Background: The past decades two trends has been detected in the society. First of all, the new economy has brought along globalisation as a striking trend, and secondly we have been hit by some kind o f"projectification". The two trends seem to work against each other on several levels and global companies have a hard time coping with both at the same time. Purpose: The purpose of this thesis is to describe how an international development project is organised and show what impacts a MNC structure has on its projects concerning management and communication. Method: In order to reach an understanding, a qualitative case study was performed, and several interviews with people within a Ericsson project was made. In addition, Ericsson internal material and project documentation was used. Findings: We found that the global structure very much has an impact on the project studied and that it did not have the characteristics that, literature of today describes, is common for projects. Since the project consist of several independent subsidiary we would not like to call it a project organised in a matrix, but rather described as an "intra-corporational consortium". Because of this structure, there are implications for management and communication as well. The management, we believe, is more done by "good will", and there is a strong resistance for communicating since there is a belief that information will handle all problems.

Att arbeta i projekt är historiskt ingen ny företeelse då idén om att strukturera upp arbetet i projektform är något vi burit med ossunder årtusenden. Trots att det med tiden vuxit fram nya bra idéer kring hur arbetet i projekt skall styras är det många av dagens företag som misslyckas med att uppnå de uppsatta målen. Hur kommer detta sig? Idag är många teoretiker inom projektområdet överens om att svaret många gånger ligger i projektets startfas. Förmågan att starta projekt anses vara alltför bristfällig i många företag. Att startfasens inverkan på projektets resultat blivit allt mer uppmärksammat kan bl.a. ses som ett resultat av pressen från marknaden. Den snabba tekniska utvecklingen har medfört ökade krav på allt mer tidspressade och komplexa projekt. Genom att lägga ned tid på förberedelserna under startfasen har företagen en bättre möjlighet att kunna minska projektets totala tid och därigenom skapa sig en bättre konkurrenssituation på marknaden. Trots insikten om startfasens inverkan på projektarbetet finns det få djupgående studier inom området "startfasen i projekt". Vårt mål med denna studie har därför varit att kartlägga startfasens roll i projektarbetet. I studien analyseras vidare vilka typer av problem som egentligen kan kopplas till ett projekts startfas, samt hur startfasens betydelse skiljer sig åt mellan olika typer av projekt. Vidare försöker vi klargöra om dagens krav på allt mer komplexa projekt ytterligare kommer förstärka startfasens påverkan på projektarbetet.För att kunna besvara dessa frågor har vi analyserat arbetet under startfasen i tre olika projekttyper i tre fallföretag, ABB Contracting, Sigma Design och Development samt TietoEnator Processing&Network Support

Bakgrund: Företagens jakt på flexibilitet har under de senaste årtiondena lett till en förändring av medarbetarstrukturen och idag är det vanligt att företag i större utsträckning använder sig av konsulter som hjälp i det vardagliga arbetet, istället för att anställa personal. Av denna anledning blir det viktigt för företagen att konsulterna styrs på ett bra och genomtänkt sätt för att säkerställa att de arbetar för att uppnå företagens mål, eftersom kostnaderna för dem annars snabbt kan överstiga nyttan med att ha dem i organisationen. Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur inputstyrning, i form av rekrytering, träning och socialisering, används för att styra teknikkonsulter som befinner sig länge på samma företag, samt att påvisa hur dessa tre styrmekanismer hänger samman. Tillvägagångssätt: Uppsatsens empiriska material bygger på fem intervjuer gjorda på Scania Technical Center, Ericsson, Saab Training Systems, Volvo Personvagnar samt ett anonymt företag. Slutsatser: Vi har kunnat konstatera att de studerade fallföretagen i mångt och mycket liknar varandra vad gäller hur de använder sig av styrmekanismerna rekrytering, träning och socialisering och de skillnader som finns företagen emellan är begränsade. Detta anser vi tyder på att de har ett relativt enhetligt förhållningssätt till inputstyrning. Utifrån studien har vi kunnat se att denna styrning kan delas in i en formell och en informell del och att det är den informella styrningen som är den mest frekvent förekommande. Vidare har vi kunnat fastställa att samtliga företag har en relativt hög grad av indirekt styrning, vilken grundar sig i att en stor del av ansvaret för styrningen har flyttats över till konsultbolagen. Vi har bekräftat att det finns såväl teoretiska som empiriska kopplingar mellan styrmekanismerna rekrytering, träning och socialisering och vi är därför av åsikten att de går att sammanföra under ett begrepp, inputstyrning. Något som har kunnat fastställas är att fallföretagen genom att lägga tyngdpunkten vid en viss styrmekanism kan minska behovet av de andra två och detta kan ses som att företagen har en relativt stor frihet att själva välja på vilken styrmekanism de vill lägga tyngdvikten.

