The Regional Council of Jämtland has a goal to increase the export of renewable energy and with that reduce the total greenhouse gas (GHG) emissions. One of the measures used to reach this goal is to give subsidies and tax reductions for investments in photovoltaics. Photovoltaics are generally perceived as “good for the environment” and give a “good image” to companies. They are marketed as interesting for private persons and farmers from a profitability point of view. Sweden has an electricity mix with average CO2 emissions of 20-30 g/kWh. Compared to other countries in Europe this is very low. The CO2 emissions of photovoltaics during their lifetime are 46 g/kWh according to the International Panel on Climate Change (IPCC). Taking this in consideration it can be concluded that photovoltaics actually increase GHG emissions as they have higher emissions of CO2 than the average in Sweden. When the decision to invest in photovoltaics is made with profitability as a main reason, it is debatable if the subsidies and tax reductions are needed. When the decision to invest in photovoltaics is made with environmental concern as a main reason, the subsidies might be given to other environmental technologies that are better from a climate perspective. Considering this, the push for profitability of photovoltaics can be seen as just another increase in consumption.

Mottagandet av flyktingbarn som kommer till Sverige med sin familj är ett relativt outforskat område. I den här uppsatsen redogörs barnens upplevelser av mottagandet i syfte att undersöka vilka skillnader och likheter som finns i barnets upplevelser beroende på ifall det kommit ensamt eller tillsammans med anhöriga. Genom åtta semistrukturerade intervjuer ger barnen sin bild av mottagandet i två kommuner i Jämtlands län. Den största skillnaden som framkom var att de ensamkommande barnen hade ett mycket större kontaktnät i kommunen, tack vare kontakter med socialtjänst, boendepersonal m.fl. vilket påverkar deras Känsla av Sammanhang. Det framkom även att samtliga barn upplevde svårigheter att påverka sin tillvaro och att få sin röst hörd. Barnen belyser också vikten av att ha nära vänner och sätter vännerna före föräldrarna på prioriteringslistan över viktiga personer.

Beyond the vicinity A study of swords in the mountain region of Jämtland County during the LateIron Age and a discussion of their interpretation. This bachelor thesis discusses the function of swords found in the mountain region of Jämtland County during the Late Iron Age. It focuses on the discussion whether the swords found in the mountain region can reflect on resource utilization in the mountain region during the Late Iron Age from a socioeconomical perspective. The thesis also brings up difficulties in the intrepretations whether or not the swords in the mountain region should be defined as a grave, because of the lack of human remains in some of the sites in the mountain region containing swords. The data used in the thesis is mainly processed in GISand Microsoft Excel and is discussed on a critical basis. The results are presented as maps showing spatial relations between the collected data. The presence of swords in the mountain region can be seen as evidence of more widespread resource utilization of the mountain region in Jämtland County.

In several medieval written sources an area called Ragundaskogen (Eng: Ragunda Forest) is documented in eastern Jämtland. The references in the sources are general and lack specific information about location, meaning and the extent of this area. This thesis uses a theoretical framework based on niche construction and a method employing written sources, place names and archaeological remains to better understand the medieval concept of the Ragunda Forest. The study will reconstruct and discuss the area’s geography, but also provide insight into the people who lived there, their relationships with each other and places in the landscape, as well as their relationship to the church in Uppsala and the monarchy in Norway. The Ragunda Forest was a niche in a border area and during certain periods seems to have had a certain form of independence. The Middle Ages are a period characterised by a series of crises due to climate change and diseases such as the plague. The Ragunda Forest will be used as a background to discuss how the medieval population and landscapes were affected. The thesis suggests that interdisciplinary studies of delimited and local landscape spaces are an effective method for better understanding historical human-environment relations. / I flera skriftliga källor från medeltiden omnämns Ragundaskogen i östra Jämtland. Hänvisningarna i källorna är generella så det är svårt att avgöra Ragundaskogens exakta betydelse, läge och utbredning. Denna uppsats använder ett teoretiskt ramverk som bygger på nischkonstruktion och en metod som omfattar skriftliga källor, platsnamn och arkeologiska lämningar för att bättre förstå det medeltida begreppet Ragundaskogen. Studien kommer att rekonstruera och diskutera områdets geografi, men också ge insikt till människorna som levde där, till deras relationer sinsemellan och till platser i landskapet, samt till deras förhållanden till kyrkan i Uppsala och kungamakten i Norge. Ragundaskogen var en nisch i ett gränsområde och verkar under vissa perioder också haft en viss form av självständighet. Medeltiden är en tidsperiod som kännetecknas av en rad kriser till följd av klimatförändring och sjukdomar som pesten. Ragundaskogen kommer att användas som en bakgrund för att diskutera hur medeltidens människor och landskap påverkades. Uppsatsen föreslår att tvärvetenskapliga studier av avgränsade och lokala landskapsrum är en effektiv metod för att bättre förstå historiska människa-miljö relationer.

