No description available.

Syftet med design av IT-system är att förändra eller stödja användares handlingar genom att göra vissa handlingar möjliga att utföra och andra omöjliga. Detta görs genom att systemet tilldelats vissa egenskaper i utvecklingsprocessen som skall möjliggöra och begränsa vissa typer av handlingar. Detta resulterar i ett designat handlingsutrymme. Kontrollen som designers haft över sin design tappas när applikationen börjar användas. Det uppstår då effekter i användarens användning av systemet som designers inte har kontroll över. En effekt av användningen är användarens upplevda handlingsutrymme och konsekvenserna av den upplevelsen. En designer är därmed delvis ansvarig över de möjligheter och begräsningar som har implementerats i form av funktioner i systemet. IT-system kan ses som en ställföreträdare som kommunicerar till användarna vad designern förväntade, och användarna kan endast kommunicera med designerns ställföreträdare inte med designern. Därmed kan effekter av IT-systemets design identifieras i användarens upplevelse av IT-systemet. Men hur går man tillväga för att studera effekter av ett IT-systems design? I denna avhandling presenteras utvecklingen av ett tillvägagångssätt (effektanalys) med tillhörande analysmodeller (D.EU.PS. Modellen och fenomenanalys) av IT-system användning, som kan användas för att studera effekter av ett designat handlingsutrymme. Detta görs genom att fokusera användares upplevelser av IT-systemet. Detta arbete genomförs i en pilotstudie och två efterföljande fallstudier. D.EU.PS. Modellen används för att klassificera IT-systems funktionalitet och erbjuder ett praktiskt stöd för att värdera specifika egenskaper av ett IT-system. Den bidrar även med en förståelse för vad designers avser och vad användare upplever. Begreppet handlingsutrymme konkretiseras genom att det egenskapsbestäms i avhandlingen. Med egenskaper avser jag sådant som påverkar användningen av IT-systemet i dess handlingskontext och upplevelsen av IT-systemets handlingsutrymme.

I dagsläget använder akutmottagningen på Södersjukhuset ett manuellt tillvägagångssätt när personalen ska sätta in vitalparametrar som andningsfrekvens, syremättnad, systoliskt blodtryck, pulsfrekvens, medvetandegrad samt kroppstemperatur i patientjournalen. Som arbetsmetod kan detta leda till antingen inkorrekta värden eller korrekta värden men för fel patient. Behovet och efterfrågan av ett mer automatiserat system finns för ett bättre arbetsflöde.    Detta projekt har resulterat i skapandet av ett användargränssnitt som har syftet att underlätta arbetet på akutmottagningen. Användargränssnittet är utvecklat i C# och utseende är baserat på önskemål från Södersjukhusets personal för ett färdigt system. Användargränssnittet kommer inte att kunna implementeras i sjukhuset utan är tänkt att användas som exempel på hur sjukhuset vill att arbetsflödet ska se ut.

Informationsteknik (IT) har en betydelsefull roll i dagens samhälle och ett av de mest framgångsrika verktygen för att inhämta, bearbeta och bevara data och information är olika typer av IT-system. Studier visar att ett väletablerat IT-system kan möjliggöra kunskapsöverföring inom en organisation. En välkänd bransch som har utnyttjat de konkurrensfördelar som kunskap och kunskapsöverföring kan ge är konsultbranschen. Uppsatsen syftar därmed att studera vilken roll IT-system kan ha vid kunskapsöverföring och studien genomfördes således på ett konsultföretag i Stockholmsregionen. Studiens empiri inhämtades från sju intervjuer med anställda vid företaget. Uppsatsens slutsats visade att ITsystemen har en fundamental roll men att systemen inte används uteslutande vid kunskapsöverföring då även sociala interaktioner används i processen. / Information technology (IT) has gained an increasingly important role in today's society and one of the most successful tools for retrieving, processing and preserving data and information are different types of IT systems. Studies show that a well-established IT system can enable knowledge transfer within an organization. A well-known industry that has taken advantage of the competitive advantages that knowledge and knowledge transfer can provide is the consulting industry. The aim of the thesis is thus to study the role of IT systems in the process of knowledge transfer and the study was conducted at a consulting company in the Stockholm region. The empirical material was obtained from seven interviews with employees at the company. The conclusion of the thesis showed that IT systems have a fundamental role but that the systems are not used exclusively for knowledge transfer since social interactions are also used in the process.

