationen och sårbarheten lindras. / Background: A humans vulnerability is particularly exposed when dealing with an illness in need of intensive care, when the focus is to survive. Communication is one of the most essential human tools that we can use in interaction with others. Communication is more than just a verbal way of expressing oneself. The aim with the communication is to get to know the patient and explore his or her needs to be able to fulfill them. Aim: the purpose with this study was to describe the importance of communication for a patients feeling of vulnerability, when cared for in ICU and awake on a respirator. Method: Literature study, where 15 qualitative articles was reviewed. Results: three themes developed. The vulnerability caused by dependence on medical staff and lack of control in the critical care environment, next of kins importance to minimize the patients vulnerability and the importance of communication for the patient's perceived vulnerability. Conclusion: although earlier theorist, ethical codes, values, laws and research, about the correct treatment exist, are the meeting with the patient often not prioritized and therefore remain a concern. There is a clear connection between the ICU environment, lack of recovery, loss of dignity, and symptoms as anxiety, stress, panic and fear. It seems that the least research is done on the patient groups that are the most vulnerable, patients receiving care in a country where they do not speak the language or have that language as their mother tongue.  The communication improves and vulnerability eases when the patient feel safe.

Background: In 2019, a new coronavirus broke out worldwide and caused a pandemic. It has been shown that this patient group requires more time for supervision and nursing than other patient groups who are cared for in intensive care units. Nurses who have cared for patients with coronavirus have shown psychological and physical strain.Purpose: to shed light on nurses' experiences of caring for patients with Covid-19 in intensive care unitsMethod: Qualitative inductive approach based on unprocessed material in the form of descriptive blogs from the internet. Data were analyzed according to a manifest content analysis.Results: The results revealed an overall theme: "Being nurses in the front line". Furthermore, three categories and seven subcategories emerged. The categories that emerged were: "The virus causes changes in work and private life", " To care for seriously ill patients where many die " and " To experience an unreasonable workload ".Conclusion: The degree project can be seen as a contribution to creating an understanding of the complex work environment that prevailed during today's first pandemic outbreak in the world and nurses' experiences of caring in this situation. Through its foundation in analysis of qualitative research, this can be made possible and contribute to creating tools for nurses in the future to handle similar situations and reduce the risk of ill health. / Bakgrund: År 2019 bröt ett nytt coronavirus ut världen över och orsakade en pandemi. Det har påvisats att denna patientgrupp kräver mer tid till övervakning och omvårdnad än andra patientgrupper som vårdas på intensivvårdsavdelningar. Sjuksköterskor som vårdat patienter med coronavirus har påvisat psykologiska- och fysiska påfrestningar. Syfte: att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Covid-19 på intensivvårdsavdelningar Metod: Kvalitativ induktiv ansats utifrån obearbetat material i form av beskrivande bloggar ifrån internet. Data analyserades utefter en manifest innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom ett övergripande tema: ”Att vara sjuksköterskor i frontlinjen”. Vidare framkom tre kategorier och sju subkategorier. Kategorierna som framkom var: ”Viruset orsakar förändringar i arbete och privatliv”, ”Att vårda svårt sjuka patienter där många dör” samt ”Att uppleva orimlig arbetsbelastning”.Slutsats: Examensarbetet kan ses som ett bidrag till att skapa en förståelse för den komplexa arbetsmiljö som var rådande under nutidens första pandemiutbrott i världen och sjuksköterskors upplevelser av att vårda i denna situation. Genom sin grund i analys av kvalitativ forskning kan detta möjliggöras och bidra till att i framtiden skapa verktyg för sjuksköterskor att hantera liknade situationer och reducera risken för ohälsa.