Uppsatsen är en kvalitativ intervjustudie som behandlar gymnasieungdomars kunskaper och attityder om sex och samlevnad utifrån den undervisning de fått i grundskolan och på gymnasiet. Syftet är att undersöka om skolan har något samband med de attityder ungdomarna förmedlar. Undersökningen grundas på teorier om hur normer, värden och attityder skapas med fokus på heteronormen.   Mot bakgrund av min studie kan man visa att eleverna till viss del kan ha blivit påverkade negativt av skolans undervisning. Mitt resultat visar att skolan förmedlar en mängd normer i sin undervisning som eleverna sedan ger uttryck för. Undervisningen har ett heteronormativt perspektiv som eleverna uppfattar och anpassar sina roller efter. I sina attityder bekräftar ungdomarna heteronormen genom de uttalanden de gör om t.ex. HBT och sexuella relationer.

Syftet med detta examensarbete är att studera hur addition och subtraktion introduceras i årskurs ett. Fokuset kommer att ligga på läroböckerna. I studien kommer det att undersökas hur läroböcker väljer att introducera addition och subtraktion samt hur lärare väljer att förhålla sig till dessa läroböcker och hur de använder sig av dem i undervisningen av addition och subtraktion. De valda metoderna för att undersöka detta syfte är samtalsintervjuundersökningar och kvalitativ textanalys. Fyra stycken lärare har blivit intervjuade och utifrån dem har tre läroböcker valts ut till analys. Detta examensarbete försöker inte att generalisera att det ser ut på detta sätt i alla fall, utan försöker belysa hur det kan se ut. I studien har böckerna analyserats utefter områdena utformning, bearbetning av innehåll och konkretisering. Det framkommer att böckerna både kan likna varandra och skilja sig ifrån varandra inom dessa områden. I intervjuerna av lärarna sätts böckerna in i ett sammanhang och det framkommer att dessa lärares undervisning inte enbart fokuserar på boken.

Studien syftar till att synliggöra verksamma grundskollärares syn på skolans roll och uppdrag i samhället, relationen mellan skolans kunskapsuppdrag och demokratiuppdrag samt lärarens roll och uppdrag i skolan i relation till aktuella styrdokument. Forskningsfrågorna för studien är följande: ● Hur ser verksamma grundskollärare på skolans roll och uppdrag i samhället? ● Hur ser dessa lärare på skolans kunskapsuppdrag respektive demokratiuppdrag? ● Hur ser dessa lärare på lärarens roll och uppdrag i skolan? ● Hur förhåller sig lärarnas uttalanden till Lgr 11 och Skollagen? För att besvara dessa frågor har det gjorts kvalitativa intervjuer av fem verksamma grundskollärare samt en webbenkät för att få fram lärares åsikter, detta utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv. Begreppen läroplanskoder och arenor har använts som analysverktyg. Resultatet visar att de deltagande lärarna till stor del är överens om att skolans roll och uppdrag både är att förmedla kunskaper och demokratiska värden till elever, att både kunskapsuppdraget och demokratiuppdraget är lika viktiga, men att demokratiuppdraget ändå väger lite tyngre. Dessutom finns en samstämmighet mellan lärarnas uttalanden och det som står skrivet i läroplanen och skollagen.

Karlsson. A (2015). Importance of spirituality and social support for quitting narcotics - Experiences of the12 step program. Bachelor thesis in Public Health science. Department of work- and public health science. The academy of health and working life. University of Gävle, Sweden. The aim of this study was to examine how individuals felt being off narcotics by using the twelve step program. By using qualitative directed content analysis and three research questions the aim of the study was answered. The research questions were: In what way does individuals experience that the twelve step program is helping them stop using narcotics? How is the social support perceived when it comes to stop using narcotics? How is the program's spiritual element perceived? The result showed that all five respondents felt that the twelve step program helped them to stay of drugs. They felt that the social support of drugs narcotics meetings was important to stay drug free but the five respondents experienced the programs spirituality different. The result showed that the twelve step program, with its social support during the drugs anonymous meetings, was working by helping drug abusers staying free from drugs. Keywords: Public health, 12 step program, interview, experience, narcotics anonymous

