Students often struggle to understand why the required writing course is important in their academic and non academic life. My project seeks to bring these two parts of students' lives together by urging writing teachers and students to consider a richer concept of the term "composition," one that includes the fundamental work of composing meaningful knowledge by assembling and reflecting on raw experiences. Dewey's term "an experience" clarifies how students constitute knowledge from their experiences, and Burke's methodological concept of form offers students a model for writing that accommodates that Deweyian sort of learning. Building off of these aesthetic theories, I suggest that significant learning experiences must be composed and organized through critical reflection.

Linda Freij (2009), Att använda visuell feedback som ett pedagogiskt verktyg.The use of visual feedback as a pedagogical tool.Jag har gjort en undersökning om visuell feedback. Syftet med undersökningen är att utveckla undervisning genom att använda undervisningsmetoder som film som ett pedagogiskt verktyg. Undersökningen riktar sig mest till yrkeslärarna inom HR- programmet och andra liknande program som i sin dagliga verksamhet kan komma att använda sig av digital videoteknik. För att uppnå mitt syfte har jag gjort en fältstudie på min skola och för att öka min medvetenhet tillämpat deskriptionsmetoden och kvalitativ undersökning. Jag har ställt dessa frågor: Hur kan man använda film som feedback av en lärsituation? Vilka kunskaper kan en elev skaffa sig genom att bli filmad och därefter se filmen på sig själv? I analysen och diskussionen av fältstudien kom jag bland annat fram till att eleven genom filmning i den praktiska miljön, samt sedan se filmen som en visuell feedback så kan kännedom, tillämpning och förståelsen knytas samman. Detta kan i sin tur ge eleverna möjligheten att värdera sitt eget utförande genom att diskutera med läraren.Eleverna kan granska sig själva, se kritiskt på sitt eget agerande och yrkesutförande. Detta har resulterat i spontana reaktioner från eleverna då de ser sig själva agera

Uppsatsens syfte är att undersöka vad eleverna vill vara med och påverka i skolan, vad eleverna har inflytande över och när det ges tillfälle för elevinflytande? Dessutom ville vi även få reda på hur eleverna känner för elevinflytandet i skolan. Vår teoridel bygger på John Dewey teori om socialiseringsuppdrag där pedagogen och elever förverkligar utbildningen tillsammans och förankrar den i elevens verklighet och på så sätt möjliggör individens fria utveckling. Vi har valt att använda oss ut av kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod. Uppsatsen bygger på intervjuer med 16 elever i årskurs sex på en skola i en större stad i södra Sverige. Informanterna hade en klar bild av vad elevinflytande var och ansåg att de hade rätt att påverka vissa saker i skolan då det handlade om deras utbildning. De hade inflytande genom olika råd, som till exempel klassråd och elevråd. Det som vi fick fram var att de hade ett visst inflytande över arbetssätt, utomhusmiljö, samt skolmaterial. Eleverna vill ha inflytande över arbetssätt, skolmat och utomhusmiljö. Något eleverna ville men inte kunde vara med och påverka var skolmaten. En del av eleverna trodde att ekonomin var en orsak till detta. De känslorna eleverna kunde koppla till elevinflytande var att de kände glädje och att det blev både lättare och roligare i skolan när man kunde vara med och bestämma. De kände sig stora och delaktiga när pedagogerna tog del av deras tankar och idéer.

Syftet med uppsatsen är att genom en empirisk studie ta reda på om det finns några samband mellan elevers upplevda påverkansmöjlighet i skolan och deras upplevda påverkansmöjlighet i samhället. Detta görs genom att besvara frågor om eleverna upplever att de kan påverka skolan respektive samhället samt om man kan se en koppling mellan dessa två och om elevdemokrati gör eleverna till mer demokratiskt engagerade medborgare. Undersökningen grundar sig på intervjuer med gymnasieelever på högskoleförberedande program Resultaten från intervjuerna analyseras med grund i teorier om deltagardemokrati och John Deweys teorier om demokrati och skola. De intervjuade eleverna ger olika bild av hur de uppfattar sina möjligheter att påverka i skolan och i samhället. Dock kan man generellt säga att de som upplever att de kan påverka på sin skola också upplever att de kan påverka i samhället, motsvarande samband finns för de som upplever att de inte kan påverka. Undersökningen visar att när elever upplever att de kan påverka på sin skola så ökar också möjligheten att de upplever att de kan påverka i samhället. Alltså innebär en väl fungerande elevdemokrati där alla elever har en möjlighet att komma till tals också att de senare kommer ha lättare för att vara engagerade samhällsmedborgare.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur elevdemokrati uppfattas och upplevs i praktiken av elever på en skola med elevmajoritet i sin skolstyrelse. Problemställningen lyder ”hur uppfattar eleverna på Artistskolan elevdemokrati och hur upplever de denna i praktiken?”. Undersökningen består av en fallstudie där kvalitativa intervjuer med skolans elever har utgjort datainsamlingsmetod. Intervjudatan har sedan tolkats och analyserats med John Deweys teorier om utbildning och demokrati.Eleverna menar att skolans elevdemokrati i stort sett fungerar väl, men att skolans informationshantering kan förbättras, både för att eleverna ska vara informerade om vad som pågår och för att få fler elever att engagera sig i skolans olika demokratiska organ. Elevdemokrati är inget man som elev förväntar sig och därför kommer man inte heller kämpa för den. Initiativet måste därför komma uppifrån menar eleverna. Vidare uppger eleverna att elevdemokratin har gjort att de fått en mer positiv inställning till sin skolgång och att de känner att de har ett större personligt ansvar. Andra positiva effekter de menar att elevdemokratin har gett är en känsla av gemenskap på skolan.Undersökningen visar att kunskap, erfarenhet och deltagande har en mycket nära relation och ömsesidigt påverkar varandra. För att få elever att delta måste kunskapen och erfarenheten finnas där och för att elever ska få erfarenhet och kunskap måste de tillåtas att delta.

