Denna studies övergripande syfte är att undersöka fyra stycken andraspråkelevers ordförståelse samt vistelsetidens inverkan på läsförståelse. För att svara på studiens fråga gjordes två stycken delundersökningar. Den första delundersökningen fokuserade på ordförståelse med en uppföljning och den tredje på läsförståelse. De två delundersökningarna ger material som kan ge insikt i vilken betydelse ordförståelsen har för andraspråkelevers förståelse av texter. I delundersökningen av ordförståelse lades fokus på att se huruvida det är icke-fackord eller kända ord som främst försvårar läsning av en läromedelstext samt om lässtrategin gruppsamtal om svåra ord är ett hjälpande verktyg för elevernas läsförståelse. I gruppsamtal om svåra ord fördjupades undersökningen med att även se hur gruppsamtal om svåra ord ser ut i en blandad grupp med första- och andraspråkelever. Fokus lades även på att se om ordförståelsen har betydelse för andraspråkelevers förståelse av texter. Uppföljningen av ordförståelseundersökningen gav material för att kunna analysera informanternas ordförståelse före och efter gruppsamtal om svåra ord. På delundersökningen av läsförståelsen lades fokus på att se om andraspråkselevers vistelsetid i Sverige hade en påverkan på deras läsförståelse. Metoden är kvalitativ där data insamlades genom ljudinspelning, observation av elevers samtal samt en analys av behärskningsuppgifter eleverna fick utföra. I studien deltog fyra stycken andraspråkselever som går på en högstadieskola i årskurs åtta. Information om elevernas ålder, kön och antalet år de varit bosatta i Sverige samlades in via samtal med eleverna själva. Det material studien baserades på var texter, ord eleverna hade ringat in, gruppsamtal samt läsförståelseövningar. Det tydligaste resultatet i de två delundersökningarna var ordsamtalen och ordförståelsetestet. Resultaten på ordförståelsetestet och gruppsamtal om svåra ord visar att det är främst icke-fackorden som vinner på användningen av lässtrategin av att ha gruppsamtal om svåra ord. Uppföljningen på ordförståelseundersökningen visade en förbättring gällande antalet inringade ord vilka främst bestod av icke- fackord. Resultatet visar värdet av ordsamtal för andraspråkelevers förståelse av texter. Delundersökningen av elevernas läsförståelse visade att andraspråkelevernas vistelsetid i Sverige inte har någon betydelse för deras läsförståelse.

No description available.

Denna studie undersöker hur namnpubliceringar bland kända personer som har begått eller blivit utsatta för brott ser ut i de två kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen under åren 2019-2023, med avgränsning från 1 januari 2019 till 31 oktober 2023. Studiens material består endast av artiklar från de två kvällstidningarna. Syftet med studien är att observera vilken utsträckning namnpubliceringar förekommer och urskilja mönster utifrån studiens urval. Studien genomfördes med hjälp av en kvanitativ innehållsanalys på 202 artiklar. Den kvantitativa innehållsanalysen är genomförd med hjälp av variabler som sedan är samlade i ett kodschema. Den teoretiska utgångspunkten är skandaljournalistik och kändisars roll i nyhetsrapportering. Utifrån urvalet visar resultatet att antalet namnpubliceringar mellan de två kvällstidningarna att resultatet inte skiljer sig. Det är däremot en skillnad mellan vilket år som det förekommer största antal namnpubliceringar, Aftonbladet namnpublicerade i högst omfattning år 2019 och Expressen år 2020. Studiens resultat visar att det går att urskilja olika mönster till följd av namnpubliceringar, exmpelvis att det skriv fler artiklar om kända män som begått brott än om kända män som blivit utsatta för brott. Resultatet visar även att andra mönster går att urskilja som bland annat att det skrivs mer om män jämfört med kvinnor och att nationalitet oftast inte skrivs ut i samband med namnpubliceringar av kända personer som begått eller blivit utsatta för brott, vilket överensstämmer med den tidigare forskningen.