No description available.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare arbetar med bedömningsprocesser i klassrummet, med ett särskilt fokus på kamratbedömningsmoment. Studien svarar på forskningsfrågorna om hur läraren klargör målen för eleverna, på vilka sätt lägger läraren en grund för att kamratbedömningen ska bli framåtsyftande, samt vilka metoder läraren använder för kamratbedömning. Dessa forskningsfrågor besvarades med hjälp av observationer och intervjuer i en skola i Sigtuna kommun. Observationerna stod som en grund för det som lyftes fram på intervjuerna. Den information som samlades in analyserades sedan med hjälp av fem nyckelstrategier för formativ bedömning. Resultaten visade att alla lärare som medverkade i studien klargjorde målen för eleverna på ett tydligt sätt genom att målen bröts ner till elevnivå och bearbetades tillsammans i klasserna. Kamratbedömningen var framåtsyftande i den observerade skolan då lärarna aktivt jobbade med att uppmuntra eleverna till att använda återkopplingen för att utveckla sina arbeten. Under observationen upptäcktes det att de metoder som användes var varierande men att alla hade sitt ursprung i metoden two stars and a wish. Slutsatser som kan dras av denna studie är att kamratbedömning är en metod som hjälper eleverna att utveckla en förståelse för god kvalitet. Dessa kvalitéer står i centrum för kamratbedömning. För att kamratbedömning ska bli så välfungerande som möjligt krävs en god planering och organisation av läraren.

Syftet med denna studie var att undersöka samhällskunskapslärares prioriteringar i valet av undervisningsinnehåll och undervisningsmetoder i ESD och att relatera dessa till de undervisningsprinciper som tidigare forskning synliggjort. Frågeställningarna som studien utgick från att besvara var: ”Hur tolkar och uppfattar lärare begreppet hållbar utveckling och ESD?”, ”Varför anser lärare att det är viktigt/mindre viktigt med ESD?”, ”Vad beskriver lärare att de inkluderar i ESD i samhällskunskapsundervisningen?” samt ”Vilka undervisningsmetoder beskriver lärare att de använder sig av i ESD i samhällskunskapsundervisningen?”. För att undersöka detta gjordes en intervjustudie med sex verksamma samhällskunskapslärare i en större stad i Mellansverige. Studiens resultat synliggjorde flera faktorer som påverkar lärarnas didaktiska val i ESD. Fortbildning, arbetslivserfarenhet, kunskap om olika aspekter av hållbar utveckling, vilka utbildningsfilosofier lärarna är utbildade inom, tid, kursplaner, skolledning och ämnesintegrerad undervisning utgör alla faktorer som på ett eller annat sätt tycks påverka den ESD-undervisning som lärarna bedriver och vilka perspektiv på hållbar utveckling som inkluderas och exkluderas.

Denna studie fokuserar på elevers uppfattning om den hjälp de får med sina läs- och skrivsvårigheter i skolan. Syftet är att undersöka elevernas uppfattning om den hjälp de fått och vilken sorts hjälp det är.De frågor jag ställt mig är hur eleverna uppfattar sina svårigheter, vilken hjälp de fått och hur denna har fungerat. Det är fem elever från olika årskurser, men samma skola, som deltagit i studien. Jag har valt att göra uppsökande intervjuer med dessa elever. De har allihopa läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi och de har fått olika hjälpmedel och anpassningar i undervisningen som mestadels har hjälpt dem. Det finns dock åsikter om att den riktiga hjälpen har kommit för sent bland annat. Eleverna har dock olika typer av problem och även olika uppfattningar av sina problem. Dock är de flesta elever inte negativt inställda till sina svårigheter och de flesta verkar inte skämmas för att fråga om hjälp, en elev nämner att denne vill bli bättre på att kräva rätt hjälp i tid för att den ska hinna ge en märkbar verkan för eleven.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att få kunskap om hur man som pedagog kan gå tillväga för att fånga barnens uppmärksamhet under samling i förskolan. Vi har diskuterat detta ämne utifrån litteratur som behandlar uppmärksamhet, samling och ledarskap. Vi har använt oss av två undersökningsmetoder; observationer och intervjuer. Fokus har legat på observationer och intervjuerna har fungerat som ett komplement till dessa. Intervjuer användes för att få fram mer kunskap om pedagogernas strategier och för att få en förståelse kring varför de gör som de gör. Resultaten av studien visar på att pedagogerna använder sig av ett flertal strategier för att fånga barns uppmärksamhet och för att hantera barn som stör eller som inte är uppmärksamma under samlingen. Alla pedagoger i studien använder sig av liknande strategier varav vissa fungerar mer eller mindre bra. Den mest framträdande strategin som framkommit är att använda sig av rösten, men även kroppsspråket har visat sig vara av stor betydelse. / 2010ht4706