I läraryrket finns olika delar av yrkesetik som styr lärares handlande och inom denna etik finns olika former av ansvar. Denna studie behandlar lärares syn på ansvar kopplat till skolans antimobbningsarbete. Syftet är att belysa skolpersonalens uppfattning om ansvar samt deras synpunkter och värderingar kring ansvar kopplat till just antimobbningsarbete. Studien fokuserar både på det juridiska och det moraliska ansvaret som ligger på skolans personal i antimobbningsarbetet. Metoden för insamlingen av studiens empiriska material är kvalitativa intervjuer genomförda med två rektorer och åtta lärare i två olika delstudier. Resultatet i studien visar att respondenterna är eniga i de båda delstudierna kring att ansvaret för ett fungerande antimobbningsarbete ligger på all personal på skolan. Det resultat som skiljer sig mest mellan de två delstudierna är synen på ansvar. I delstudie 1 hänvisar respondenterna till det juridiska ansvaret som finns i antimobbningsarbetet medan respondenter i studie 2 hänvisar mer till ett moraliskt ansvar som följer med läraryrket som sådant. Anledningen till denna skillnad tolkas utifrån resultatet bero på att den skola som fokuseras i studie 1 utgår från ett specifikt antimobbningsprogram i sitt antimobbningsarbete medan skolan som fokuseras i studie 2 avsaknad av ett specifikt program förlitar sig mer på personalens individuella engagemang och insatser.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare på låg- och mellanstadiet i grundskolan ser på faktorer som påverkar deras handlingsutrymme vid störande beteende i klassrummet och våld mellan elever. Finns det skillnader i hur lärare och rektorer uppfattar lärarnas handlingsutrymme? Kan skolans eventuella skolkod påverka hur lärarna handlar? Har de befogenheter och disciplinära åtgärder som har tillkommit i den nya skollagen någon inverkan på lärarnas handlingsutrymme? För att undersöka lärarnas resonemang användes halvstrukturerad intervju. Analysverktyget hermeneutik tillämpades för att analysera den transkriberade texten för att finna svar på denna studies syfte och frågeställning. Lärarens handlingsutrymme visade sig påverkas av olika faktorer inom skolans värld som skolkod, ramfaktorer och skollag. Empirin visar också på att statens införande av den nya skollagen 2010:800 kan ha bidragit till att styrdokumentet inte förankrats på det sätt som lagskrivarna avsåg.

Vi har i denna undersökning genomfört fyra observationer med efterföljande lärarintervjuer i årskurserna 1-2 med syftet att söka problematisera lärarens uppdrag att genomföra en undervisning vilken tar sin utgångspunkt i elevernas förkunskaper och tidigare erfarenheter. Det vi söker är lärarnas tankar och intentioner om läruppdraget samt hur detta visar sig i undervisningen. I vårt analysarbete har vi utgått från våra centrala begrepp vilka är förkunskaper, lärarens uppdrag och lärarens val av arbetssätt.Undersökningens resultat visar att de enskilda lärarnas syn påverkar hur undervisningen utformas. Ytterligare komponenter som påverkar är undervisningens ramar. Samtliga lärare uttrycker att de har en undervisning som är mer eller mindre läromedelstyrd och att två av lärarna väljer att komplettera för att på så vis variera arbetssätten.

Syftet med den här studien var att undersöka naturämneslärares och engelsklärares uppfattningar gällande fördelar, nackdelar och förutsättningar med ämnesövergripande arbete. Jag ville även undersöka om det fanns några skillnader i uppfattningar mellan de två ämnesgrupperna. Undersökningen grundades på intervjuer med sammanlagt åtta lärare: fyra naturämneslärare och fyra engelsklärare. Resultatet visade att lärare bland annat uppfattar elevernas helhetssyn och deras utvecklade av kompetenser för ett framtida yrkesliv som fördelar och bland annat tidsaspekten och låsta ämnes- och kursplaner som nackdelar. Exempel på förutsättningar som lärarna uppfattade var tid och att schemat möjliggör arbetssättet. Frågeställningarna flöt ofta in i varandra, till exempel kunde samarbete uppfattas som både en fördel, en nackdel och en förutsättning. Resultatet visade inte på några distinkta skillnader i uppfattningar i de två ämnesgrupperna. De skillnader som fanns verkade snarare finnas på individnivå, både inom och mellan ämnesgrupperna.