Innovation is a crucial activity to ensure companies’ viability and is increasingly important to sustain competitive advantage. Globalization and the accelerating technological development are creating new markets previously not explored. Companies’ capability to execute New Product development (NPD) under these circumstances is limited since this is a new setting for most companies. Literature reveals that developing highly innovative products entails higher potential of economic growth and this incentivizes companies to explore opportunities in unfamiliar markets. It is also previously empirical shown that the NPD process for products targeting unfamiliar respectively familiar markets should differ due to their varying nature. Despite this, companies tend to use the same NPD processes regardless of the market situation which furthermore can hinder companies from succeeding with innovations targeting unfamiliar markets. Considering this, the purpose of this thesis is to explore and identify which aspects within the execution of the NPD process that enable respectively inhibit companies to achieve commercial success in markets of different characteristics. To investigate this, a multiple case study was conducted at a Swedish manufacturer of industrial machines. Two cases representing unfamiliar respectively familiar markets were studied through employee interviews, observations, reading internal documents and informal meetings. The study was conducted with an abductive approach, investigating the empirical reality and existing literature simultaneously. The result of this study reveals aspects that are challenging for companies to contemplate when executing NPD in unfamiliar markets and how it contrasts to the conditions for familiar markets. Raising companies’ awareness of this enables them to be better equipped for executing NPD under unfamiliar market conditions. The main challenges concluded are allocation of human resources and competency utilization, deficient collection of market and customer information, and insufficient communication routines. Moreover, companies fail to evaluate the potential and risk of innovations and have a hard time developing and implementing an NPD process that supports both structure and flexibility in markets with different characteristics. The biggest difference with NPD for unfamiliar market is the level of uncertainty. The challenge of understanding the customer needs and the competitors becomes more tangible for unfamiliar markets, and further places agreat demand on a working communication system, flexibility, cross-functionality, good risk assessment and well-defined product requirements. / Innovation är avgörande för att säkerställa företagens lönsamhet och blir allt viktigare för att upprätthålla konkurrenskraft. Globaliseringen och den accelererande tekniska utvecklingen skapar nya marknader som tidigare inte utforskats. Företagens förmåga att genomföra utveckling av nya produkter (NPD) under dessa omständigheter är begränsade eftersom detta är en ny miljö för de flesta företag. Litteratur visar att utveckling av mycket innovativa produkter skapar större potential för ekonomisk tillväxt och detta uppmuntrar företag att utforska möjligheter i okända marknader. Det är också tidigare empiriskt visat att NPD-processen för produkter som riktar sig mot okända respektive kända marknader bör skilja sig åt på grund av deras varierande karaktär. Trots detta tenderar företag att använda samma NPD-processer oavsett marknadssituation, vilket dessutom kan hindra företag från att lyckas med innovationer som riktar sig mot okända marknader. Med bakgrund i detta är syftet med detta examensarbete att utforska och identifiera vilka aspekter inom genomförandet av NPD-processen som gör det möjligt, respektive hämmar för företag att nå kommersiell framgång på marknader med olika karakteristik. För att undersöka detta genomfördesen fallstudie hos en svensk tillverkare av industrimaskiner. Två fall som representerade okänd respektive känd marknad studerades genom intervjuer, observationer, läsning av interna dokument och informella möten. Studien genomfördes med ett abduktivt tillvägagångssätt, som undersökte den empiriska verkligheten och befintlig litteratur samtidigt. Resultatet av denna studie identifierar aspekter som är utmanande för företag när de utför NPD i okända marknader och hur detta kontrasterar mot förhållandena i kända marknader. Genom att öka företags medvetenhet om detta kan de bli bättre rustade för att utföra NPD under olika marknadsförhållanden. De främsta utmaningarna som har identifierats är allokering av personalresurser och kompetensutnyttjande, bristfällig insamling av marknads- och kundinformation samt otillräckliga kommunikationsrutiner. Dessutom misslyckas ofta företag med att utvärdera innovationers potential och risk, och har svårt att utveckla och implementera en NPD-process som stödjer både struktur och flexibilitet i marknader med olika egenskaper. Den största skillnaden med NPD i okända marknader är nivån av osäkerhet. Utmaningen att förstå kundernas behov och konkurrenterna blir mer påtaglig i okända marknader och ställer vidare stora krav på ett fungerande kommunikationssystem, flexibilitet, tvärfunktionalitet, riskbedömning och väldefinierade produktkrav.