Syftet med examensarbetet är att undersöka ett specifikt arbetssätt som pedagoger kan använda sig av för att skapa en stimulerande undervisningsmiljö med hjälp av uterummet, dvs hur man som pedagog kan använda skolträdgården som ett pedagogiskt verktyg. Arbetet utgår ifrån frågeställningarna: Hur arbetar pedagogerna med en skolträdgård som ett pedagogiskt redskap? Vilka motiv och teorier ligger bakom pedagogernas val att använda sig av skolträdgården som ett pedagogiskt verktyg? Hur upplever eleverna arbetet i skolträdgården? De metoder som används för att besvara frågeställningarna är dels kvalitativa intervjuer med pedagoger som i någon form arbetar med en skolträdgård i sin undervisning och dels en kvantitativ enkät ställd till eleverna som pedagogerna arbetar med. Undersökningsgruppen består av fem pedagoger som arbetar på tre olika kommunala skolor i södra Sverige samt ett urval av deras elever mellan åldrarna 6 – 12 år. Empirin har ställts mot tidigare forskning som handlar om skolgården och skolträdgården som ett pedagogiskt redskap, utomhuspedagogik, hälsoaspekten samt John Deweys teori om aktivitetspedagogik och Howard Gardners teori om människans multipla intelligenser. Slutsatserna utav detta examensarbete är att skolträdgården bidrar till en stimulerande undervisningsmiljö i grundskolans tidigare år men att det inte är problemfritt att arbeta med detta arbetssätt. Majoriteten av eleverna är positiva till arbetet med skolträdgården men fler vill vara med och bestämma.

Mémoire numérisé par la Direction des bibliothèques de l'Université de Montréal.

The aim of this qualitative study is to understand the description of quality, for the leisure center,as highlighted in two Swedish municipalities' policy documents for systematic quality work,and to interpret and understand which basic moral views these descriptions of quality express.The study takes its point of departure in a hermeneutic approach, where documents have beenexamined through a content analysis and data have been analyzed with inspiration from JohnDewey's theory of moral. The results highlight three common themes for quality aspects withinthe municipalities 1) Student development, 2) School success, 3) A complementary activity.Within the two municipalities, these themes of quality are expressed in different ways, whichcan be summarized by two different basic moral views. The one municipality express a moralview focusing on: personal success, while the other municipality express a moral view focusingon: social success. The study shows that when there are certain differences betweenmunicipalities regarding what are described as fundamental qualities, certain moral differencesare also made visible. However, the study also highlights that the definition of quality in theleisure center is a complex area which can not only be explained by differencesin municipalities'moral approaches.

Experimental observations have shown that economic agents behave in ways different from the maximization of any utility function. Herbert Simon sought to deal with this by positing that individuals do not maximize, but rather "satisfice." This was a radical departure from the traditional economic framework, and one that still has not been adequately formalized. But Simon's suggestion is only the smallest part of what is needed for a theory that reflects the actual behavior. For instance, Simon's framework cannot deal with the observation that the act of choice changes the chooser. This dissertation is further developing Simon's original ideas through embracing John Dewey's transactional thinking to attain an adequate theory of economic choice that accounts for boundedly rational agents. I clarify that substantive rationality and bounded (procedural) rationality share the same basic utilitarian assumption of predetermined goals. In terms of a Deweyan (transactional) analysis, the idea of utilitarian "optimization" ultimately guides and constrains both theories. But empirical study of choice behavior and the behavior of subjects in experimental laboratories, both indicate that neither substantive nor procedural rationality can effectively account for actual economic choices. I emphasize the importance of treating bounded rationality without reference to the rational framework. To me, bounded rationality implies a realistic picture of behavior, which is associated with emerging goals and not ones that exist prior to the making of a choice. I consider uncertainty as a normal characteristic of the situation, which in turn allows consideration of acting based on inconsistent information, just as people actually do. The basis of a systematic approach to behavior that can capture inconsistency is developed by Tom Burke. He mathematizes Dewey's logic. He allows for impossible worlds in the set of states. Thus, not only can the initial state space hold inconsistent states, the information set can include mutually inconsistent elements. So the current neoclassical paradigm resembles the representative realism, but is there any good reason why we should accept this methodology as economists? Whatever one's ultimate metaphysics and epistemology, I want to show that an alternative approach to economic decision-making may prove highly useful in theory and practice. / Ph. D.

No description available.