Dans ce mémoire, nous chercherons à développer le concept de responsabilité sociale. Nous tenterons, par le fait même, de faire la lumière sur les raisons qui font que les citoyens des sociétés modernes ne semblent plus avoir beaucoup d'intérêt pour la responsabilité sociale. Pour développer plus facilement notre pensée, nous nous appuierons tout d'abord sur une conception précise de la responsabilité; celle de Hans Jonas. Cet auteur utilise son « principe responsabilité », en particulier pour défendre l'idée que le monde court à sa fin si nous nous obstinons à vivre sans égard pour notre environnement. Pour cette raison, il faut absolument prendre nos responsabilités et agir. Nous verrons aussi que la responsabilité chez Jonas est engendrée par un sentiment et qu'elle est donc, selon l'auteur, universelle, puisque nous pouvons tous éprouver ce sentiment de responsabilité. Nous adhérerons à sa conception de la responsabilité sur certains aspects: en premier lieu dans la mesure où cette dernière est, dira-t-il, unilatérale et non-réciproque, même si nous pouvons tous être sujet ou objet de la responsabilité; en deuxième lieu, nous conviendrons aussi que la responsabilité puisse être engendrée par un sentiment et qu'elle puisse être à la base de notre action, mais avant tout, dans la mesure où nous sommes confrontés à une situation familiale ou amicale. Mais nous rejetterons, par ailleurs, l'idée que le sentiment soit le meilleur conducteur de l'action responsable surtout au niveau social. Car en effet, la responsabilité sociale conduite par le sentiment, supposerait l'impossibilité de l'exiger par des lois, légales comme morales. Par contre, nous verrons en quoi la notion de responsabilité de Jonas nous semble fortement individuelle et peu portée, malgré son aspect universaliste, sur des déterminants sociaux ou collectifs: ce avec quoi nous sommes en désaccord. Ensuite, nous examinerons la théorie de Bruckner, selon laquelle les sociétés occidentales actuelles favorisent, par l'individualisme, une infantilisation et/ou une victimisation du citoyen, qui fait obstacle à son sens de la responsabilité sociale. Nous verrons ensuite en quoi le système de pensée de Jonas valorise ce genre de sociétés individualistes. Et nous verrons ce que propose Bruckner pour revaloriser, de nouveau, l'autonomie, l'indépendance et le dialogue politique. Et finalement, nous défendrons un système politique démocratique permettant enfin l'autonomie des citoyens: celui de John Rawls. Nous le soutiendrons dans son élaboration d'une institution permettant l'adhésion des citoyens, le plein pouvoir au peuple et d'où peut enfin émerger la responsabilité sociale. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : Responsabilité sociale, Hans Jonas, Pascal Bruckner, John Rawls, Démocratie.

Temos aktualumas: Šiais laikais, kuomet gyvenimo kokybė išreiškiama ekonominiu efektyvumu, besaikiu vartojimu, kuomet pagrindu tampa fizinis grožis bei malonumai, tokiame pasaulyje jauni žmonės dažnai jie jaučiasi nesaugūs, neramūs. Tame nerime ir nesaugume pulsuoja tai, kas giliausiai žmogiška, tai tiesos ieškojimas, nepasotinamas poreikis gėrio, laimės, laisvės alkis, grožio ilgesys, sąžinės balsas. Todėl vis svarbesniu ir aktualesniu tampa krikščioniškas mokymas apie gailestingumą.Darbo tikslas yra atskleisti gailestingumo dorybės sampratą Jono Pauliaus II mokyme bei nustatyti jos aktualumą X ir Y mokyklų 14 – 15 metų amžiaus mokiniams. Tyrimo uždaviniai: 1. Aptarti gailestingumo dorybės sampratą Jono Pauliaus II raštuose. 2. Apibūdinti Jono Pauliaus II ir šv. Faustinos Kovalskos mokymų apie gailestingumo dorybę sąsajas. 3. Atskleisti Dievo gailestingumo Bažnyčios misijoje būtinumą. 4. Įvertinti 14 -15 metų amžiaus mokinių žinias apie gailestingumo dorybę. 5. Nustatyti šiandieninių mokinių požiūrį į gailestingumo dorybės aktualumą. / Relevance of the Theme: Nowadays when the quality of life is expressed in economic efficiency and inordinate consumerism, when physical beauty and pleasure becomes a background, young people often feel insecure and anxious in such a world. Seeking for truth, insatiable need of goodness and happiness, hunger for freedom, longing for beauty, voice of conscience, which all are in the depth of a human being, pulsate in this anxiety and insecurity. Therefore Christian teaching about mercy is emerging with more importance and relevance.Relevance of the Theme: Nowadays when the quality of life is expressed in economic efficiency and inordinate consumerism, when physical beauty and pleasure becomes a background, young people often feel insecure and anxious in such a world. Seeking for truth, insatiable need of goodness and happiness, hunger for freedom, longing for beauty, voice of conscience, which all are in the depth of a human being, pulsate in this anxiety and insecurity. Therefore Christian teaching about mercy is emerging with more importance and relevance.The aim of the research: To reveal the concept of the virtue of mercy in the teaching of John Paul II and to determine its relevance to the 14 - 15 years old pupils from X and Y schools. Objectives of the study: 1) To define the concept of the virtue of mercy in John Paul’s II writings. 2) To describe connection between the teachings on the virtue of mercy by John Paul II and St. Faustina Kowalska. 3) Reveal the necessity of... [to full text]

No description available.

