I denna studie har jag undersökt elevers erfarenhet och uppfattning om fenomenet elevledda utvecklingssamtal och deras erfarenhet att ta upp problemområden på elevledda utvecklingssamtal. Elevledda utvecklingssamtal innebär att det är eleven som leder utvecklingssamtalet och denna form av utvecklingssamtal har blivit allt mer populära i den svenska skolan. De elevledda utvecklingssamtalen har växt fram för att det funnits kritik att eleverna har för lite inflytande på de lärarledda utvecklingssamtalen. Studien har en fenomenografisk ansats och utgår från fyra elever i år 8 och deras erfarenhet och uppfattning om elevledda utvecklingssamtal. Metoden i studien är kvalitativ och intervjuerna har varit halvstrukturerade med öppna frågor. Utifrån analysen av intervjuerna har sex olika beskrivningskategorier växt fram. Dessa är delaktighet, ansvar, rollförändring, utvecklande, förtroende för läraren och en elevs perspektiv. Resultatet i denna studie är att eleverna upplever att de blir mer delaktiga, får större ansvar och att elevledda samtal är mer utvecklande jämfört med lärarledda utvecklingssamtal. Eleverna upplever också att deras perspektiv, en elevs perspektiv, får mycket större betydelse på ett elevlett utvecklingssamtal. Resultatet av elevernas erfarenhet att ta upp problemområden visar att eleverna tycker det är lättare att prata om problem som rör skolämnen än problem som rör den sociala situationen i skolan. Resultatet visar också att förtroendet för läraren har betydelse för eleven när de kommer till problem kring sociala situationen i skolan. Samtliga elever i denna studie har positiva erfarenheter av elevledda utvecklingssamtal.

Studien syftade till att få syn på lekens betydelse för sjuka barn på sjukhus genom en kvalitativ intervjustudie. Texten kommer att behandla vad lek är och dess generella egenskaper samt dess betydande roll för människan. Den kommer även att belysa hur lekterapeuterna ser på lekens betydelse för barnet. Samt hur dem arbetar med att främja leken och använder sig utav leken som verktyg för bearbetning och förberedelse. Resultatet visade på att leken är livsviktig och har en betydelsefull roll för barnets utveckling och välmående. Miljön ses som en viktig faktor för alla barns möjlighet till lek utifrån ett synsätt inom specialpedagogiken, som menar på att hinder sitter i de sociala faktorerna och inte hos individen. Det framkommer även hur samspelet har en stor betydelse och att det inte enbart handlar om samspelet mellan lekterapeut och barn. Utan att samspelet sker i fler dimensioner som utgör en viktig faktor, exempelvis; lekterapeut-familj, barn-miljö och lekterapeut-vårdteam. Vår önskan med det här arbetet är att ge en större förståelse kring lekens betydelse samt belysa förskollärarens breda yrkeskompetens.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare talar om pedagogisk dokumentation i relation till verksamhetens utveckling. Studiens frågeställningar var; Vilka variationer av förhållningssätt gentemot pedagogisk dokumentation kommer till uttryck i förskollärares samtal? samt Hur samtalar förskollärare om den pedagogiska dokumentationens möjligheter eller hinder till att utveckla verksamheten? Den teoretiska utgångspunkten var socialkonstruktionism meddiskurspsykologisk metodologi för att analysera kommunikationen. Fem intervjuer genomfördes med förskollärare från olika förskolor. Intervjuerna spelades in via ljudupptagning. I resultatet framkommer flertalet variationer av förhållningssätt till pedagogisk dokumentation. Beroende på vilket förhållningssätt förskollärarna har konstrueras arbetet med pedagogisk dokumentation på olika sätt med olika syften. Det framkommer även att det ses som ett utvärderande verktyg men som samtidigt innebär många utmaningar och svårigheter. Dessa utmaningar och svårigheter kan bli till hinder för att pedagogisk dokumentation ska bidra med en utveckling av verksamheten.

Den här studien hade till syfte att öka kunskaperna om hur några svenska lärare ser på fysisk aktivitet i undervisningen samt hur de upplever att eleverna påverkas. Kvalitativa intervjuer av sex lärare som undervisar på lågstadiet har genomförts och intervjuerna har sedan analyserats utifrån studiens frågeställningar.  Som teoretisk ansats valdes den psykomotoriska utvecklingsteorin, vilket kortfattat kan beskrivas som att barn lär genom lek och rörelse. Resultaten visade att de intervjuade lärarna är i enighet med teorin och anser att den fysiska aktiviteten är av central betydelse för elevers utveckling, framförallt på lågstadiet. Resultaten visade också att lärarna uppfattar att de flesta elever påverkas positivt av fysisk aktivitet, men att en viss grupp elever upplever den som jobbig på grund av olika problematiker.

