<p>Patientundervisning är ett av sjuksköterskans ansvarsområden. Tidigare studier visar på att traditionell patientundervisning inte är särskilt effektiv vid livsstilsförändringar och det borde användas flera olika metoder än vad som görs idag. De senaste åren har det gjorts några försök att använda en ny metod i den somatiska vården kallad motiverande intervju (MI). Studiens syfte var att beskriva effekten av motiverande intervju för de patientgrupper där forskning gjorts. Metoden har varit litteraturstudie. Litteratursökningar har gjorts i databaserna CINAHL, Medline och Science Direct. Resultatet baseras på 13 kvalitetsbedömda artiklar. De patientgrupper som behandlas är diabetespatienter, hiv-patienter, rökande gravida och rökande cancerpatienter, astmapatienter och hjärtsjuka. Två artiklar behandlar förebyggande hälsoarbete. Litteraturstudien har funnit stöd för att MI kan ha en effekt vid patientundervisning av diabetespatienter, HIV-patienter och för vissa förändringar i livsstil. Det finns också stöd för att MI kan vara till hjälp i patientundervisningen, däribland i undervisningen av astmapatienter, samt att vård-personal ställde sig positiv till användningen av metoden. Däremot hittades inget stöd för att MI kan hjälpa gravida eller cancerpatienter att sluta röka.</p>

<p>Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och det råder en ökning av hjärt- och kärlsjukdomar som har samband med vår vällevnad. Den medicinska och kirurgiska behandlingen, samt det akuta omhändertagandet är väl utvecklade, vilket gör att allt fler människor överlever en hjärtinfarkt. Frågan är dock hur personer som upplevt en hjärtinfarkt hanterar sin livssituation efteråt. Syftet var att belysa människors upplevelse av den levda kroppen efter en hjärtinfarkt. Studien har en kvalitativ ansats och data har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och tre män i åldrarna 52 till 84 år. Resultatet visar att informanterna upplevde rädsla och oro för att drabbas av en ny hjärtinfarkt. De upplevde även en besvikelse över att kroppen inte orkade lika mycket som tidigare. Detta bidrog till en rastlöshet och en begränsad tillgång till livet. Vidare framkom det att informanterna försökte planera och prioritera sin tillvaro till att bli mindre stressfull. Gemensamt för alla informanter var att de upplevde ett lidande efter en hjärtinfarkt genom ovisheten om hur sjuka de egentligen var. Denna studie kan ge en ökad förståelse för hur dessa patienter bör bemötas av hälso- och sjukvården, för att kunna minska lidandet. Genom att lyssna på och prata om patientens upplevelse kan deras lidande lindras.</p>

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur skolbibliotekarier medverkar i och upplever undervisningen i informationssökning för elever i grundskolans tidigare år, samt samarbetet mellan skolbibliotekarie och lärare vad gäller ovannämnda område. Studiens frågeställningar belyses med hjälp av teoretiska begrepp knutna till det sociokulturella perspektivet och riktar uppmärksamheten mot hur användandet av språkliga och fysiska artefakter i förhållande till lärprocessen upplevs och förstås i olika sociala praktiker. Den metod som använts är kvalitativa samtalsintervjuer som har genomförts på fyra olika skolor med fem medverkande skolbibliotekarier samt en skolbibliotekskonsulent. Intervjuernas längd varierade mellan 30-60 minuter och samtliga har dokumenterats med hjälp av ljudinspelningar. Resultatet visar att skolbibliotekariernas upplevelser av undervisning i informationssökning är beroende av de förväntningar, eller brist på förväntningar som finns i omgivningen. Samarbetet mellan skolbibliotekarie och lärare påverkas av omgivningens attityder till skolbibliotekets roll på skolan. Inställningen till skolbibliotekets roll påverkar också de resurser som tilldelas skolbiblioteket i form av exempelvis tid och personal och på så vis även vilka förutsättningar som finns för undervisning i informationssökning. Med hjälp av det sociokulturella perspektivets teoretiska begrepp påverkar alltså olika sociala praktikers förståelse av skolbibliotek och informationssökning som artefakter vilka möjligheter som ges till användning/mediering av dessa. De skilda uppfattningarna påverkar följaktligen även möjligheten att utveckla ett samarbete mellan lärare och skolbibliotekarie. Resultatet av studien visar även att skolbibliotekarierna ser på undervisning i informationssökning som en progression. Den så kallade bibliotekskunskapen med fokus på det specifika bibliotekets uppbyggnad ses som en grund och kritiskt tänkande, värderande och så vidare som en progression.