Wie bereits in der Automobilbranche üblich, wird ebenfalls in der Luft- und Raumfahrt eine deutliche Restrukturierung der Zulieferkette vollzogen. Zur Ausschöpfung von Einsparpotenzialen erfolgt bei großen europäischen Konzernen (EADS, astrium, Airbus, Lagardere, usw.) eine Konzentration auf wenige strategische Zulieferer (unter 10) zur Bereitstellung von Systemlösungen. Die vormals erheblichen Aufwände für Koordination und Auditierung der Zulieferer durch die Flugzeughersteller werden somit auf so genannte Systemintegratoren abgewälzt. Dabei handelt es sich zumeist um mittelständische Firmen oder Abteilungen von Großkonzernen, die wiederum Unteraufträge an überwiegend kleine und mittlere Unternehmen (KMU) vergeben. Doch auch hier wird die Forderung erhoben, “Lösungen statt Teile” anzubieten, um den Aufwand hinsichtlich des Managements vieler Partner zu minimieren. Daraus folgt für KMU im Bereich Luft- und Raumfahrt, ihr bisheriges Leistungsspektrum in Dienstleistung, Engineering und Produktion erweitern zu müssen. Für Unternehmen dieser Größenordnung ist dies zumeist nur durch flexible Kooperation möglich, beispielsweise im Rahmen von Kooperationsnetzen, die bedarfsabhängig virtuelle Unternehmen (VU) durch Zusammenschluss von Firmen für die Bearbeitung je eines Auftrages bilden. Dabei stehen die beteiligten KMU vor den neuen Herausforderungen, gerade im Bereich der Arbeitsgestaltung und -organisation und im Bereich der Verwendung von technischen Hilfsmitteln zur Unterstützung der Arbeit in diesen flexiblen Zulieferkooperationen Lösungen zu finden.

Background: In recent years’ complaints on medical IT-systems has been seen in scientific journals concerning lack of usability, non-adequacy and deficiency of adaptation to the work activity. With a take-off point in safety work, MTO (Man - Technology - Organization), the nurses’ work in admission process has been studied in relation to a medical IT-system (Cosmic) and the routines of the organisation. Purpose: The purpose is to evaluate the nurses work process during admission patients in interaction with the medical IT-system (Cosmic). The strengths and weakness of the work process is mapped out and important protection barriers are shown with aim to enhance the work process with regards to nurses’ well-being and patient safety. Method: A qualitative field study was conducted at a ward at an emergency hospital. Observations of the nurses’ work process has been made as well as six interviews with nurses and one with their unit manager. In addition to that 13 nurses answered a questionnaire. Collected data has been categorized aided by a hierarchic task analysis and barrier analysis. Results: During interviews it was phrased that nurses mainly perceived the admission process well-functioning and Cosmic as a good work tool. However, there was a dissatisfaction with the number of clicks required to fulfil a task and a certain inconsistency with menus in Cosmic. It took long time to learn how to use Cosmic for the nurses. The biggest strength in Man - Technology - Organization identified as nurses work along with templates created by organization and used by nurses. The nurses make the process