Syftet med denna studie är att undersöka hur talutrymmet och delaktigheten är fördelat mellan pojkar och flickor i ämnena matematik och svenska i två klasser i årskurs 1. Hur klasslärarna uppfattar fördelningen av de båda könens talutrymme samt huruvida detta har något samband med deras prestationer i de båda ämnena, är även av relevans för studiens syfte. Det empiriska materialet samlades in genom observationer och intervjuer. Studien utgår från ett genusperspektiv där både äldre och nyare syn på genus presenteras men där den äldre synen ligger i fokus för denna studie. Resultatet visade på att talutrymmet mellan de båda könen var jämnt fördelat under de observerade matematiklektionerna men däremot ojämnt fördelat, till flickornas fördel, under de observerade svensklektionerna. Observationer av elever och lärare samt intervjuer av klasslärarna visade att pojkar tenderar att visa ett större engagemang och intresse för ämnet matematik medan flickor dominerar deltagandet under svensklektionerna. De båda klasslärarna ville däremot motverka att bemöta och behandla eleverna beroende på vilket kön de har och strävar därmed efter en undervisning som genomsyras av ett aktivt genustänk. Sammanfattningsvis visar resultatet att det än idag kan förekomma skillnader mellan de båda könens talutrymme, delaktighet och prestationer i ämnena matematik och svenska. Det sker även medvetna och omedvetna skillnader i hur lärare bemöter och uppfattar elever beroende på elevens kön.

Syftet med studien var att bidra till kunskap om specialläraruppdraget och speciallärares arbetsuppgifter. Intentionen var vidare att undersöka uppfattningar hos speciallärare med specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling om hur arbetet överensstämmer med deras utbildning och ämnesdidaktiska specialisering. En kvalitativ metod användes för att undersöka vilka arbetsuppgifter som ingår i speciallärares uppdrag, hur dessa upplevdes i förhållande till speciallärarutbildningen och hur kunskaperna från specialiseringen upplevdes omsättas i praktiken. Semistrukturerade samtalsintervjuer genomfördes med sex speciallärare med specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling, Intervjuerna transkriberades och analyserades genom meningskoncentrering och tematisk innehållsanalys. Studiens teoretiska utgångspunkt utgjordes av professionsteori och resultatet analyserades genom tre professionsteoretiska begrepp; abstrakt kunskap, osäkerhet/risk och autonomi. Resultatet diskuteras dels utifrån professionstypiska kännetecken, och dels utifrån tidigare forskning. Speciallärare uppvisade i sin yrkespraktik till stor del professionstypiska drag, i synnerhet gällande abstrakt kunskap. Speciallärares arbetsuppgifter utgjordes av tre huvudsakliga delar; undervisande och undervisningsrelaterat arbete, utredande och kartläggande arbete samt utvecklande och förebyggande arbete. Tonvikten i arbetet låg på undervisande arbete vilket bekräftas i tidigare forskning. Resultatet tydliggjorde att speciallärarna önskade arbeta mer med insatser inom klassens ram och att flertalet speciallärare påbörjat att utveckla former för samarbete och samundervisning med lärare. Resultatet visade vidare att arbetet till stora delar upplevdes överensstämma med utbildningens innehåll. Speciallärarna beskrev att de saknade kunskaper från speciallärarutbildningen gällande elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, vilket angavs vara en elevgrupp som de ofta mötte i yrkespraktiken. Samtliga speciallärare arbetade inom specialiseringsområdet med språk-, skriv- och läsutveckling. Dock arbetade alla respondenter också inom andra ämnesområden, såsom matematik. De arbetade även med uppgifter som ansågs ligga helt utanför ett specialläraruppdrag, exempelvis med psykosociala stödsamtal relaterade till hemsituationen. De fördjupade ämnesdidaktiska kunskaperna från specialiseringsområdet skattades högst för det praktiska arbetet, men speciallärarna uttryckte överlag en god tilltro till den egna specialpedagogiska kompetensen utifrån sin utbildningsbakgrund. Slutsatser utifrån resultaten är att speciallärarrollen kan anses vara väletablerad i vissa avseenden, men att den även kan betraktas som dynamisk och befinna sig inne i en utvecklingsprocess gällande uppdragets innehåll och yrkesrollens professionalisering.