Mönster är ett matematiskt begrepp som är ett vanligt inslag i förskolan där barnen ofta lägger pärlplattor och gör pärlhalsband. Man bygger med kaplastavar och legoklossar, klipper i papper och målar. Tidigare forskning inom området mönster har visat att man aktivt kan arbeta med mönster för att öka barns kunskaper inom området. Dessutom bidrar en ökad förståelse för mönster och följder till en ökad förståelse för matematik i allmänhet. Vad man inte har undersökt är barnens utgångspunkt vid arbete med mönster. Vad anser barn att ett matematiskt mönster är, vilka prototyper finns hos mönster, enligt barnen och hur påverkar det förståelsen för mönster? Genom ett kvalitativt angreppssätt, där jag har intervjuat trettio förskolebarn har jag försökt att svara på dessa frågor. Resultatet har visat att enklare exempel av mönster är lättare för barnen att känna igen och på så sätt intuitiva. Dessa exempel är av typen A,B,A,B,A,B… etcetera. Växande mönster är å andra sidan svårare och icke intuitiva, det vill säga de faller inte naturligt för barnen. Icke-exempel på mönster, med andra ord sekvenser som inte uppfyller definitionen på mönster är också svåra för barnen att kategorisera som icke-exempel. De lägger inte märke till, eller åsidosätter, kritiska egenskaper som bekräftar eller förkastar ett exempel. Barnen sätter istället större fokus på icke kritiska egenskaper såsom färg och form i mönstret. Tillsammans med A,B,A,B-mönstret utgör därför färg, färgkombinationer och form på olika sätt prototyper hos barnen vad gäller mönster. Dessa mentala bilder utgår barnen många gånger ifrån när de ska verifiera ett nytt mönster.

Denna studie behandlar lärares syn på hur makt gestaltas i klassrummet ur ett mikroperspektiv, hur den gestaltas och upprätthålls. Sammanlagt har åtta aktiva mellanstadielärare intervjuats om lärarens egen uppfattning om sin makt i klassrummet, synen på den disciplinära makten som äger rum i klassrummet, vilken betydelse relationen lärare och elev har för att frambringa handling samt vilka effekter på gruppen lärare kan se utifrån sitt ledarskap. Den halvstrukturerade samtalsintervjun har använts som metod. Studiens resultat har belyst ur ett maktperspektiv med utgångspunkt i Michel Foucaults teorier om makt och disciplinering. Vilket innebär att makt är resultatet av att utöva kontroll över en annan individs handlingar under förutsättning att den underordnade godkänner den överordnades intentioner. Vidare är makt något som finns runt oss hela tiden i alla sociala relationer mellan människor och utövas i en ständig växelverkan mellan makt och motstånd. I studien framkommer vikten av relationen mellan lärare och elev för att läraren ska få eleverna att följa denne och inordna sig dess intentioner. Resultatet av studien visar att lärarna är medvetna om sin makt i klassrummet men att de i olika grad vill benämna det som makt. Istället beskrivs makten i termer som inflytande och möjlighet att påverka innehåll. Lärarna anser sig ha rätten att disciplinera eleverna både med hjälp av belöning och bestraffning för att uppnå den norm som råder i klassrummet. Vidare framkommer att för att få eleverna att följa läraren som ledare krävs att läraren har byggt upp en trygghet i klassrummet som består av bland annat tydlighet, struktur och elevinflytande.

Bakgrund: Missbruk och beroende är en psykisk sjukdom som är högt representerad i den svenska hälso-och sjukvården samtidigt som stigmatiseringen kring denna grupp är hög. Det saknas svenska studier om hur sjuksköterskan upplever mötet med dessa personer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att möta med patienter med missbruks- och beroendeproblematik inom den somatiska sjukvården. Metod: Empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer av nio sjuksköterskor med analys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Övergripande i resultatet var att sjuksköterskorna upplevde en ambivalens gällande patienter med missbruks- och beroendeproblematik, till exempel att de ville lita på patienten men ändå uppfattade dem som manipulativa. Analysen resulterade i tre kategorier; professionellt förhållningssätt, tillit och misstro samt förutfattade meningar.  Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde vissa svårigheter i mötet med dessa patienter, främst gällande smärtlindring. Mer svensk forskning kring ämnet behövs då det kan leda till utbildning för att sjuksköterskor ska känna sig tryggare i sin yrkesroll i omvårdnaden av patienter med missbruks- och beroendeproblematik.