Sverige är ett avlångt land med åtta olika växtzoner. Landets läge har sina fördelartack vare närliggande hav och havsströmmar, trots detta kan odling i de kallare klimaten vara svåra. Import och långa transportsträckor kan minska om en ökad konsumtion av lokala grönsaker och mer närodlade grönsaker odlas. Småskalig odling samt växelbruk kan ge en mindre klimatpåverkan på grund av en planerad växtföljd, gödsling och näringstillskott som inte utlakas eller utarmar jorden. Syftet med rapporten är att ta reda på möjligheten att frilandsodla grönsaker i växtzon 7, mer specifikt norra Jämtlands län, och hur gynnsamt det kan bli. Den metod som valdes för ändamålet var att skicka ut en webenkät via sociala medier, detta för att förhoppningsvis nå ut till Strömsunds kommuns odlande invånare.  Sammanlagt svarade 79 respondenter på enkätens 14 frågor, där bland annat odlingssätt, antal grönsaker, åtgärder på jord och om respondenterna ville förändra sin odling på något sätt. Resultatet för antalet grönsaker odlade på friland var ett åttiotal inräknat respondenternas egna kommentarer. Många av frågorna från enkäten gick att jämföra mot varandra. Exempelvis använde en låg procent av respondenterna bekämpningsmedel, det kan kopplas till användning av fiberduk. Delar av resultatet bekräftas av annan litteratur som vad som kan odlas och att en mindre förekomst av skadegörare i kallare växtzoner. En liten studie som denna kan behöva mer forskning. Att odla i växtzoner som inte är typiska odlingszoner eller av andra anledningar kan vara svårodlade, kan i framtiden bli relevanta. Prognoserna för klimatförändringar anses påverkar hela jorden.

A project to suggest an alternative to small scale hydro power at the old power plant in Långforsen, Jämtland, Sweden. Using excavation as a tool and raw materials from the site, the aim is to take the visitor into nature by using choreographed movement through the site, close to nature shelters, and a visitor center to tie it all together.

This study aims to analyze young adults born, raised, and currently living in the county of Jämtland in northern Sweden. The study explores the phenomenon of youth choosing to remain in the county, either in the city or in the smaller surrounding towns. Through a qualitative approach, employing semi- structured interviews, the factors, and motivations behind their decision to stay is investigated. The study reveals the complex dynamics of place attachment and place identity through a youth perspective. In addition, the study highlights several key themes, including youths’ perceptions of their hometowns, their sense of having actively chosen to stay, and the reception they have received from their surroundings, regarding their decision to remain locally anchored. The results reveal a complex interplay of individual-, social- and structural factors influencing young people’s choices to remain in Jämtland. It also testifies to a notable difference between the two groups where the place itself seems to have an impact on the sense of place, anchoring and identity. The study challenges preconceived notions behind immobility and the choice to remain, in order to better understand the phenomena trough a youth perspective.

This paper deals with isotope analyses of bones and teeth of two individuals from a medieval cemetery in Västerhus, Jämtland with the purpose to ascertain the diet and how much fish the people ate. The stable isotopes of carbon and nitrogen have been analysed with isotope-ratio mass sepectrometry and the diet of the people in Västerhus has been studied. The results show that most of the people had a terrestrial diet and by comparing with Sigtuna, Uppland and Varnhem, Västergötland it was possible to conclude that they ate meat and vegetable feed.