En retorisk analys av Johan Vilhelm Snellmans och Malla Silfverstolpes följdskrifter till Carl Jonas Love Almqvists roman Det går an.

No description available.

Dissertação (mestrado) - Pontifícia Universidade Católica do Paraná, Curitiba, 2005 / Inclui bibliografia / A partir dos novos problemas éticos emergentes, perguntas nunca feitas até então nascem no cotidiano do poder das novas tecnologias e apontam para ameaças que colocam em risco a própria natureza do homem. Esse poder atinge todos os âmbitos da sociedade e

LIMA, Valéria Cassandra Oliveira de. A proposta de uma ética da responsabilidade para a civilização tecnológica em Hans Jonas. 2009. 133f. – Dissertação (Mestrado) – Universidade Federal do Ceará, Programa de Pós-graduação em Filosofia, Fortaleza (CE), 2009. / Submitted by Márcia Araújo (marcia_m_bezerra@yahoo.com.br) on 2013-11-06T12:49:17Z No. of bitstreams: 1 2009-DIS-VCOLIMA.pdf: 1301502 bytes, checksum: 6532faa8f4b612f8591e5a327b6d38a8 (MD5) / Approved for entry into archive by Márcia Araújo(marcia_m_bezerra@yahoo.com.br) on 2013-11-07T10:54:54Z (GMT) No. of bitstreams: 1 2009-DIS-VCOLIMA.pdf: 1301502 bytes, checksum: 6532faa8f4b612f8591e5a327b6d38a8 (MD5) / Made available in DSpace on 2013-11-07T10:54:54Z (GMT). No. of bitstreams: 1 2009-DIS-VCOLIMA.pdf: 1301502 bytes, checksum: 6532faa8f4b612f8591e5a327b6d38a8 (MD5) Previous issue date: 2009 / This study examines the proposal for an ethics of responsibility in Hans Jonas, and constitutes it as a north in the solution to the problem of ethical proposal. In the present context, it was established a foundational crisis of moral and, at the same time, a need of reasoning of the moral judgments, considering the existing ethical vacuum in the pluralistic and secularized humanity. In this perspective, the search for a value in itself should constitute the most fundamental character of an ethical proposal. Jonas identifies this value in itself in life, that is, the existence of an authentic life in the future. An ethics for the technological civilization must differentiate itself from the view of nature as an object indifferent to the ethical positioning, thus it is urgent a new ethical posture according to the modifying character of human actions. The threat of an absence of existence is likely to be constituted as a compass for this new in the field of ethics, this malum is what Hans Jonas calls the "heuristic of fear" and this unleashes that what is at stake is the integrity of the human essence itself. The idea of duty and of human conduct properly guides the moral, but one can not talk about moral and human conduct without the presence of the man in the world as a primary and primordial datum. The presence of life in the world has become a duty. The justification for such ethics is the acclaim of an unconditional imperative that is the authentic existence in the future, as well as search for an ethical reasoning in the Being and in the value of life in its general appearance. The goal with this feat is to overcome the subjectivism of values and to implement an ethics beyond the intersubjective space. For this to occur, it is introduced more effectively the concept of responsibility within the sphere of morality. Diverting the ethical aspect from the momentary act itself, ethics is established in the actions and their causal projections for the future, taking into account long-term impact and irreversible acts. / A presente pesquisa analisa a proposta de uma ética da responsabilidade em Hans Jonas e a constitui como um norte na consolidação de um valor crucial à ética. No contexto atual instaurou-se uma crise fundacionista da moral e, ao mesmo tempo, uma necessidade de fundamentação dos juízos morais, haja vista o vazio ético vigente na humanidade pluralista e secularizada. Nessa perspectiva, a busca de um valor em si deve constituir o caráter mais fundamental de uma proposta ética. Jonas identifica este valor em si na vida, ou seja, na existência de uma vida autêntica no futuro. Uma ética para a civilização tecnológica deve diferenciar-se da visão da natureza como um objeto indiferente ao posicionamento ético. Sendo assim, faz-se urgente um novo comportamento ético conforme o caráter modificado das ações humanas. A ameaça de um não-existir pode vir a constituir-se como bússola para esse novo campo ético. Este malum constitui o que Hans Jonas denomina de heurística do temor, e esta deflagra que o que está em jogo é a integridade da própria essência humana. A ideia de dever e da conduta humana orienta propriamente a moral, porém não se pode falar em moral e conduta humana sem a presença do homem no mundo como um dado primário e primordial. A presença da vida no mundo tornou-se um dever. A justificativa para tal ética é a aclamação de um imperativo incondicional que é a existência autêntica no futuro, bem como a busca de uma fundamentação ética no Ser e no valor da vida em seu aspecto geral. O objetivo com tal feito é superar o subjetivismo dos valores e implementar uma ética que transponha o espaço intersubjetivo. Para tanto, introduz-se de forma mais efetiva o conceito de responsabilidade dentro da esfera da moralidade. Divergindo o aspecto ético do ato momentâneo em si, é estabelecida a ética nas ações e em suas projeções causais para o futuro, levando em consideração impactos a longo prazo e atos irreversíveis.