Syftet med studien är att undersöka textillärares och elevers reflektioner kring textilt återbruk i vardagen och i textilslöjden. Textilt återbruk är ett begrepp som används i samband med att begagnade kläder och textilier återanvänds till nya produkter. Förekommer det textilt återbruk i textilslöjden och hur arbetar lärare med textilt återbruk? Studien baseras på kvalitativa intervjuer med en textillärare i grundskolan och elever i årskurs 8-9. Vidare har en enkät använts och besvarats av 173 antal elever i årskurs 8 och 9, samt 14 antal lärare i textil slöjd. Från inspirationsböcker har produkter valts ut och dessa produkter syddes upp av begagnade kläder som var till underlag för intervjuerna med eleverna och textilläraren. Med dessa produkter ville jag få insikt i vad eleverna har för åsikt om produkterna och om de anser att de kan sy någon av dessa produkter i textilslöjden samt vad som inte intresserar eleverna att sy. Resultatet av intervjuerna, visar att eleverna inte var lika positiva till textilt återbruk som textillärarna. Enkätundersökningen visar att textillärarna är positiva till textilt återbruk och att alla arbetar med textilt återbruk mer eller mindre. Det fram kom i enkätundersökningen att vissa av lärarna introducerar arbete med textilt återbruk i klasserna med att visa film, tv-program och litteratur om hur det går till att framställa tyger och kläder i värden. Därefter får eleverna själva skapa något med textilt återbruk. De elever som svarade på enkäten var mer positiva till att arbeta med textilt återbruk än de elever som intervjuades. Mitt viktigaste resultat i undersökningen var att alla lärare arbetade med textilt återbruk och på det sättet sprids kunskapen vidare om hur viktigt det är med ett miljötänk och att eleverna får vetskap om hur textiler tillverkas och hur det påverkar miljön.

Högskoleverket har gjort ett flertal studier som visar att studenters förkunskaper har förändrats under senare år, ofta till det sämre. Även i systematiska undersökningar såsom TIMSS och PISA visar resultaten under senare år att kunskaperna minskar. Enligt gymnasieskolans läroplan är ett av de övergripande kunskapsmålen att …”alla elever på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier…”. Som blivande gymnasielärare blir det därför vår uppgift att förse varje elev med ” tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier”. Här ställer vi oss frågan vad som är ”tillräckliga kunskaper”. Syftet med undersökningen är att undersöka nya studenters förkunskaper och förmågor utifrån intervjuer med lärare i naturvetenskapliga utbildningar på högskolan. Lärarnas uppfattningar kan också ses som en utvärdering av det arbete gymnasieskolan utför med att förbereda eleverna inför högre studier. Intervjusvaren analyserades i relation till kunskapskraven för Naturkunskap 2, då programmen har kursen som antagningskrav. Respondenternas generella syn på studenternas förkunskaper är att de har förändrats under åren, ofta till det sämre. Detta är något som styrks av Skolinspektionen, Skolverket och Högskoleverket som har följt utvecklingen på nationell nivå och lyft problemet till ytan. En förklaring till studenternas bristande förkunskaper framkommer i våra intervjuer då flera av lärarna anser att ämnesplanen för Naturkunskap 2 är tolkningsbar, vag och alltför bred. Texten i Läroplanen för gymnasieskolan öppnar i många fall upp för olika tolkningsmöjligheter för lärarna. Läroplansteori förklarar de mekanismer som påverkar vad som väljs ut som giltig kunskap att lära i skolan. Utifrån förklaringsmodellen ges en förståelse till varför studenters förkunskaper ibland kan se väldigt olika ut. Det handlar om såväl formuleringen av föreskrifterna som teorier och praktik inom stoffurval, organisation och förmedlingsformer i undervisningen. Detta kan bidra till en heterogenitet bland de förkunskaper och förmågor som nya studenter har då de kommer till högskola och universitet. I intervjuerna framkommer att ett minskat avstånd mellan gymnasium och högskola kan vara en väg mot bättre förbereda eleverna inför högre studier. Tidigare forskning visar att det finns ett stoffgap, det vill säga ett antal stoffområden som traditionellt förutsätts som förkunskaper vid universitet och högskolor, men som idag inte alls behandlas på gymnasiet, eller som behandlas med andra kunskapsmål och ambitioner än dem högskolan förväntar sig.  Vidare beskrivs en påtaglig skillnad i kunskapssyn mellan gymnasiet och högskolan.

No description available.

No description available.