I detta examensarbete var syftet att undersöka förskollärares förhållningssätt till att använda rörliga bildmedier och de faktorer som påverkar dessa förhållningssätt. De frågeställningar som studien undersökte var: Vilka rörliga bildmedier rapporterar förskollärarna att de använder? Hur motiverar förskollärarna användning eller icke användning av rörlig bild? Vilka ramfaktorer begränsar eller underlättar arbetet med rörlig bild? För att behandla dessa frågor skickades enkäter ut till landsbygdsförskolor och stadsförskolor. Totalt blev det 56 svar som behandlades i studien. Det genomfördes även åtta intervjuer med förskollärare. Intervjuernas syfte var att på ett djupare plan undersöka förskollärares förhållningssätt till rörliga bilder medan enkäten gav ett mer översiktligt perspektiv gentemot intervjuerna. Det var endast förskollärare som blev tillfrågade, både via enkäterna och i intervjuerna. Enkät och intervjusvar har analyserats utifrån ett ramfaktorteoretiskt perspektiv och till viss del ur ett deltagarperspektiv. Resultatet visar att arbete med rörlig bild inte är vanligt förekommande i de berörda förskolorna, men det finns dock ett visst intresse för att använda rörliga bildmedier bland respondenterna. Slutsatsen som dras är att det finns vissa förutsättningar för användning av rörlig bild i förskolan, men att information till de undersökta förskollärarna om just detta ämne, och därmed kunskapen om rörliga bildmedier bland lärarna, är bristfällig.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolelärare i förskolan och i förskoleklassen ser och reflekterar på sitt arbete med estetiska uttrycksformer och i vilket syfte de använder dessa i sina verksamheter. Genom tio intervjuer med förskolelärare i förskolan och i förskoleklassen har vi försökt att synliggöra deras tankar, uppfattningar och erfarenheter med arbetet med de estetiska uttrycksformerna. Litteraturen som vi har använt oss av har handlat om estetikens framväxt, estetik som begrepp, teorier och tidigare forskning som berört vårt ämne. Några slutresultat som vi har kommit fram till är att många av pedagogerna som vi har intervjuat har använt sig av estetiska uttrycksformer mer medvetet som en metod för att lära barn andra färdigheter än att utveckla de enskilda estetiska uttrycksformerna. Vi har även sett att pedagogerna i förskolan och förskoleklassen tycker olika vad gäller möjligheter och hinder i arbetet med de estetiska uttrycksformerna. Det personliga intresset har även ofta varit avgörande när pedagogerna arbetat med de estetiska uttrycksformerna. Nästan alla pedagoger har uttryckt att ett av deras syften med arbetet med dessa uttrycksformer är att barnen ska ha roligt.

Den svenska skolan har och har länge haft ett likvärdighetsmål. Likvärdigheten avser utfallet av elevernas studier och inte en likadan tillgång till resurser. Flera studier visar att denna likvärdighet delvis brister idag. Stora skillnader i ämneskunskaper och betyg har uppmätts mellan yrkesförberedande och studieförberedande program. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärares meningserbjudande skiljer sig åt mellan olika typer av klasser med avseende på innehåll, metod och syften även då de bearbetar samma ämne. Jag har intervjuat lärare i samhällskunskap A kring vilket undervisningsinnehåll som de valt att använda för att beröra valrörelsen 2010. Min studie av lärare vid en skola i Uppsala län visar att de lärare som undervisade vid yrkesförberedandeprogram vid den aktuella skolan använder sig av mindre mängd ämnesinnehåll, med vilket menas kunskaper direkt kopplade till ämnet, till exempel fakta och begrepp än vad lärare som undervisade vid studieförberedande program gjorde. Detta kan utgöra ett potentiellt demokratiskt problem då studier visar att kunskaper i politik är en viktig faktor för ett aktivt demokratiskt deltagande. Att undervisningsinnehållet har dessa skillnader mellan programmen riskerar även att förstärka initiala skillnader i kunskaper mellan de olika elevgrupperna. Vilket strider mot skollagen såväl som läroplanen.

