Denna studie syftar till att genom kvalitativa intervjuer och enkätundersökning undersöka hur föräldrar uppfattar sitt barns hemläxa och vilka attityder de har kring läxan. Kan föräldrarnas uppfattningar och attityder skilja sig beroende på vilken utbildningsbakgrund föräldern innehar?  Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sju föräldrar till elever i grundskolans tidigare år och en enkätundersökning där 50 föräldrar med samma kriterieurval som ovan deltog. Informanterna som deltar i intervjuerna och enkätundersökningen har varierande utbildningsbakgrund. De teoretiska perspektiv som vi använder till att analyser materialet och som fungerar som ett sökarljus i studien är Bourdieus begrepp kapital och habitus. Resultatet som studien visar på är att det finns en tendens att föräldrars attityder till läxan skiljer sig och att deras utbildningsnivå kan vara en bidragande faktor till detta. Men det huvudsakliga vi kommit fram till i studien är att det mer handlar om den enskilda förälderns engagemang i deras barns skolgång än vilken utbildning denne har i bagaget.

Syftet med denna studie var att belysa hur man gör när man undervisar i ett känsligt ämne. Detta är ett område som tidigare är dåligt utforskat. Studien behandlar Israel-Palestina konflikten och hur den tas upp i gymnasieskolan. Vilka problem är det lärarna möter och måste förhålla sig till? Dessa frågor har undersökts genom intervjuer med lärare i läroämnen som förväntas behandla konflikten. Dessa ämnen var religionskunskap, samhällskunskap och historia. Det som framförallt lyfts fram av lärarna är att ämnet är komplext och att man måste hitta sätt att få eleverna att förstå de olika ställningstaganden som görs av olika grupper. En metod som med framgång används för att skapa denna förståelse och även engagemang är rollspel. Det är även vanligt att eleverna får skriva arbeten där de får fördjupa sin kunskap i ämnet på ett utforskande sätt. Studien visade på att det är två typer av problem som framförallt framkommer. Det första handlade om elever med starka åsikter. Det var vanligast att man hade elever med starka sympatier för Palestinas sak. De intervjuade lärarna belyste denna problematik från olika vinklar och kom även med olika lösningar till detta. Det andra problemet som lärarna möter är rasism och antisemitism. Detta problem hade enligt vissa lärare blivit större under de senaste åren. För att motverka detta är det viktigt att man tidigt arbetar med toleransfrågan. Förkunskaperna bland eleverna är oftast på gränsen till obefintlig vilket även kan vara ett problem.

Syftet med detta examensarbete är att få kunskap om hur man som pedagog kan gå tillväga för att fånga barnens uppmärksamhet under samling i förskolan. Vi har diskuterat detta ämne utifrån litteratur som behandlar uppmärksamhet, samling och ledarskap. Vi har använt oss av två undersökningsmetoder; observationer och intervjuer. Fokus har legat på observationer och intervjuerna har fungerat som ett komplement till dessa. Intervjuer användes för att få fram mer kunskap om pedagogernas strategier och för att få en förståelse kring varför de gör som de gör. Resultaten av studien visar på att pedagogerna använder sig av ett flertal strategier för att fånga barns uppmärksamhet och för att hantera barn som stör eller som inte är uppmärksamma under samlingen. Alla pedagoger i studien använder sig av liknande strategier varav vissa fungerar mer eller mindre bra. Den mest framträdande strategin som framkommit är att använda sig av rösten, men även kroppsspråket har visat sig vara av stor betydelse.

Begreppet hållbar utveckling har sedan dess internationella genombrott lovordats för att det förespråkar ansvar och ett helhetsperspektiv på jordens utveckling. Dock har begreppet även kritiserats för att vara vagt, komplext och urvattnat. Syftet med denna studie är att synliggöra geografilärares förhållningssätt och föreställningar gällande begreppet hållbar utveckling och dess formuleringar i nuvarande och kommande styrdokument för geografiundervisning på gymnasiet. Studien bygger på en enkät och intervjuer genomförda med geografilärare verksamma på gymnasieskolor runt om i Sverige och visar på både svårigheter och möjligheter i undervisningen om hållbar utveckling. Resultatet visar att läroplan och kursplaner inte nödvändigtvis styr planeringen och genomförandet av undervisningen, samt att lärarna moderniserat sin undervisning från traditionell läroboksbaserad undervisning till mer elevcentrerad undervisning med bland annat internetbaserade metodverktyg. / 2010ht4649

Denna uppsats syftar till att undersöka bakgrunden till och upplevelsen av integrering av särskoleelever i grundskoleklasser. I uppsatsen undersöks även vad som kan främja respektive försvåra integrering. Undersökningen har gjorts genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer av föräldrar, elever och lärare i grundskola och gymnasieskola. I uppsatsen framkommer en hög ambitionsnivå, både vad gäller integrering av särskoleelever i skolans styrdokument och i samhällets syn på inkludering. Intervjuerna visar att integrering av särskoleelever i grundskolan inte är självklar och ofta kan vara problematisk. Individintegrering upplevs ofta som mest positiv under de tidigare skolåren. När eleverna växer blir samspelet med klasskamraterna svårare. Intervjuade föräldrar, elever och lärare beskriver både gemenskap och utanförskap i skolan, och även hur skolans organisation, inställning och okunskap ibland försvårar integreringen. Viktiga faktorer för utfallet av en integrering är olika egenskaper hos läraren. Dessa är personliga egenskaper såsom erfarenhet, flexibilitet, nyfikenhet och en positiv inställning till att undervisa särskoleelever. Dessa kan i sin tur påverkas genom yttre resurser: adekvat utbildning, goda möjligheter till samarbete för personalen runt en särskoleelev, tid till reflektion samt möjligheter till stöd för personal och elev.