work despite deficits in Cosmic. Even tough templates exist because of deficits in Cosmic they are important complements that aids nurses collecting patient information in a standardized way. Nurses work process as well as complementary aid was identified as a barrier for information loss. A barrier for protecting nurses from frequent interruption in the work process was identified lacking. Conclusion: Technical systems (T) are available for the work process but these systems are not completely purposive. It is with the complementary aid (T) that nurses (M) through the organisations routines (O) make the admission process to work well. Keywords: MTO, usability, healthcare, nurses, Cosmic, admission process, work process, interactions, IT-system. / Bakgrund: Till grund för studien ligger klagomålen på medicinska IT-system i fackpress och vetenskapliga artiklar när det gäller bristande användarvänlighet, icke ändamålsenliga. Med utgångspunkt i ett synsätt på säkerhetsarbete, MTO, har sjuksköterskornas arbete i inskrivningsprocessen studerats i relation till ett medicinskt IT-system (Cosmic) och organisationens rutiner. Syfte: Syftet är att utvärdera hur sjuksköterskornas arbetsprocess vid inskrivning av patienter fungerar i förhållande till ett medicinskt journalsystem (Cosmic). Genom att kartlägga vilka styrkor och svagheter som finns i sjuksköterskors arbetsprocess i interaktion med journalsystemet påvisas viktiga skyddsbarriärer samtidigt som förslag till förbättringar presenteras. Metod: En kvalitativ fältstudie har utförts på en vårdavdelning på ett akutsjukhus i Stockholm. Sex timmars observationer av sjuksköterskors arbete har genomförts. Sex sjuksköterskor och deras chef har intervjuats. Därtill har 13 stycken sjuksköterskor svarat på en enkät. Insamlad data har kategoriserats och analyserats med hjälp av barriäranalys och hierarkisk uppgiftsanalys. Resultat: Under intervjuerna framkom att sjuksköterskorna överlag upplevde att inskrivningsprocessen fungerade bra och att Cosmic var ett bra arbetsredskap. Dock uppfattades en viss tröghet i Cosmic: många klick krävdes för att hitta rätt rubrik, rubriker var inte alltid konsekventa och det tog lång tid att lära sig. De största styrkorna i människa-teknik-interaktionen identifierades som sjuksköterskans arbete samt organisationens arbete i form av mallar. Sjuksköterskorna får inskrivningsprocessen att fungera trots vissa brister i Cosmic. Trots att mallar finns på grund av brister i Cosmic är de ändå viktiga komplement som hjälper sjuksköterskor att samla in nödvändig information på ett standardiserat sätt. En barriär som saknas är skydd mot att sjuksköterskorna blir avbrutna i inskrivningsprocessen. Avbrott i arbetsprocesser har kopplats samman med felhandlingar och därför rekommenderas åtgärder och barriärer mot detta. Slutsats: Tekniska system finns att tillgå vid arbetsprocessen men dessa system är inte helt ändamålsenliga. Det är kompletterande hjälpmedel (T) och sjuksköterskor (M) som genom organisationens rutiner (O) får inskrivningsprocessen att fungera bra. Nyckelord: MTO, användbarhet, sjukvård, sjuksköterskor, Cosmic, inskrivning, arbetsprocess, interaktioner, IT-system.

