• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1084
  • 24
  • 3
  • 1
  • Tagged with
  • 1112
  • 298
  • 237
  • 196
  • 186
  • 143
  • 139
  • 100
  • 94
  • 91
  • 81
  • 73
  • 72
  • 71
  • 71
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
91

Geografi i skolan : En undersökning av elevers attityder till geografi som skolämne

Sjöling, Niclas January 2016 (has links)
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka elevers syn på, och attityd till, geografi som skolämne. För att få ett material att jobba med intervjuades 32 stycken elever ifrån två årskurs 8:or i en relativt liten skola i en liten ort i Uppsala län. Frågorna som ställdes berör den generella attityden till geografiämnet, hur den tidigare undervisningen sett ut samt vad respondenten själv tycker är viktigt. Vidare fick respondenten även rangordna de fyra So-ämnena mot varandra, först efter vad som är roligast och slutligen efter vad som är viktigast. Intervjusvaren presenteras på två olika sätt; ett som jämför och tematiserar intervjusvaren för att hitta speciella teman och generella drag och ett där den rangordning respondenterna gjort har gjorts om till ett statistiskt material, detta för att få ut så mycket som möjligt av svaren. Resultaten visar att eleverna har en relativt neutral attityd till geografiämnet. Eleverna tycker att geografi är ganska roligt men att det däremot inte är lika viktigt. Den tidigare undervisning eleverna fått, enligt dem själva, motsvarar väl det som Skolverket säger att de ska ha fått lära sig enligt kursplanen i geografi.
92

"En annan dimension av lärande" : En studie av musiklärares syn på meningsskapande i musikundervisningen

Waldenby, Jennie January 2016 (has links)
Följande studie behandlar musikämnets komplexa karaktär utifrån de motsättningar som kan uppstå mellan skolans nyttotänkande och den musikpedagogik som förespråkas av såväl forskning som av musiklärare själva. Undersökningen är baserad på 5 intervjuer med yrkesverkssamma musiklärare i grundskolans senare år samt gymnasieskolan, där de får möjlighet att beskriva vad de själva anser vara musikundervisningens främsta syfte(n). Resultatet visar att flera lärare kritiserar läroplanen och menar att den är för hårt styrd både när det gäller det centrala innehållet och kunskapskraven, vilket kan motverka det kreativa syftet med undervisningen. Dessutom menar vissa av lärarna att det läggs för stort fokus på det musikaliska hantverket och att viktiga punkter som att kommunicera och reflektera kring musiken borde lyftas fram mer. Det visar sig att en stor del av intervjusvaren är samstämmiga med de synpunkter som lyfts fram i musikpedagogisk forskning, där musik formuleras som en meningsfull aktivitet snarare än en produkt. Det är själva aktiviteten och inte målet som betraktas som viktigast, en ståndpunkt som till viss del kolliderar med skolsystemets målfokusering och skapar ett så kallat diskursivt mellanrum mellan normer och värderingar i och utanför skolans verksamhet. Målet med följande studie är att bidra till diskussionen om musikundervisningens mening och syfte i skolan.
93

Förskollärares attityder till rörelseaktivitet : - en kvalitativ studie

Bergström, Johanna, Krohn, Maria January 2016 (has links)
Denna studie syftade till att undersöka förskollärares attityder till rörelseaktivitet samt att se mönster i de svar vi fått. I studien genomförde vi kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare på förskolor i Mellansverige. Intervjuerna innehöll halvstrukturerade frågor för att få fram vilka attityder förskollärarna har till rörelseaktivitet i förskolan. Resultatet visade att det finns förskolor som planerar och utför rörelseaktiviteter regelbundet, men att det också påträffas verksamheter som inte bedriver någon planerad rörelseaktivitet. Samtliga förskollärare håller samtliga informanter med om åsikten om att rörelse sker naturligt i barns vardag men åsikterna skiljer sig vid frågan om det den är tillräcklig för barns bästa. Med denna undersökning önskar vi kunna ge en inblick i hur olika förskollärare kan se på rörelseaktivitet. Vi vill också framhäva vikten av rörelseaktiviteter i förskolan, för barnens välbefinnande, utveckling och framtid.
94

”Det svåra är att våga, sen är det bara kul” : Lärares erfarenheter av att använda drama i svenskundervisningen. / ”Daring is the hardest part, after that it’s just fun” : Teachers’ experiences of using drama in Swedish language learning.