Föreliggande studie har som syfte att undersöka gymnasiesvensklärares uppfattning om hur informations- och kommunikationsteknik (IKT) används inom svenskämnet, samt skapa en bild av vilken roll IKT spelar i svenskundervisningen. Studien utreder även vilka faktorer som gymnasiesvensklärarna anser påverkar användandet av IKT i skolan. Data samlades in genom kvalitativa samtalsintervjuer med fyra gymnasiesvensklärare, verksamma på två olika gymnasieskolor i Uppsala. Datan har sedan analyserats med teoretisk utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv genom ett aktivitetssystem där lärarens professionella kunskap, sett både till interna och externa aktiviteter tilldelats en stor betydelse. De slutsatser som kunnat dras genom studien är att IKT är ett fenomen vars roll inom svenskämnet är mycket mångfacetterad, då varje svensklärare tycks ha en mer eller mindre unik uppfattning om hur, var och i vilken omfattning det ska användas. Studiens intervjupersoner ser dock IKT som ett av flera didaktiska hjälpmedel, där PowerPoint är det IKT-verktyg som tycks användas i störst omfattning. Vidare konstateras i studien att IKT många gånger i klassrummet spelar en viktigare roll för eleverna än för lärarna, men att IKT utanför klassrummet många gånger är en central faktor för lärarens arbete. Det står också klart att studiens intervjupersoner ofta påverkas av samma eller likande faktorer gällande användandet av IKT.

I mitt examensarbete har jag undersökt om avdragsgill läxhjälp riskerar att utmana utbildningssystemets likvärdighet utifrån ett utbildningssociologiskt perspektiv. Detta för att på så sätt närma mig ett svar på vad förslaget om ett utökat Rut-avdrag för inhyrandet av läxhjälp från läxhjälpsföretag kan innebära. Jag har även undersökt hur läxan diskuteras och debatteras i den politiska debatten såväl som i media. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning där fyra pedagoger har fått svara på intervjufrågor som rör deras syn på läxor, och hur de ser på de läxhjälpsföretag som finns att hyra. Läxans bakgrund, den aktuella debatten och den forskning som rör läxor visar på att det finns många olika åsikter kring ämnet. Både när det gäller definitionen av läxan och vem som gynnas av den samma. Motståndare och anhängare lyfter fram flertalet argument som rör ett avvecklande eller ett utökande av Rut-avdraget gällande läxhjälp. I min slutsats har jag kommit fram till att de som gynnas av ett utökat Rut-avdrag förefaller vara de som har det gott ställt ekonomiskt.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka fordonselevers motivation till religionskunskapsämnet på gymnasiet. Det sker genom att undersöka hur motiverade eller omotiverade eleverna är. Det är relevant eftersom bland annat skolinspektionens granskning av religionskunskapsämnet visar att fordonselever har ett genomsnittligt låga betyg i religionskunskapsämnet. Skolinspektionens granskning visar även på brister i hur ämnet presenteras för eleverna. Flertalet elever uttrycker att ämnet inte är anpassat för dem och att det påminner om den religionskunskap de läste på högstadiet. Metoden som används för att undersöka elevernas intresse eller ointresse är en etnologisk metod. Genom att vara närvarande i klassrummet under en tid och se samspelet mellan elever och lärare anser jag att det ger en autentisk bild av hur eleverna uppfattar undervisningen. För att komplettera observationerna gjordes även intervjuer. Intervjuerna stärker observationerna eftersom det kan stärka eller avskriva mina antaganden gjorda under observationerna.   Resultatet av observationerna och intervjuerna visar att fordonseleverna har ett ointresse för religionskunskap. Det visas bland annat genom att de har en relativt rå jargong i klassrummet, där det kan förekomma nedvärderande uttalanden om människor med annan tro, kultur eller etnicitet. Eleverna visar även omognad genom att inte ta ansvar för sina studier. Det är ytterst sällan som de tar med egna pennor och papper. Det oansvariga beteendet fortgås eftersom lärare anstränger sitt yttersta för att dessa elever ska vara närvarande och klara kursen. Det utmynnar tyvärr i missriktad hjälpsamhet eftersom eleverna inte formas till ansvarstagande och demokratiska medborgare. Slutligen finns det även motivation hos eleverna och de visar intresse till viss del. I intervjuerna framgår det att eleverna har ett privat intresse i livsfrågor. Under observationerna visade det sig, trots vissa kommentarer, att eleverna har ett öppet klimat i klassrummet. Elever svarar och ställer frågor utan att räcka upp handen, vilket ibland kan uppfattas som lite stökigt, men med erfarna lärare finns det mycket goda möjligheter att använda sig av elevernas engagemang.