This paper deals with the question of why companies choose to go on trade fairs and exhibition examines how the media works. The essay's main focus is on stand contractors and why those hired to produce other company stands. The study is based on three interviews, a visit to a trade fair and a questionnaire survey. Together with the relevant literature is given a clear picture of how companies are thinking in their choice of attending the fairs, but also why stand contractors are involved in the process. We concluded that some companies do not know why they participate in fairs and many feel compelled to contribute to not be forgotten in the market. Some of the most important parts of the exhibit is to have a message that reaches out to visitors and potential customers. It is also important to have staff that are committed and understand the company's objective of participation. We even came up to the booth contractors can contribute to a better outcome. Through the resources and experience of the industry development stands to customer requirements and message.

I denna studie har skolledares åsikter och insikter kring digital kompetens stått i centrum. Syftet har varit att genom intervjuer belysa vad begreppet digital kompetens innebär för skolledare och hur rektorer ser på sin och lärares yrkesroll kopplat till digital kompetens.   Utgångspunkt i denna studie har varit rektorernas egna uppfattningar kring begreppet digital kompetens.  Studien är en fallstudier med intervjuer, och ett abduktivt synsätt har applicerats då den söker mönster i de åsikter och tankegångar som de utvalda skolledarna angivit i sina svar.

Syftet med denna studie är att ge exempel på hur några pedagoger och lärare arbetar med språkinlärning med barn med Downs syndrom på fyra utvalda förskolor respektive fyra särskolor. Metoden vi har använt oss av i denna studie är intervju. I analysen har vi sammanfattat de intervjuer vi har genomfört och tagit ut de centrala delarna för studien. Resultatet diskuteras mot bakgrunden och relevant litteratur. Det resultat vi har kommit fram till, framhåller att pedagogerna7lärarana genomgående arbetar på ett medvetet sätt med språkträningen och är insatta i tillgängliga metoder i form av bl.a. tecken som stöd. Arbetssättet och synsättet hos pedagoger/lärare påverkar hur språkträningen utformas och genomförs. I diskussionsdelen har vi utgått utifrån våra tre frågeställningar och fört en diskussion kring arbetssätt, inställningar och skillnader och likheter mellan förskolorna respektive särskolorna. Vi har konstaterat att ett aktivt och medvetet förhållningssätt gynnar språkträningen hos dessa barn.

Syftet med studien var att analysera lärares synsätt på AD/HD. Studien bygger på sju intervjuer med lärare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utgångspunkterna för denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att lärarna är positiva till att diagnosen ställs då de menar att diagnosen är nyckeln till att få extra resurser inom skolan. Det framkommer i studien att de medicinsk/biologiska orsaksförklarningarna betonas och att den omgivande miljön påverkar. För att hjälpa barn med AD/HD i skolan menar lärarna att man bör se till den pedagogiska miljön, man skall anpassa undervisningen samt ge barnet de extra resurser som barnet behöver. Slutsatsen är bland annat att lärarna tenderar att vara mer orienterade mot det traditionella perspektivet som betonar individbundna brister. Men det går inte att utesluta att lärarna i vissa avseenden även överensstämmer med vad det alternativa perspektivet samt det tredje perspektivet står för.

Internet som undervisningsmetod medför både för- och nackdelar. Eleverna får arbeta med ett verktyg som engagerar dem och de lär sig att behärska ett kritiskt förhållningssätt. Samtidigt har elever ofta mer kunskap om internet än vad lärarna har vilket leder till att eleverna lär läraren. Vid användande av internet som undervisningsmetod krävs det att eleven utvecklar ett kritiskt förhållningssätt, vilket inte alltid sker då eleven lär läraren. Det huvudsakliga syftet med denna studie var att undersöka hem- och konsumentkunskapslärares användning av och attityder om internet som metod i sin undervisning. Genom användning av kvalitativa intervjuer som metod, visar resultatet från denna studie att lärarna menar att de använder internet som undervisningsmetod i flera olika moment, men att användandet samtidigt påverkas av skolans resurser, ledningens inställning till ämnet samt när de tog sin examen.

