No description available.

<p>Mitt syfte är att beskriva de öst- respektive västjudiska invandrarnas väg till integration och tillhörighet i det svenska samhället, samt att spegla skillnaderna dem emellan. Ett bakomliggande syfte blir dessutom att belysa den judiska historien, som ett ställningstagande, för att ge en historisk relevans till problematiken. Det har forskats mycket litet inom detta område, då det material som finns nästan uteslutande har åstadkommits genom studier av de judar som invandrade från Västeuropa, emedan de judar som invandrade i ett senare skede från Östeuropa knappt har ägnats någon forskning alls. Jag vill därmed påvisa de olikheter som dessa båda invandrargrupper stod för och den problematik som detta förde med sig. Vad krävdes t.ex. av de människor som invandrade för att bli accepterade i samhället? Av vilka orsaker immigrerade man till Sverige? Vad var skillnaderna tidsmässigt och geografiskt mellan de olika emigrationsområdena?</p><p>Uppsatsen innehåller även material ifrån de tre djupintervjuer som jag har genomfört. Dessa har jag valt att presentera därför att jag vill undersöka om jag får samma bild utifrån intervjuerna som den som ges i litteraturen. Svaren kan naturligtvis inte ses som en absolut sanning, men kan ändå ge en uppfattning i frågan.</p>

Mitt syfte är att beskriva de öst- respektive västjudiska invandrarnas väg till integration och tillhörighet i det svenska samhället, samt att spegla skillnaderna dem emellan. Ett bakomliggande syfte blir dessutom att belysa den judiska historien, som ett ställningstagande, för att ge en historisk relevans till problematiken. Det har forskats mycket litet inom detta område, då det material som finns nästan uteslutande har åstadkommits genom studier av de judar som invandrade från Västeuropa, emedan de judar som invandrade i ett senare skede från Östeuropa knappt har ägnats någon forskning alls. Jag vill därmed påvisa de olikheter som dessa båda invandrargrupper stod för och den problematik som detta förde med sig. Vad krävdes t.ex. av de människor som invandrade för att bli accepterade i samhället? Av vilka orsaker immigrerade man till Sverige? Vad var skillnaderna tidsmässigt och geografiskt mellan de olika emigrationsområdena? Uppsatsen innehåller även material ifrån de tre djupintervjuer som jag har genomfört. Dessa har jag valt att presentera därför att jag vill undersöka om jag får samma bild utifrån intervjuerna som den som ges i litteraturen. Svaren kan naturligtvis inte ses som en absolut sanning, men kan ändå ge en uppfattning i frågan.

<p>Ordet jude är i Sverige ett värdeladdat ord. Med arvet och karaktären följer en tung historia, en historia som en jude inte kan välja bort. Identiteten består av en blandning av det svenska och det judiska. Genom att hjälpa unga att finna en starkare judisk identitet ska de stå emot antisemitiska påhopp och vit-makt propaganda.</p>

Ordet jude är i Sverige ett värdeladdat ord. Med arvet och karaktären följer en tung historia, en historia som en jude inte kan välja bort. Identiteten består av en blandning av det svenska och det judiska. Genom att hjälpa unga att finna en starkare judisk identitet ska de stå emot antisemitiska påhopp och vit-makt propaganda.

The aim of this paper is to study how Swedish ­Jewish women and non-men relate to widespread notions of Jewish motherhood and the trope of ”the Jewish mother”, through their own  stories. The paper asks how they relate to notions of Jewish motherhood, how these notions  function in the construction of their identities as Jewish and how it relates to processes of  community and nationalism. The material that is analyzed is the narrative of fourteen Jewishidentified women/non-men gathered with a survey interview. It is analyzed through theories  of the relation between motherhood and nationalism, the constitutive terms of a diaspora and an intersectional approach to racialized processes of gender and gendered processes of the  constitution of race and ethnicity. The thesis concludes that through the informants’ stories  the cultural symbol of ”motherhood” is dependent upon certain symbols in its own, such as  food and religious practices, that relate to identity processes among the informants, and to  processes of community and nationalism tied to motherhood. Jewish mothers, potential  mothers and parents are effected by expectations of certain Jewish ways of performing  motherhood in their identification as Jewish and in their sense of belonging to the Jewish  community. They also relate these expectations to portrayals of Jewish mothers from popular culture as well as to the parenting and memories of their own mothers and ancestral women.

With a postmodern archival perspective and Cooks four archival paradigms in mind, the purpose of this case study is to examine the Jewish Congregation in Stockholm’s needs and use of their own archives and what their thoughts are about preservation. The purpose is also to examine the content of the archive deposited by the congregation at the National Archives, and how the content can relate to the concepts of power, memory and identity. The source material consists of interviews and two writings relating to the archival investigation Härifrån till evigheten carried out in 2019. The source material also consists of the archival inventory list and its descriptions of the content in the deposited archive. The methods used in this study are a qualitative interview method and a qualitative content analysis.  The findings show that the congregation archives, both the deposited and the local archive, are used by the congregation to carry out tasks within the congregation´s various work areas. A problem and an area of needed development related to the use of the archives is the need for digitization of archival materials. A problem that is also addressed in the archival investigation. Concerning thoughts of preservation, the result shows that the congregation need more resources to ensure the preservation of the future memories that the archives represent. There is however a will and awareness among those who work within the congregation that the archives that the congregation is now creating through their work should be preserved in the right way.  The analysis of the content in the deposited archive shows that the historic memories that the scientists produce by using the archive in their scientific work, can be affected by the values of the congregation since they are controlling the access to the archive. Furthermore, the content of the archive contains memories created from the work of the congregation and the memories created by Jewish private individuals and organizations. Together they form the archive's collective memory which can be used as part of establishing group identity and ethnic identity.