No description available.

Syftet med denna undersökning är att bidra med kunskap om pedagogers förhållningssätt och arbetssätt gentemot barn av annan etnisk bakgrund än svensk i förskolan. Genom att intervjua 2 pedagoger framgick hur de beskriver sitt arbetssätt för att synliggöra barns etniska bakgrunder och hur de beskriver möjligheter och svårigheter med arbetet i en mångkulturell förskola. Genom att observationer utfördes kunde även pedagogernas arbetssätt exemplifieras. Undersökningen visade på 3 olika återkommande teman hos de båda pedagogerna; ett interkulturellt arbetssätt, svårigheter och olika grad av självsäkerhet i det interkulturella arbetssättet. I dessa kunde ses att pedagogerna synliggör barnens etniska bakgrunder, men utan uppföljning. Slutsatserna som dragits är att pedagoger i mångkulturella barngrupper ofta är osäkrare, bland annat på grund av mängden olika etniska bakgrunder, och därför istället letar efter gemensamma nämnare hos barnen. Detta slutar ofta i uttalanden från pedagoger som framstår dem som okunniga och ointresserade och kan resultera i att barnen tar avstånd från sin bakgrund för att passa in i normen.

Syftet med denna studie är att utifrån ett antal specialpedagogers erfarenheter, undersöka om det finns några gemensamma anledningar till varför förskolor kontaktar dem. Studien syftar även till att undersöka vilket fokus specialpedagogerna intar, när de konsulterar eller handleder. Den empiriska metoden som används är kvalitativ samtalsintervju. Intervjuerna utgår från specialpedagogernas erfarenheter vilket gör att författarna har gjort en respondentundersökning och specialpedagogerna benämns som respondenter. Det insamlade materialet har sedan koncentrerats utifrån syfte och forskningsfrågor, för att skapa ett resultat. Resultatet visade att förskolorna oftast väljer att kontakta specialpedagoger för stöd och hjälp, då ett barn har problematik kring koncentrations- och språksvårigheter. Svårigheterna yttrar sig dock på olika sätt i förskolans verksamhet. När respondenterna konsulterar eller handleder ärenden intar de framförallt dilemmaperspektivet, då de anser att de inte alltid är så enkelt. Dilemmat rör framförallt hur barnen ska inkluderas till en helhet, samtidigt som alla barns behov ska tillgodoses.

Studiens syfte är att undersöka lärares uppfattningar om skriftliga omdömens utvecklande funktion för deras arbete samt hur undervisningen påverkas av arbetet med bedömning. Avsikten är vidare att undersöka om de praxisnära uppfattningarna stämmer överens med Skolverkets intention med skriftliga omdömen som verktyg för att utveckla undervisningen, samt om uppfattningar hos lärare skiljer sig beroende på vilken ålder de undervisar i. Vår utgångspunkt för studien är didaktiska konsekvenser av bedömning, och i synnerhet formativ bedömning då denna bedömningsform påtalas av Skolverket i samband med skriftliga omdömen. För att uppnå syftet med studien har vi valt att intervjua sex lärare verksamma på låg- och mellanstadiet och undersökt vilken betydelse arbetet med skriftliga omdömen har för didaktiskt handlande i form av planering och utvärdering.Resultatet av vår undersökning visar att skriftliga omdömen har betydelse för det didaktiska handlandet, samt att vissa skillnader kan urskiljas i lärarnas uppfattningar beroende på vilket åldersstadium de är verksamma inom. Resultatet visar även tydligt att lärarnas uppfattningar har förändrats sedan införandet av skriftliga omdömen och vår slutsats är att de befinner sig i en process med att utveckla bedömning som ett didaktiskt redskap. Nyckelord: didaktik, lärare, intervju, bedömning, skriftliga omdömen

Studiens syfte var att synliggöra vilka uppfattningar några inom grundskolan verksamma lärare och skolledare tillmäter fysisk aktivitet för elevers lärande. Studien tar sin grund från fenomenografin och utgörs av data insamlade från sju intervjupersoner valda utefter kriterieurval. Dessa intervjuer är samtalsintervjuer med en kvalitativ ansats. Resultatet visar att intervjupersonernas uppfattningar spretar lika mycket som forskningsfältet inom området vi undersökt. Den framträdande ståndpunkten ter sig vara att fysisk aktivitet åtminstone inte är skadligt för lärande och/eller elevernas skolprestationer, och att fysisk aktivitet kan ha positiva effekter på exempelvis minne och självförtroende, men med mer oklara kopplingar till lärande och ämnesrelaterade prestationer.