De flesta föräldrar som var rökare och hade små barn i hemmet var medvetna om att de utsatte sina barn för passiv rökning. Tidigare forskning visade på att det också fanns föräldrar som inte hade kunskaper om hur passiv rökning kunde påverka sitt barns hälsa och sin egen hälsa. Syftet var att beskriva föräldrar med barn 0-5 års motivation för att sluta röka.  Metoden var systematisk litteraturstudie utifrån kvalitativa artiklar för att få en djupare förståelse. De 13 kvalitativa artiklarna analyserades enligt Meta-etnografisk metod. Resultatartiklarna visade att det finns motivationsfaktorer och hinder att forcera på vägen mot ett rökfritt hem och presenterades i följande teman:  Barnets hälsa, förebild som förälder rökfri miljö, stöd från primärvården.Slutsatsen är att det som motiverar föräldrarna till att sluta röka är omsorg om barnets hälsa, att vara en förebild som förälder och att skapa en rökfri miljö och att få stöd från primärvården. Mer forskning behövs i ämnesområdet för att beskriva hur distriktssköterskan kan hjälpa föräldrar och barn i åldrarna 0-5 år till en rökfri vardag. / Parents´ that smoke and had small children in their home are concerned about the fact that they exposed their children to passive smoking. Previous research has found that parents´ that did not have any knowledge about passive smoking and how this could impact their own and children´s health. The aim of the current study is to describe the motivation of parents with children 0-5 years old wanting to quit smoking. The method used was a meta-analysis from thirteen qualitative articles. The result revealed that there is motivational factors and obstacles to focus on when improving a non-smoking home. This were presented into following themes:  Children´s health, parents as role model, non-smoking environment and support from primary care . To conclude: the motivations behind the parents´ choice to stop smoking is because of the increased awareness of their child´s health, being a good role model as a parent, build a smoke-free environment by receiving support from primary care. Although more research is needed to describe how the district nurse can support parents and small children between age 0-5 years old for a better everyday life.

Syftet med vår studie är att undersöka hur begreppet inkludering kan förstås i förskoleverksamheten. Vi vill studera förskollärares och rektorers uppfattningar i samband med inkludering av barn i behov av särskilt stöd samt vad deras roll kan innebära. Inkluderingens innebörd i förskola och skola har blivit omtalat i bland annat media, vilket framgår i studiens bakgrund. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med utgångspunkt i två delstudier som undersöker förskollärare respektive rektorer i förskolan samt deras uppfattningar och roll i förhållande till inkluderingsarbetet. För att analysera och diskutera resultatet av vår intervjustudie har vi utgått ifrån ett pragmatiskt perspektiv samt de centrala begreppen som finns inom denna teori, bland annat demokrati, inquiry och growth. Resultatet visade att både rektorer och förskollärare generellt har en positiv inställning till inkludering av barn i behov av särskilt stöd. Respondenterna uppmärksammade deras respektive roller i samband med detta vilket indikerade att rektorerna ansvarar för att ge de förutsättningar som behövs medan förskollärarna är ansvarig för att verkställa inkluderingsarbetet. I samband med inkluderingsarbetet uppmärksammades både möjligheter och hinder, men överlag visade alla respondenter i studien att de var villiga att anpassa verksamheten efter barnens behov och utifrån de förutsättningar som finns att tillgå. Genom studien benämns några grundläggande aspekter regelbundet bland respondenterna, vilka skulle kunna ses som inkluderingens pusselbitar: kunskap, lyhördhet, kommunikation, stöttning, organisation och samspel mellan alla berörda parter. Dessa pusselbitar var sådana som både rektorer och förskollärare ansåg vara avgörande för att inkluderingsarbetet ska fungera och för att fokus alltid ska ligga på barnets bästa.

Syftet med studien var att ta reda på hur pedagoger i förskolan arbetar med genus. Våra frågeställningar utgick från hur miljön är utformad, hur pedagoger tänker när de väljer barnlitteratur samt hur genus kommer till uttryck i pedagogernas arbete i förskolan. Metoderna vi använde oss av var intervjuer och observationer. Vi gjorde varsin delstudie och delade upp metoderna mellan oss. Michaela intervjuade fem förskollärare och en barnskötare, och Elin observerade miljöns utformning på fem olika förskoleavdelningar. I resultatet fick vi fram att de flesta av de deltagande förskolorna ej genomsyrades av ett tydligt genusperspektiv i sin utformning av miljön. Uttryck för genusmedvetenhet fanns hos samtliga pedagoger som intervjuades, men graden av medvetenhet varierade. Fyra av sex tillfrågade pedagoger uppgav att genusfrågor sällan diskuteras på personalmöten.

Bakgrund: Allt fler patienter söker sig till primärvården. Detta medför att nya strategier måste utformas för att kunna bedöma patienterna på ett säkert sätt där patienterna hänvisas rätt. Triagering utgör en av sjuksköterskans arbetsuppgifter och kan utföras över telefon men även via öppna mottagningar på vårdcentralerna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av triagering på öppen mottagning inom primärvården. Metod: Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med 12 sjuksköterskor som arbetar med triagering på öppen mottagning inom primärvården. Kvalitativ innehållsanalys användes för att granska och tolka resultatet. Resultat: Dataanalysen resulterade i fem kategorier vilka benämns; Mötet skapar trygghet, Stor variation ställer stora krav på kunskap, Bred kompetens nödvändigt för att kunna möta patientens krav, Kollegialt stöd – en grundförutsättning samt Stressiga förhållanden. Slutsats: Resultatet indikerar att triagering är en utmanande och komplex arbetsuppgift för sjuksköterskor. För att kunna triagera patientsäkert måste sjuksköterskan besitta bred kompetens genom gedigen kunskap och erfarenhet.