Syftet med denna studie är att undersöka lärares förhållningssätt till elevers sorg och hur de resonerar kring mötet med elever i sorg. Genom denna studie undersöks och besvaras frågor om hur lärarna definierar fenomenet sorg - både egen sorg och elevers sorg, hur de förhåller sig till elever i sorg samt hur resonerar läraren om mötet med elever i sorg. För att kunna besvara dessa frågeställningar genomförs tio intervjuer med lärare som arbetar från förskoleklass till årskurs 3. Dessa intervjuer har sammanställts och analyserats utifrån tidigare forskning samt studerats ur ett fenomenologiskt perspektiv.Resultatet visar att olika sorters erfarenheter av sorg både ifrån privatlivet, i rollen som lärare och från deras kunskaper påverkar hur lärarna se på fenomenet sorg. Men även hur lärare förhåller sig till elevers sorg och hur de resonerar kring mötet med elever i deras sorg. Utifrån denna studie kan vi se att mer kunskap och fler redskap behövs för att kunna möta eleverna på bästa sätt.

Under de senaste årtiondena har invandringen till Sverige ökat markant vilket också lett till att skolväsendet har blivit allt mer flerspråkig och mångkulturell. Detta ställer nya krav på pedagogerna då det har uppkommit fler aspekter som de måste ta i beaktning. Samtidigt visar internationella studier att de svenska elevernas läsförståelse har försämrats under de senaste åren. Några av de verktyg pedagoger kan arbeta med för att stärka barnens språkutveckling, redan i förskoleålder, är högläsning och boksamtal. Syftet med detta arbete var att ta reda på hur pedagogerna i förskolor med flerspråkiga och mångkulturella barn arbetar med just högläsning och boksamtal samt hur de valde ut böcker för detta. Undersökningen genomfördes med hjälp av observationer och intervjuer. Resultaten visade att det ofta var barnen som valde ut böckerna och pedagogerna ledde dem i detta val. Högläsning förekom oftast som planerade aktiviteter och sällan spontant. De flesta av högläsningssituationerna ledde till boksamtal och nivån på dessa samtal visade på stor variation. Det arbete som studerades visade på att man utgick nästan enbart ifrån böcker som speglar den svenska kulturen och språket. I bokvalet, högläsningen och boksamtalen togs nästintill ingen hänsyn till barnens mångkulturella och flerspråkiga bakgrund.

Syftet med denna studie var att studera pedagogers uppfattningar angående styrd lek i grundskolans tidigare år. För att få en fördjupad förståelse av pedagogers föreställningar om styrd lek, samt för att få en beskrivning av hur de använder sig av lek i verksamheten, användes intervju som metod. I studien intervjuades tio pedagoger som alla arbetade i grundskolans tidigare år. Dessa pedagoger var slumpmässigt utvalda och deras utbildning och yrkeserfarenheter skiljde sig åt. Resultatet visade att samtliga pedagoger hade en positiv syn på styrd lek dock framgick det att det skiljde sig i hur och i vilken omfattning de arbetade med den. Somliga pedagoger var mer medvetna om lekens betydelse och funktion än andra. Att leka och lära med kroppen är ett genomgående tema som nämns i intervjuerna, likaså nämns den sociala aspekten av lek då elever lär sig tillsammans. Lek är ett stort och svårdefinierbart begrepp enligt pedagogerna och även tidigare forskning har visat på det. Vår slutsats är att pedagogernas inställning till styrd lek samt deras utbildning är det som avgör i vilken utsträckning de arbetar med lek.