Företagsvärlden omfattas av hård konkurrens som kräver en ständig utveckling av produkter, personal och verksamheten. Utvecklingen sker på bekostnad av hårda krav i arbetsbeskrivningar där ständigt förbättringsarbete ingår i arbetsrollen hos individerna. För att kunna sammanlänka ständiga förbättringar med verksamhetens välmående behövs ett strukturerat förbättringsarbete i form av en väl fungerande förslagsverksamhet. Förslagsverksamhetens syfte är att utnyttja erfarenheter och kunskaper från alla medarbetare genom att stimulera individernas kompetens och idégenerering för att sedan bidra med innovativa och konkurrensmässiga förbättringsförslag. Personal är en resurs som omfattar säregna kunskaper som inget annat företag kan kopiera, därför bör den användas till högsta grad. Syftet med examensarbetet är att kartlägga och ange förbättringsåtgärder för förslagsverksamhetsprocessen vid GKN Aerospace Sweden AB i Trollhättan. Arbetet bestod av en inledande litteraturstudie som innehöll indirekta och direkta faktorer som påverkar förbättringsarbetet med en koppling till förslagsverksamheters funktioner. För att konkretisera den teoretiska referensramen om verktygens innebörd till förbättringsarbetet utfördes en teoretisk samt en praktisk benchmarking. Företagets nuvarande förslagsverksamhet kartlades och analyserades för att sedan bygga en grund för kommande förbättringsförslag.GKN Aerospace Sweden är en del av GKN-koncernen som är verksam i fler än 30 länder runt om i världen och har ca 50 000 anställda. Företaget tillverkar komponenter till flyg- och raketmotorer samt utför service och underhåll. I dagsläget arbetar GKN Aerospace med en förslagsverksamhet som är beroende helt av ett internt IT-system och har en medelledtid på 43 veckor till beslut om belöning och åtgärd. Belöningar för förslag som inkommer är ekonomiska och beräknas fram genom en specifik belöningsformel. Hela förslagsverksamhetsprocessen är omfattande och i den ingår flertalet loopar för behandling av förslag. Examensarbetet resulterade i förbättringsförslag utifrån studier och nulägesanalys men skiljs åt från det förväntade målet att förbättra och utveckla nuvarande system. Problemet som uppkom var att nuvarande system inte stödjer verksamhetens förväntningar på förslagsverksamheten. Det resulterade i att ett helt nytt system med tillhörande rutiner och belöningsriktlinjer togs fram för att skapa incitament och högre motivation för inlämnandet av förbättringsförslag. Förbättringsförslagen mynnade ut i: avsatt tid, förbättringsarbete i grupp, uppstartsmöte, ny process, underlag för utveckling av nytt IT-system, ekonomisk och symbolisk belöning. / The business world is constantly subject to intense competition that requires continuous development of products, personnel and operations within the company. The development towards a better state comes at the expense of strict requirements in job descriptions where continuous improvement is part of the working role of individuals. In order to link the continuous improvement of the business well-being, there is a need of structured work for improvement in ways of a well-functioning suggestion scheme. Suggestion schemes main purpose is to utilize the experience and knowledge of all employees by encouraging individuals' skills and creativity, which will contribute with innovative and competitive suggestions. Personnel is a resource that covers particular knowledge that no other company can copy; therefore it should be utilized to the maximum extent possible. The aim of the project is to identify and specify improvement measures for the suggestion scheme at GKN Aerospace Sweden AB in Trollhättan. The work consisted of an initial literature review, which included direct and indirect factors effecting the continuous improvement with linkage to the proposed suggestion scheme. In order to concretize the theoretical framework of the tools main purpose for the continuous improvement, a theoretical and a practical benchmarking was utilized. The company's current suggestion scheme was mapped and analyzed, and a foundation for future improvements was established.GKN Aerospace Sweden is part of the GKN Group, which operates in more than 30 countries around the world and employs about 50 000 individuals. The company manufactures components for aircraft and rocket engines, as well as service and maintenance. In the current situation GKN Aerospace manages a suggestion scheme that depends entirely on an internal IT system and has an average lead time of 43 weeks until a decision is made. The reward system for received suggestions is an economic reimbursement calculated