Johansson, Ida January 2016 (has links)
InledningLäroplanen säger att drama ska vara en del av alla elevers skolgång men drama är inget eget ämne eftersom det saknar kursplan. Detta gör att drama måste vävas in som arbetsmetod i skolans övriga ämnen. När och hur detta görs är upp till den enskilda skolan och läraren att avgöra. Detta leder till att lärare använder sig av drama i olika stor utsträckning och på olika sätt. I detta arbete presenteras några lärares erfarenheter av att använda drama i sin svenskundervisning.SyfteSyftet med studien är att undersöka vilka erfarenheter några lärare i årskurs 4-6 har av att använda sig av drama i sin svenskundervisning. Följande frågeställningar preciserar detta syfte: Vilka skäl anger lärarna till att de använder drama? Hur beskriver lärarna att de arbetar med drama? Vilka effekter ser lärarna att drama ger?MetodArbetet består av en kvalitativ studie som baseras på fem semistrukturerade intervjuer av svensklärare i årskurserna 4-6.ResultatStudien visar att böcker och internet fungerar som inspirationskälla när lärarna använder drama. Anledningar till att de använder drama är att det är roligt men också för att det leder till ett brett och varierat lärande. Tidsbrist och att drama kan kännas ostrukturerat och vara svårt att bedöma är anledningar till att lärarna väljer bort drama som arbetsmetod. Lärarna arbetar med drama i olika stor utsträckning och på olika sätt. De arbetssätt som de lyfter är teater, charader, debatt, dramaövningar, talövningar och forumspel. Genom drama menar lärarna att eleverna tränar samarbete och kommunikation. Lärarna säger att drama kan leda till större lärande och delaktighet hos eleverna men att det framförallt hjälper eleverna att våga stå inför och tala till större grupper.
95

Skolsköterskans arbete med elever med psykisk ohälsa : En intervjustudie

Fredin, Agnetha January 2016 (has links)
Psykisk ohälsa ökar bland barn och unga i Sverige. Samtidigt som det är allt fler som inte uppnår godkända betyg i skolan. Det finns ett dubbelriktat samband mellan psykisk ohälsa och skolprestation. Skolsköterskans uppdrag är att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål samt verka för god hälsa. Syftet var att belysa skolsköterskans arbete med elevers psykiska ohälsa. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor. Sex skolsköterskor från fyra kommuner intervjuades utifrån strategiskt urval. Intervjuerna har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet i studien presenteras med ett övergripande tema; ”Skolsköterskan, en delvis outnyttjad resurs i arbetet med elever med psykisk ohälsa”. Kategorierna som framkom var; arbete med psykisk ohälsa tillhör skolsköterskans vardag, bedömning som grund för samverkan samt organisatoriska förutsättningar.Resultatet visade att skolsköterskorna dagligen arbetar med psykisk ohälsa. För att nå framgång i arbetet krävs organisatoriska förutsättningar. Resultatet belyser också hur skolsköterskans bedömning av elevens psykiska hälsa avgör det fortsatta handläggandet och samverkan. Idag saknas handlingsplan för psykisk ohälsa nationellt och förhoppningen är att studien kommer att få betydelse i det fortsatta arbete genom att belysa vad skolsköterskan utifrån sin profession kan göra. Ytterligare forskning behövs inom området psykisk ohälsa för att stödja skolsköterskans hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande arbete på individ-, grupp och organisationsnivå.
96

Personliga män och passiva kvinnor : En kvalitativ studie av intervjuerna i Dagens Nyheter lördag

Munck af Rosenschöld, Jennifer, Klinga, Matilda January 2016 (has links)
Denna uppsats syftar till att ta reda på om män och kvinnor porträtteras olika i längre intervjuer baserat på deras kön. Åtta intervjuer i Dagens Nyheters lördagsbilaga från 2015 har analyserats enligt kvalitativ textanalys och retorisk bildanalys. Undersökningen har sin utgångspunkt i Queerteori. Undersökningens resultat visade att det finns strukturella skillnader mellan analysenheterna baserat på intervjupersonens kön. Skillnaderna fanns framför allt i hur intervjupersonens kropp porträtterades genom bild och text, samt skillnader i de samtalsämnen som intervjun behandlade. De kvinnliga intervjupersonerna talade i större utsträckning om jämställdhet och religion. De manliga intervjupersonerna var mer personliga och texterna handlade då om mer varierande ämnen. Kvinnorna talade om sina erfarenheter av att vara kvinna medan ingen av de manliga intervjupersonerna talade om hur det är att vara man. Även de händelser i vilken bilderna var tagna skiljde sig åt, de manliga intervjupersonerna var mer aktiva och de kvinnliga intervjupersonerna var mer fysiskt passiva.
97