Railway traffic is one of the most used transportation methods in today's society both for freight transports and transportation of people. A necessity for this to function is that the tracks upon which the trains travel are functional. This includes both that the tracks have been constructed correctly and that the tracks have not experienced wear and tear to the level that their functionality is in jeopardy. This requires that the tracks are thoroughly maintained and thus a continuous knowledge about the state of the tracks is required. One way to obtain knowledge about the current track geometry is to measure the tracks using laser scanners to establish the tracks geographical position. This in turn leads to the possibility to notice changes in the tracks. These laser scanners can be mounted on trains or modified vehicles where they scan the tracks while the vehicle is moving along the tracks. However, the scanned points also have to be precisely located in a coordinate system so that they can be compared to the scanned geometry of the initial tracks. The precise locations can be acquired by using Global Navigation Satellite Systems (GNSS) along with Inertial Measurement Systems (INS) and odometers, which are then used as input in a Kalman filter. The GNSS and INS complement each other in a good way since INS have very high positional accuracy and a large temporal error while GNSS has an acceptable positional accuracy and no temporal error. In locations where there is sufficient GNSS availability, this method reaches positional accuracies around the low cm level. The aforementioned method does however struggle when there is subpar GNSS availability, for example in tunnels or in dense forests. This necessitates the use of additional data, and in this work the use of ground control points (GCP) have been examined. The GCPs have been implemented in simulated GNSS-free areas where a temporal distance of 2, 5, 10, 20 and 40 seconds between GCPs has been used. Based on these experiments, an estimated positional accuracy from 0.5 cm to 30 cm in GNSS-free environments has been acquired depending on the distance between points. The authors recommend an implementation of GCPs in a tightly coupled approach every 5-10 seconds to achieve a reliable positional precision on the mm-cm level. The disadvantages of GCPs are quite large since they have to be established and maintained, which costs a fair amount of money and time. It is therefore of utmost importance to minimize the need for GCPs. This can be accomplished either by using alternative solutions such as implementations of track alignment in the Kalman filter, but also by increasing the efficiency of the GCPs. The way that this thesis recommends this to be researched is to use the same GCPs multiple times by either using more advanced sensors for locating the GCPs or by increasing the number of sensors as well as spreading them out across the vehicle. / Tågtrafik är ett av de mest använda transportsätten idag vare sig det gäller godstransporter eller persontransporter. En nödvändighet för att detta ska fungera är att rälsen som tågen färdas på är funktionella. Detta inkluderar att rälsen är korrekt konstruerad, men även att rälsen inte har blivit skadade av bland annat kontinuerlig användning. Därmed behöver rälsen underhållas, och för att kunna göra det krävs kunskap om i vilket skick rälsen är. Ett sätt att införskaffa kunskap om rälsens skick är att mäta rälsen med hjälp av laserskanners. Dessa laserskanners kan monteras på tåg eller rälsanpassade fordon så att de kan mäta in rälsen samtidigt som fordonet färdas längs med rälsen. De inmätta punkterna måste emellertid även vara kända i ett koordinatsystem så att de kan jämföras med punkterna som mättes in när rälsen initialt skannades. Den precisa platsinformationen som krävs för detta kan införskaffas genom att använda Global Navigation Satellite Systems (GNSS) samt Inertial Measurement Systems (INS) och odometer, som sedan används som input i ett Kalmanfilter. GNSS och INS kompletterar varandra på ett bra vis eftersom INS har en väldigt hög platsnoggrannhet samt ett högt tidsberoende fel medan GNSS har relativt hög