The KDV-process uses catalytic depolymerisation to convert biomass into diesel oil. The environmental performance of KDV-diesel in a proposed KDV-plant located in the County of Jämtland, Sweden, was assessed using Life Cycle Assessment (LCA) methodology. The functional unit of the study was one litre of KDV-diesel and the environmental impact categories that were considered were Global Warming Potential (GWP), Eutrophication Potential (EP) and Acidification Potential (AP). The acquisition of wood biomass significantly affected the life cycle performance of KDV-diesel production in all three impact categories. When benchmarked against conventional diesel oil, KDV-diesel contributed significantly less to GWP, since there are no fossil carbon dioxide (CO2) emissions from the use phase, but it contributed more to EP and AP due to slightly higher emissions in the production phases. This conclusion holds true for five investigated electricity-supply scenarios for the production of KDV-diesel. Each scenario utilised a different source for electricity production: wind power; hydro power; nuclear power; coal power; and using part of the produced KDV-diesel for on-site electricity production. Another scenario analysis compared an alternative use of the wood biomass and assumed that the same amount of wood biomass was used to generate bio-electricity, instead of being converted into KDV-diesel. The scenario analysis indicated that whether wood biomass should be used for KDV-diesel production or for bio-electricity production depends on the type of electricity that is used throughout the life cycle of KDV-diesel. / KDV-processen använder katalytisk depolymerisering för att omvandla biomassa till dieselolja. Miljöprestanda för KDV-diesel från en föreslagen KDV-anläggning i Jämtland län, Sverige, har studerats med livscykelanalys (LCA) metodik. Studiens funktionella enhet var en liter av KDV-diesel och de studerade miljöpåverkanskategorierna var Klimatpåverkan (GWP), Övergödning (EP) och Försurning (AP). Skogsbruket påverkade signifikant livscykelprestanda för KDV-dieselproduktion från trädbiomassa i de tre studerade miljöpåverkanskategorierna. Kontrasterad mot konventionell dieselolja bidrog KDV-diesel betydligt mindre till GWP eftersom det inte finns några utsläpp av fossil koldioxid (CO2) under användningsfasen, men bidrog samtidigt mer till EP och AP på grund av något högre utsläpp i produktionsfasen. Denna slutsats gäller för fem olika elförsörjning scenarier för produktion av KDV-diesel som studerats. Varje scenario använde olika typ av elproduktion: vindkraft; vattenkraft; kärnkraft; kolkraft; samt att använda en del av den producerade KDV-diesel för egen elproduktion. En annan scenarioanalys studerade alternativ användning av trädbiomassan och antog att samma mängd träbiomassa användes för att generera bio-elektricitet istället för KDV-diesel. Scenarioanalysen visade att utfallet för ifall träbiomassan borde användas för produktion av KDV-diesel eller bio-electricitet beror på typen av elproduktion som används för KDV-diesels livscykel. / Η διαδικασία KDV χρησιμοποιεί καταλυτικό αποπολυμερισμό για τη μετατροπή βιομάζας σε καύσιμο ντίζελ. Οι περιβαλλοντικές επιδόσεις του KDV-ντίζελ σε μια προτεινόμενη μονάδα KDV που βρίσκεται στην περιφέρεια Γιέμτλαντ της Σουηδίας, αξιολογήθηκαν με τη μέθοδο Αξιολόγησης του Κύκλου Ζωής (LCA). Η λειτουργική μονάδα της μελέτης ήταν ένα λίτρο KDV-ντίζελ και οι κατηγορίες περιβαλλοντικών επιπτώσεων που εξετάστηκαν ήταν το Δυναμικό Θέρμανσης του Πλανήτη (GWP), το Δυναμικό Ευτροφισμού (EP) και το Δυναμικό Οξίνισης (AP). Η απόκτηση της βιομάζας ξύλου επηρέασε σημαντικά την απόδοση του κύκλου ζωής της παραγωγής KDV-ντίζελ και στις τρεις κατηγορίες περιβαλλοντικών επιπτώσεων. Σε σύγκριση με το συμβατικό πετρέλαιο ντίζελ, το KDV-ντίζελ συνέβαλε σημαντικά λιγότερο στο GWP, δεδομένου ότι δεν υπάρχουν εκπομπές διοξειδίου του άνθρακα (CO2) ορυκτής προέλευσης κατά τη φάση της χρήσης, αλλά συνέβαλε περισσότερο στο EP και στο AP λόγω ελαφρώς υψηλότερων εκπομπών στις φάσεις της παραγωγής. Το συμπέρασμα αυτό ισχύει για πέντε σενάρια παροχής ηλεκτρισμού για την παραγωγή του KDV-ντίζελ που μελετήθηκαν. Σε κάθε σενάριο χρησιμοποιήθηκε μια διαφορετική πηγή ενέργειας για την παραγωγή ηλεκτρισμού: αιολική ενέργεια, υδροηλεκτρική ενέργεια, πυρηνική ενέργεια, ηλεκτροπαραγωγή με καύση άνθρακα και χρήση μέρους του παραγόμενου KDV-ντίζελ για επιτόπια παραγωγή ηλεκτρισμού. Μια διαφορετική ανάλυση σεναρίου συνέκρινε μια εναλλακτική χρήση της βιομάζας ξύλου, υποθέτοντας ότι η ίδια ποσότητα βιομάζας ξύλου χρησιμοποιήθηκε για την παραγωγή βιο-ηλεκτρισμού, αντί να μετατραπεί σε KDV-ντίζελ. Η ανάλυση σεναρίου κατέδειξε ότι η χρήση της βιομάζας ξύλου για την παραγωγή KDV-ντίζελ ή για την παραγωγή βιο-ηλεκτρισμού εξαρτάται από την πηγή ενέργειας που χρησιμοποιείται για την παραγωγή ηλεκτρισμού καθ’όλη τη διάρκεια του κύκλου ζωής του KDV-ντίζελ.