Den mobila förskolan : en studie om de didaktiska överväganden som sker i den mobila miljön

Olsson, Caroline, Larsson, Elin, Lindblom, Jessica January 2016 (has links)
Den mobila förskolan är bussar som är omgjorda för att vara anpassade för en förskoleverksamhet. Dessa förskolebussar är utrustade med bilbarnstolar, plats för varmhållning av mat samt förvaring för olika pedagogiska material. Syftet med denna studie är att studera hur pedagoger didaktiskt planerar och genomför verksamheten i den mobila förskolan, med dess specifika begränsningar och möjligheter. De teoretiska utgångspunkterna vi valt att utgå ifrån i denna studie är didaktik och pragmatism. Vi anser att pedagogerna gör aktiva val som utgår från de didaktiska frågorna under hela dagen. Det är alltså inte bara i de pedagogiskt styrda aktiviteterna som de didaktiska frågorna eftersträvas.    Under studiens gång har vi fått möjlighet att observera tre olika förskolebussar under en dag vardera. Vi har dessutom fått möjlighet att intervjua fyra förskollärare på olika förskolebussar om deras planering, valen de ställs inför samt höra hur en dag kan se ut på den mobila förskolan. Vi har även intervjuat en förälder som har sitt barn på förskolebussen för att ge bredd till vår studie. De resultat som framkommit under studiens gång är att alla förskolebussarna utseendemässigt ser likadana ut men att verksamheterna skiljer sig åt. Skillnaderna kan bero på pedagogernas olika didaktiska val, vilka baseras på erfarenheter som pedagogerna har med sig. Det har även framkommit under intervjuerna att pedagogerna tar tillvara på barnens intressen när planeringen sker. Under våra observationer synliggjordes detta i viss mån, vi kan inte vara säkra på att de är barnens intressen som tas tillvara på när det var mycket fri lek. För att kunna säkerhetsställa att det är barnens intressen som styr verksamheten skulle det behövas fler observationer och möjligtvis barnintervjuer.
98

Mod att möta själsligt lidande : Patienters upplevelser av att drabbas av postoperativ sårinfektion

Fransson, Gunilla, Schröder, Anneli January 2015 (has links)
Många patienter kan uppleva motgång då de drabbas av postoperativ sårinfektion. Att genomgå ett operativt ingrepp och dessutom få en postoperativ sårinfektion innebär risk för lidande för patienterna. Upplevelserna av postoperativ sårinfektion påverkar också anhöriga och även livet i stort. Det allt högre trycket på sjukvården med korta vårdtider kan skapa frustration och otrygghet hos patienterna. Konsekvensen kan då bli att patienterna känner sig utlämnade och övergivna av vården. Tidigare forskning uttalar ett behov av fler studier om patienters upplevelser av att drabbas av postoperativ sårinfektion. Studiens syfte är att beskriva patienters upplevelser av att drabbas av postoperativ sårinfektion. En intervjustudie med åtta patienter genomfördes och analyserades med kvalitativ induktiv innehållsanalys. Resultatet presenterar patientupplevelser via temat: Vill att själsliga lidandet bemöts och kategorierna: Att få kännedom om postoperativ sårinfektion, Att uppleva livsinskränkning, Att skuldbelägga sig själv, Att anhöriga lämnas utanför, Att vården upplevs otillräcklig och Att uppleva trygghet. I resultatet ses en genomgående röd tråd som tolkas som själsligt lidande hos patienterna. Genom att uppmana vårdpersonalen att ha mod att våga möta själsligt lidande kan de bättre stödja dessa patienter. Välbefinnandet och tilliten kan därigenom förbättras. Upplevelser hos patienterna när de får kännedom om den postoperativa sårinfektionen befäster behovet av ökad tillit till vården. Den postoperativa sårinfektionen kan leda till livsinskränkningar och att patienterna skuldbelägger sig själva. Genom att ha mod att möta anhöriga och bemöta den anhörigpåverkan som patienterna upplever så stödjer vårdpersonalen dessa patienter. I resultatet speglas patienternas upplevelser av vårdens otilllräcklighet men också upplevelser av trygghet genom goda personalmöten och god information.
99