platsnoggrannhet och inget tidsberoende fel. Denna metod kan därmed nå noggrannheter runt cm-nivån när det är bra GNSS-förutsättningar. Metoden som beskrevs ovan fungerar emellertid inte bra när det är dåliga GNSS-förutsättningar, till exempel i tunnlar eller i täta skogar. Då behövs det annan data, och i detta arbete har användningen av kända punkter analyserats. De kända punkterna har implementerats under en sträcka med simulerad avsaknad av GNSS där ett tidsbaserat avstånd på 2, 5, 10, 20 och 40 sekunder mellan kända punkter har använts. Baserat på dessa experiment har en precision på 0,5 cm till 30 cm uppnåtts beroende på avståndet mellan de kända punkterna. Författarna rekommenderar att kända punkter ska implementeras i en tightly coupled beräkningsmetod var 5-10 sekund för att nå en noggrannhet på mm-cm nivå. Nackdelarna med kända punkter är däremot flertaliga eftersom de måste etableras och underhållas, vilket kräver både tid och pengar. Det är därför viktigt att minimera behovet av kända punkter. Det kan åstadkommas genom att till exempel implementera rälsdata i Kalmanfiltret, men även genom att öka effektiviteten i användandet av de kända punkterna. I det här arbetet rekommenderas det att undersöka hur det går att använda samma kända punkt flertalet gånger. Detta genom att antingen använda mer avancerade sensorer för att lokalisera de kända punkterna eller genom att öka antalet sensorer samt att sprida ut dem över fordonet.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om det är möjligt att förutse var de okända fångstgropar befinner sig i landskapet med hjälp av karaktärsdragen från de kända lämningarna. Målet med detta arbete är att identifiera och registrera okända fångstgropar för att skydda dem från att skadas av skogsbruket. Denna studie förhåller sig till ett undersökningsområde (kommunerna Karlskoga och Degerfors) men diskuterar även andra fångstgropar i Sverige. Under detta arbete har de kända fångstgroparna nyttjats på flera olika sätt; med hjälp av terrängskuggning granskades området vid fångstgroparna i syfte att se om det fanns ytterligare gropar i närheten samt att studera hur en grop kunde synas i terrängskuggningen. Sedan fältbesöktes de kända fångstgroparna för att kunna sammanställa deras karaktärsdrag och med hjälp av detta, samt tidigare forskning och kartanalyser kunde fem karaktärsdrag uppmärksammas. I slutändan upptäcktes åtta okända fångstgropar, varav tre är kvalitetssäkrade av Ulf Eriksson, arkeolog på Skogsstyrelsen och är/kommer bli registrerade i Kulturmiljöregistret. Uppsatsen diskuterar också det nuvarande kunskapsläget om fångstgropar till olika bytesdjur, samt jakt- och fångstmetoderna vargskall och varggård. Detta har dessvärre inte kunnat nå en slutsats då det fanns alldeles för många osäkra faktorer i tidigare forskning som påverkade uppsatsen negativt. / This paper aims to investigate whether it is possible to predict the location of the unknown pits in the landscape using the characteristics of the known remains. The goal of this work is to identify and register unknown pitfalls to protect them from being damaged by forestry. This study relates to an investigation area (the municipalities of Karlskoga and Degerfors) but also discusses other catch pits in Sweden. During this work, the known catch pits have been used in several different ways; with the help of terrain shading, the area at the trapping pits was examined to see if there were additional pits nearby and to study how a pit could be seen in the terrain shading. The known trapping pits were then visited in the field to be able to compile their characteristics. With the help of previous research and map analyses, five characteristics could be noticed. In the end, seven unknown trap pits were discovered, three of which are quality assured by Ulf Eriksson, archaeologist at the Swedish Forest Agency. The thesis also discusses the current state of knowledge about trapping pits for various prey animals, as well as the hunting and trapping methods wolf hunting and wolf enclosure. Unfortunately, this has not been able to reach a conclusion as too many uncertain factors in previous research affected the essay negatively.