This essay is based on trying to understand the relationship that exists between Josephus’ writings and the pseudepigraph Assumptio Mosis. Although the comparisons made between the texts in this essay are not enough to give a definite answer, none of the examples exclude that Josephus may have used Assumptio Mosis as a primary source. Rather, there are indications in which a direct relationship between Josephus and Assumptio Mosis potentially could explain from where Josephus acquires some of his source material, especially for his narrative of the time period around 4 BCE–6 CE. / Denna uppsats bygger på att försöka förstå relationen som finns mellan Josefus skrifter och pseudepigrafen Assumptio Mosis. Även om jämförelserna som görs mellan skrifterna i denna uppsats inte räcker för att ge ett säkert svar i slutändan, utesluter inga av exemplen att Josefus kan ha använt Assumptio Mosis som direkt källa. Snarare finns indikationer i vilka en direkt relation mellan Josefus och Assumptio Mosis skulle kunna förklara varifrån Josefus hämtar en del av sitt källmaterial, inte minst för hans narrativ om tiden runt 4 f.v.t–6 v.t.

Jag har i min masteruppsats, utifrån ett begreppshistoriskt perspektiv med transnationell tillämpning, analyserat begreppsöverföringen och etableringen från begreppet Holocaust till det svenska ordet förintelsen med dess nya betydelse Förintelsen. Jag har även analyserat när, hur och vilka som befäste begreppet Förintelsen i svenskt språkbruk. Ordet och begreppet Holocaust Min analys visar att begreppet Holocaust överförs till Sverige och etableras i Sverige genom det svenska ordet och begreppet Förintelsen. Ordet och begreppet Förintelsen Mitt arbete presenterar ett resultat som kullkastar tidigare uppfattningar om etableringen av ordet och begreppet Förintelsen i svenskt språkbruk. Etableringen av ordet och begreppet Förintelsen genomfördes på följande sätt. Bonniers Förlag lanserade år 1978 en översättning av romanen Holocaust, i Sverige marknadsförd med titeln Förintelsen. År 1979 premiärvisade SVT den amerikanska tv-serien Holocaust, i Sverige marknadsförd med titeln Förintelsen. Tidningarna fylldes från år 1979 av artiklar om det nazistiska folkmordet på judar under andra världskriget med rubriken Förintelsen samtidigt som Skandinaviska Institutet för judisk utbildning och kultur producerade läromedel för Sveriges samtliga skolor och bibliotek under begreppet Förintelsen. År 1982 repriserades tv-serien Förintelsen, omgärdad av faktaprogram, allt under det samlande namnet Förintelsen. Ordet och begreppet Förintelsen hade slutligen, efter fyra års intensiv användning, slagit igenom i svenskt språkbruk. Mitt arbete visar att det fanns en samstämmighet, en gemensam vilja hos Bonniers Förlag, SVT, massmedia och judiska organisationer att benämna det nazistiska folkmordet på judar under andra världskriget under den gemensamma benämningen Förintelsen. Alla samverkade för att befästa ordet och begreppet Förintelsen. Jag har i mitt arbete visat att det inte enbart var titeln på en tv-serie som befäste begreppet Förintelsen i svenskt språkbruk. Det krävdes en omfattande samverkan för att etablera ordet och begreppet Förintelsen i Sverige såsom ett samlande begrepp för det nazistiska folkmordet på judar under andra världskriget. / In my master's thesis, from a conceptual historical perspective with transnational application, I have analyzed the concept transfer and the establishment from the concept of Holocaust to the Swedish word förintelsen with its new meaning Förintelsen. I have also analyzed when, how and who consolidated the concept of Förintelsen in Swedish language use. The word and the concept of the Holocaust My analysis shows that the concept of the Holocaust is transferred to Sweden and established in Sweden through the Swedish word and the concept of Förintelsen. The word and the concept of Förintelsen My work presents a result that overturns previous perceptions about the establishment of the word and the concept of Förintelsen in Swedish language. The establishment of the word and the concept of the Holocaust was carried out in the following way. Bonniers Förlag launched in 1978 a translation of the novel Holocaust, in Sweden marketed with the title Förintelsen.In 1979, SVT premiered the American television series Holocaust, in Sweden marketed with the title Förintelsen. From 1979, the newspapers were filled with articles about the Nazi genocide of Jews during World War II, entitled Förintelsen, while the Scandinavian Institute for Jewish Education and Culture produced teaching materials for all of Sweden's schools and libraries under the term Förintelsen. In 1982, the television series Förintelsen was repeated, surrounded by factual programs, all under the collective name Förintelsen. The word and the concept of Förintelsen had finally, after four years of intensive use, made its way into Swedish language. My work shows that there was a consensus, a common will at Bonniers Förlag, SVT, the media and Jewish organizations to name the Nazi genocide of Jews during World War II under the common name Förintelsen. Everyone worked together to consolidate the word and the concept of Förintelsen. In my work, I have shown that it was not only the title of a TV series that consolidated the concept of Förintelsen in Swedish language. Extensive collaboration was required to establish the word and concept of Förintelsen in Sweden as a unifying concept for the Nazi genocide of Jews during World War II.