through a complex formula. The entire suggestion scheme process is extensive and includes several loops for conducting the evaluation of suggestions. The thesis resulted in improvement propositions based on studies and situation analysis, but differs from the expected target to improve and develop the current system. The problem that arose was that the current system does not support the company's expectations for the suggestion scheme process. It resulted in a completely new system with associated procedures and reward guidelines were developed to create incentives and higher motivation for the submission of suggestions for improvement. The improvement propositions resulted in: dedicated time for improvements, group-based activities for continuous improvements, start-up meetings, new process, basis for the development of a new IT system, economic and symbolic rewards.Date: 2015-

Today’s way of driving works very well, but there can be substantial improvements made in the road systems and in the vehicles themselves. Many of the disadvantages of current road systems and vehicles can be removed in the future by using appropriate information and communication technology. A disadvantage that has been considered to be a major problem for many years is the fossil fuel-consumption of vehicles. Hybrid-cars and all-electric cars are being developed to reduce the use of fossil-based fuels. Since it could take a long time for these new types of vehicles to replace vehicles currently using internal combustion engines, development must also seek to improve current vehicles. Fuel-savings and safety are two major aspects that researchers and vehicle manufacturers are trying to address. One approach that provides fuel-savings is driving in a convoy. Both Scania and Volvo are currently developing this approach. They aim to achieve the same goal, but in two different ways - since they do not build upon the exact same concepts. Scania is a major manufacturer of trucks and buses, while Volvo is a major manufacturer of trucks, buses, and cars. Both are seeking to improve the fuel-savings for trucks and busses, but Volvo is also seeking to improve fuel-savings for cars. Unfortunately, with every solution are new problems. Convoy driving brings advantages, but appropriate communication between the vehicles of the convoy and those seeking to join a convoy is necessary for this approach to work well. This is particularly challenging as these vehicles are in moving while communicating. For this reason, the communication needs to utilize wireless links. This thesis shows in more detail how the inter-vehicle communication works using Wi-Fi and why this is a good media to use when driving a convoy. The testing of Wi-Fi between two driving vehicles and in implementation of two model vehicles shows another perspective of Wi-Fi than today’s use of it. / Dagens sätt att köra i samhället fungerar väldigt bra men det finns naturligtvis massor av nackdelar med olika vägsystem och fordonen själva. Dessa nackdelar kan i framtiden försvinna med utvecklingen av IT-systemen. En stor nackdel som setts som ett problem sen flera år tillbaka är bränsleförbrukningen hos fordonen. Det finns hybridbilar och t.o.m. elbilar vilka utvecklas i syfte att spara på jordens bränsle resurser. Men eftersom det antagligen kommer ta flera tiotals år innan dessa fordon kommer ersätta dagens fordon med bränslemotorer så måste utvecklingen också gå i två vägar, nämligen att förbättra dagens bränsledrivna fordon. Bränsleförbrukning och säkerhet är de två främsta aspekterna vid denna typ av utveckling. Ett system som faktiskt förbättrar bränslebesparing är att köra på led som en konvoj. Detta körsystem utvecklas just nu av två större företag, Scania och Volvo. De siktar mot samma mål men har två olika tillvägagångssätt då de inte är i grunden exakt likadana företag. Scania bygger lastbilar och bussar medan Volvo förutom dessa fordon även bygger bilar. Detta ger Volvo en chans att även förbättra bilkörandet. Men med varje lösning kommer det nya problem. Detta sätt att köra ger givetvis fördelar men man oroar sig ändå för kommunikationen som behövs för detta system. Detta är inte enheter som står stilla på exempelvis ett kontor eller flygplats, utan det är enheter som rör sig ständigt, vilket betyder att kommunikationen måste vara trådlös. Denna rapport går in mer i detalj hur den externa kommunikationen mellan fordon fungerar med Wi-Fi och varför det är ett bra protokoll att använda i konvojer. Testerna med Wi-Fi körandes i två bilar och även i två små modellbilar ger Wi-Fi ett annat perspektiv än dagens användning.