Det familjeägda   friluftsvarumärket Trangia är inne i en förändringsfas. Deras nya målsättning   är att fördubbla företagets omsättning på 5 år med bibehållen lönsamhet för   att säkra företagets fortsatta tillväxt. Målstyr-ningen riktas mot att växa   ytterligare på befintliga marknader, utveckla fler produkter och även bredda   sortimentet med nya produkter. Målet med examensarbetet har   varit att ta fram ett produktkoncept på ett friluftsbestick åt Trangia. Ett   koncept som om det tas vidare ska kunna bidra till ett hållbart växande för   företaget gällande sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter. Detta har   uppfyllts genom framtagandet av produktkoncept Tora 1.0. Tora 1.0 är ett   friluftsbestick i form av en spork där gaffel och sked i vardera änden av   besticket är fullstora ätredskap. Tora 1.0 har utformats till att vara ett   ergonomiskt och hållfast friluftsbe-stick. Produktens formspråk präglas av   dess funktion och är i en stilren, enkel och tidlös design. Detta har   uppnåtts genom omfattande formana-lyser av besticket. Handgrepp och   kontaktpunkter mellan hand och be-stick har studerats. Genom bockning och val   av måttsättning har förstyv-ande geometrier arbetats fram. Hållfastheten och   ergonomin har testats och omarbetats genom många prototyptester.   Idégenereringen har föru-tom genom kreativa och systematiska metoder främst   framskridit genom dessa fysiska prototyper i form av lermodeller,   3D-utskrifter och CAD-modeller. Valen som har gjorts i projektet har tagits   fram genom en be-slutsmatris och diskussion med Trangia om måluppfyllelsegrad   av upp-rättad kravspecifikation. Projektet har värnat om   Trangias värden ”trygghet”, ”långsiktighet” och ”kvalitet”. Det har gjorts   genom att ställa höga krav på att tillverkningen ska kunna ske i Trangias   produktion i Trångsviken, Jämtland. Innan Tora 1.0 kan sättas i produktion behöver   användartester göras, konstruktionen säkerhetsställas och en omfattande   kostnadskalkyl beräknas. / <p>Betyg: 180616</p>