Syftet med denna undersökning är att belysa den psykosociala sidan av skolmiljön i ett barnperspektiv. Genom gruppintervjuer med 30 elever i en årskurs sex har undersökningen försökt kasta ljus på elevernas egna uppfattningar i ämnet. Till intervjuerna finns också en viss förförståelse och kunskap om lärarnas syn på elevernas skolmiljö genom en verksamhetsförlagd utbildning som ägt rum i den aktuella klassen. Studien visar att eleverna värderar de relationer de har i klassen, främst till kamrater men också till lärare, mycket högt. Det socialiserande uppdrag som finns inbyggt i skolsystemet upplevs av eleverna som viktigare än det utbildande trots att många av de intervjuade oroar sig för sina bristande ämneskunskaper. Vidare visar studien att man kan hos eleverna, se och höra hur beslut rörande skolan tagna på riksdagsnivå, via skolan och läraren, påverkar dem, i detta fall negativt. Den senaste tidens många och relativt stora förändringar i grundskolan med en ny läroplan, nya sätt att planera och dokumentera den dagliga verksamheten och striktare krav på dokumentering genom individuella studieplaner och åtgärdsprogram ställer fler och högre administrativa krav på lärarna. Dessa krav kan vara orsak till den stress som de visar upp i klassen och som i sin tur smittar av sig till eleverna. Det förekommer en diskrepans mellan lärarnas och elevernas syn på kränkningar och mobbning. Lärarna menar att det är relativt vanligt förekommande i klassen medan eleverna inte upplever att det förekommer i alls lika hög utsträckning. De händelser som de vuxna refererar till som kränkande eller rent av mobbande ser eleverna många gånger som normreglerande handlingar riktade mot en kamrat i gruppen som gjort ett alltför stort avsteg från kamratnormen. Studien visar också att de mobbningsförebyggande verksamheter som skolan bedriver i själva verket bidrar till otrygghet och kränkningar då det av eleverna upplevs som angivarverksamhet snarare än hjälp att förebygga problemen.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur rekryterarna värderar kandidaternas personliga egenskaper vid intervjumomentet i rekryteringsprocessen för civilingenjörer. Uppsatsen undersöker hur rekryterarna arbetar vid intervjutillfället för att på bästa sätt bedöma kandidaternas personliga egenskaper och sociala kompetens. Intervjumomentet är ett av rekryterarens viktigaste verktyg för att lära känna kandidatens sociala förmågor men intervjukonsten är inte bara väldigt viktig den är också svår att bemästra. Social kompetens kan definieras som effektivitet i social interaktion. Det ställs alltså idag högre grad på kandidaternas effektivitet i social interaktion, inte bara mot rekryterarna utan även senare mot arbetsgivare och kunder.   För att undersöka detta har totalt fem rekryterare med blandad bakgrund blivit intervjuade om det här fenomenet. Sociala förmågor blir mer och mer eftertraktade hos civilingenjörer då de väntas kunna arbeta mer mot kunder och hantera dem på ett bra sätt. Teknisk kompetens är ändå fortfarande klart viktigast i rekrytering av civilingenjörer. Än viktigare än att vara nyfiken och intresserad vid intervjumomentet som kandidat är det att vara ärlig och inte uppfattas som nonchalant då det är egenskaper som rekryterarna inte uppskattar.   Rekryterarna arbetar med strukturerade intervjuer där de fokuserar på öppna frågor. Frågornas utformning samt rekryterarnas agerande vid intervjumomentet är tänkt att ge kandidaten möjligheten att på bästa sätt presentera sig och sina styrkor. Personlighetstest har blivit vanligare och används som ett hjälpmedel vid rekrytering av civilingenjörer. Men testen ger inte en tillräckligt dynamisk bild av kandidaten för att rekryterarna ska lita fullt ut på dem.