Syftet med denna uppsats har varit att pröva en kombination av fyra olika metoder för att utvärdera ett IT-system. Metoderna som kombinerades var: processbaserad utvärdering, kriterie- och målbaserad utvärdering av systemet i användning samt kostnad "nytto"-analys. Som underlag för min undersökning har jag använt mig av en fallstudie. För att utvärdera respektive metod har jag använt ramverket NIMSAD (Normative Information Model-based Systems Analys och Design) som är utvecklat utifrån erfarenheter av problemlösning inom aktionsforskning, industrin och konsultuppdrag. Ramverket kan användas för att utvärdera olika typer av utvecklingsmetoder och bygger på fyra väsentliga beståndsdelar (metodens kontext, användare, metoden samt utvärdering av dessa). För att en utvärdering ska bli effektiv bör den vara bra strukturerad och därför har jag valt Ramverkets tre element ?problemsituationen?, problemlösningsprocessen och problemlösningen som grundval för utvärderingen och i dessa steg utvärderas före åtgärdandet, under och efter åtgärdandet. Resultatet av utvärderingen redovisas och jag beskriver utförligt hur det har varit att arbeta med metoderna.Det kan av vissa praktiker uppfattas som onödigt att kombinera flera metoder, dels pga. tidsåtgång men även att vissa av metoderna fokuserar på användbarhet, vilket kan ses som oväsentligt i en utvärderingssituation, eftersom de funktionella kraven har en högre status. En forskare däremot kan se fördelen med olika angreppssätt för att säkerställa utvärderingens resultat.Att använda kostnad "nytto"-analys kan av en praktiker upplevas som svårt eftersom man måste förstå olika ekonomiska begrepp och se till hela verksamheten, men metoden påvisar svagheter och styrkor som en praktiker många gånger tar för givet.Resultatet av undersökningen visar den styrka det blir att kombinera olika metoder när en utvärdering ska göras av ett IT-system. Metoderna med sina olika angreppssätt gör resultatet mer säkert i form av överensstämmelser, bristande överensstämmelser och motsägelser, allt för att säkerställa utvärderingen. Min uppfattning är att jag i den givna situationen lyckades med god säkerhet identifiera de problem som respektive målgrupp upplevde, men även de fördelar som IT-systemet hade.Styrkan är just att metoderna har olika angreppssätt, vilket gör att kombinationen känns tillförlitlig. En annan styrka är att respektive värderingsresultat kan ställas mot de övriga och granskas.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att pröva en kombination av fyra olika metoder för att utvärdera ett IT-system. Metoderna som kombinerades var: processbaserad utvärdering, kriterie- och målbaserad utvärdering av systemet i användning samt kostnad "nytto"-analys. Som underlag för min undersökning har jag använt mig av en fallstudie. För att utvärdera respektive metod har jag använt ramverket NIMSAD (Normative Information Model-based Systems Analys och Design) som är utvecklat utifrån erfarenheter av problemlösning inom aktionsforskning, industrin och konsultuppdrag. Ramverket kan användas för att utvärdera olika typer av utvecklingsmetoder och bygger på fyra väsentliga beståndsdelar (metodens kontext, användare, metoden samt utvärdering av dessa). För att en utvärdering ska bli effektiv bör den vara bra strukturerad och därför har jag valt Ramverkets tre element ?problemsituationen?, problemlösningsprocessen och problemlösningen som grundval för utvärderingen och i dessa steg utvärderas före åtgärdandet, under och efter åtgärdandet. Resultatet av utvärderingen redovisas och jag beskriver utförligt hur det har varit att arbeta med metoderna.Det kan av vissa praktiker uppfattas som onödigt att kombinera flera metoder, dels pga. tidsåtgång men även att vissa av metoderna fokuserar på användbarhet, vilket kan ses som oväsentligt i en utvärderingssituation, eftersom de funktionella kraven har en högre status. En forskare däremot kan se fördelen med olika angreppssätt för att säkerställa utvärderingens resultat.Att använda kostnad "nytto"-analys kan av en praktiker upplevas som svårt eftersom man måste förstå olika ekonomiska begrepp och se till hela verksamheten, men metoden påvisar svagheter och styrkor som en praktiker många gånger tar för givet.Resultatet av undersökningen visar den styrka det blir att kombinera olika metoder när en utvärdering ska göras av ett IT-system. Metoderna med sina olika angreppssätt gör resultatet mer säkert i form av överensstämmelser, bristande överensstämmelser och motsägelser, allt för att säkerställa utvärderingen. Min uppfattning är att jag i den givna situationen lyckades med god säkerhet identifiera de problem som respektive målgrupp upplevde, men även de fördelar som IT-systemet hade.Styrkan är just att metoderna har olika angreppssätt, vilket gör att kombinationen känns tillförlitlig. En annan styrka är att respektive värderingsresultat kan ställas mot de övriga och granskas.</p>