En salig blandning av skolbakgrunder : Andraspråkselevers måluppfyllelse och dilemman i matematik

Sjögren, Liselotte January 2015 (has links)
Detta är en kvalitativ intervjustudie som utförts på en 7-9 grundskola. Studien syftar till att ge en fördjupad syn av hur andraspråkselever upplevde matematikundervisningen i sina forna hemländer och i jämförelse med den svenska matematikundervisningen de möter. Syftet är även att söka svar på hur andraspråkseleverna skulle vilja bli stöttade för att nå högre måluppfyllelse. Statistik från Skolverket visar att elever med utländsk bakgrund har svårare att nå målen i matematik än elever med svensk bakgrund. Undersökningen visar att eleverna har problem med det svenska språket vilket i sig är ett hinder när de ska lära sig matematik men de tycker samtidigt att de svenska matematiklärarna är duktiga på att förklara så att de förstår. I undersökningen berättade några elever som hade en längre svensk skolgång bakom sig att matematiken hade börjat bli svårare nu när deras kunskaper och förståelse för begreppsbildning, metoder och räknesätt som de hade lärt sig i sina hemländer inte räckte till. Därför är det viktigt att matematiken stöttas upp med studiehandledning på deras modersmål så att andraspråkselevers förståelse för begreppsbildning, metoder och räknesätt inte stannar av bara för att undervisningsspråket är på svenska. Avslutningsvis kan man säga att när man jämför de nio intervjuade ungdomarnas matematikundervisning från sina forna hemländer med den svenska undervisningen är det primärt längden och kvalitén av deras matematikundervisning som skiljer och det visar sig vara en salig blandning av skolbakgrunder.
100

Vad då IKT? : Om lärares attityder till att använda digital teknik inom de tidiga skolåren.

Ericson, Elin January 2013 (has links)
Denna uppsats består av en intervjustudie som behandlar vilken bild av begreppet IKT, informations- och kommunikationsteknik, lärare verksamma inom de tidiga åren på grundskolan har samt deras inställning till att använda IKT-verktyg, som exempelvis dator och internet, i sin undervisning. Halvstrukturerade intervjusamtal utfördes enskilt med sex lärare verksamma på samma skola, men inom olika enheter, tre som undervisar för årskurs 1 och tre som undervisar för årskurs 3. Frågorna berörde deras egen definition av IKT-begreppet, hur de förhåller sig till de digitala verktygen, deras inställning till IKT i undervisningen samt deras tankar om vad som påverkat deras attityder.I det insamlade materialet redovisas bland annat att de intervjuade lärarna beskriver sig själva som positiva till att lyfta in tekniska verktyg i undervisningen. Däremot presenterar de skilda uppfattningar om hur viktigt IKT är i deras undervisning samt vilken funktion den fyller och vad IKT-begreppet innefattar. Framförallt lärarnas attityder till IKT granskas vidare i analysavsnittet, både i skenet av tidigare forskning samt utifrån ett sociokulturellt perspektiv på hur lärarnas attityder skapas. Studien visar att attityden dessa lärare har till att använda digitala verktyg till stor del formas av deras egen förtrogenhet med tekniken parallellt med deras benägenhet till att prova digital teknik i undervisningen. Detta kan utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärarnas lärande förstås som att läraren skapar sin förståelse för verktyget och dess användningsområden genom att använda IKT-verktygen inom undervisning. Därigenom skapas ett specifikt socialt och kulturellt sammanhang ihop med eleverna som i kombination med diskussionen kring IKT i omgivningen samt kravet från skolledning på att digitalisera sin undervisning också bidrar till lärarens förståelse för IKT. Utöver den egna erfarenheten visar sig även resurser, som tillgången till fungerande utrustning i klassrummet och den upplevda bristen på teknisk support, vara bidragande faktorer till lärarnas attityder kring IKT i undervisningen.

Page generated in 0.0454 seconds