• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 157
  • 2
  • Tagged with
  • 159
  • 113
  • 44
  • 43
  • 37
  • 35
  • 32
  • 31
  • 28
  • 27
  • 27
  • 26
  • 25
  • 24
  • 22
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Genus i musikklassrummet : En kvalitativ studie om elevers val av instrument ur ett genusperspektiv / Gender in the music classroom : A qualitative study about students choice of instrument from a gender perspektive

Ericson, Maja January 2019 (has links)
Genus är något som berör alla lärare någon gång i yrkeslivet och ett viktigt begrepp som lärare och elever behöver ta ställning till i klassrummet. Syftet med denna studie är att undersöka och synliggöra musiklärares på gymnasiet planeringsarbete och agerande i musikklassrummet samt gymnasieelevernas val av instrument och låtgenre ur ett genusperspektiv. För att arbeta fram ett resultat har gruppintervjuer med både lärare och elever gjorts på en gymnasieskola i Sverige. Undersökningens resultat visar att både lärare och elever är medvetna om de rådande könsmönster och genusskillnader som förekommer i musikklassrummet. Detta tycks dock vara mer vanligt i de yngre åldrarna. Resultatet visar att grupptryck, rädsla för andras åsikter, normer i musikklassrummet och tidigare föreställningar om vad som anses vara manligt respektive kvinnligt har en stor påverkan på elevernas val av instrument och låtgenre.
22

Samma möjligheter i förskolan oavsett kön? : -en studie i hur förskollärare uppfattar barns tankar om genus

Rodin, Pia, Anderskans, Joanna January 2008 (has links)
<p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka om barn och förskollärare hade samma uppfattningar om genus och om barnen reflekterade kring könsskillnader. Förskollärare har ett stort inflytande på de barn de möter och därför ville vi ta reda på hur man kan arbeta praktiskt med genusfrågor i förskolan. Semistrukturerade intervjuer med förskollärare och barn har skapat underlag för vår analys av de uppfattningar de vuxna och barnen har kring genus. För att få en bättre uppfattning om hur barn tänker och agerar utifrån ett genusperspektiv har vi genomfört observationer som ett komplement till intervjuerna eftersom barn kan ha svårt att uttrycka sina tankar i ord. Resultatet av vår studie visar att förskollärarna har en god förståelse för hur barn tänker kring genus och vi har upptäckt att barn i 4-5 års ålder redan har en tydlig uppfattning om vad det innebär att vara pojke respektive flicka.</p>
23

Disciplineringen i klassrummet. Lärarens olika sätt att tillrättavisa pojkar och flickor / The discipline in the classroom. The teacher´s different ways of reprimanding boys and girls

Karlsson, Anna January 2002 (has links)
<p>Syftet med denna studie är att undersöka olikheten i lärares sätt att tillrättavisa pojkar och flickor. Hur gränser sätts för de båda könen, om lärarens kön spelar någon roll i disciplineringen, varför pojkar och flickor bemöts och behandlas olika av läraren samt vilka åtgärder man kan vidta för att motverka den olika behandlingen undersöks. </p><p>Undersökningen består endast av tidigare forskning. Det rör sig alltså om en litteraturstudie. Den tidigare forskningen har utförts med hjälp av klassrumsobservationer och intervjuer av både elever och lärare. </p><p>Studiens resultat visar att det förekommer olikheter mellan pojkars och flickors sätt att disciplineras. Pojkar får fler tillsägelser, medan lärarna har mer överseende med flickorna som begår normbrott. ärarens egna kön spelar inte någon avgörande roll. Det finns ett antal orsaker till varför disciplineringen sker olika, bl. a. spelar beteendeskillnader mellan könen och lärarens förväntningar och föreställningar om rådande könsmönster en stor roll i klassrumsinteraktionen. Flickor och pojkar får lära sig olika könsmönster, som de förväntas passa in i. Flickor ska traditionellt sett vara mer passiva, medan pojkar är mer aktiva. När individens beteende inte stämmer in i mönstren blir vi tveksamma. Det finns olika åtgärder att vidta. En av dessa är särundervisning, som provats på olika håll i världen. Denna metod har dock uppvisat blandat resultat. Viktigt är dock att man som lärare ser eleverna som individer och att man är medveten om att eleverna har olika villkor i klassrummet.</p>
24

Hur kan och bör man se ut? : en studie om barns uppfattningar av ideala utseenden / How are You Expected to Look Like? : A Study about Childrens Perceptions of Ideal Appearances

Brandin, Anna, Hammeltz, Lovisa January 2009 (has links)
<p>Syftet med denna uppsats är att belysa barns uppfattningar om ideala utseenden ur ett genusperspektiv. Vi har utgått från fyra frågeställningar som avsåg att ta reda på hur 9- och 10-åriga flickor och pojkar uppfattar ideala utseenden, kvinnliga och manliga utseenden, för- och nackdelar med utseenden samt varifrån de får sina uppfattningar. Detta har vi studerat genom att använda oss av den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Enskilda intervjuer har genomförts med sammanlagt åtta barn, fyra flickor och fyra pojkar, på två slumpvis utvalda skolor.</p><p>Studien visade att barnen mestadels relaterade ideala utseenden till yttre attribut, så som kläder. Ett idealt utseende var enligt barnen fördelaktigt för att bli omtyckt, passa in i kamratgruppen och för att göra ett gott intryck på andra. Kamraterna ansågs även vara de personer som mest påverkade barnen till hur de ville se ut. Barnen menade också att vissa utseenden var situationsbundna då en del utseenden lämpade sig bättre på vissa platser och tillfällen än andra. Allra viktigast var det att tänka på utseendet då de blev betraktade av många människor.</p><p>Barnen menade även att det fanns vissa faktorer som representerade de olika könen. Exempelvis var färger, kläder och frisyrer markörer för kvinnligt och manligt. Att bryta mot dessa könsmönster kunde enligt barnen leda till negativa konsekvenser, så som att bli retad. Pojkar sades löpa större risk att drabbas av detta än flickor. Dessa följder kunde även uppkomma då någon hade ett utseende som inte sågs som idealt av andra barn.</p>
25

Barns uppfattningar och reflektioner kring könsmönster på film

Metso, Sofia, Persson, Maria January 2008 (has links)
<p>Syftet med vår examinationsuppgift är att få inblick i hur barn uppfattar och reflekterar kring könsmönster på film. För att få reda på detta valde vi att använda oss av gruppintervjuer. Sammanlagt har vi intervjuat tolv barn och då med fördelningen fem flickor och sju pojkar, vilket resulterade i tre stycken gruppintervjuer där utfallet blev en flickgrupp och två pojkgrupper. Vi har intervjuat barn i år 3 för att ta del av deras tankar kring manligt/kvinnligt och könsmönster på film. Som grund till intervjuerna har vi visat två filmer för barnen, en med tydligt traditionella könsmönster och en med det motsatta. Dessa filmer ligger som grund för vår intervjustudie, vilken i sin tur ligger som grund för besvarandet av våra forskningsfrågor.</p><p>Ett av målen att uppnå i grundskolan är att eleven ”har kunskaper om medier och deras roll” (Lpo 94, sid 12). Vi menar att detta mål som elever ska uppnå, även har blivit betydelsefull för oss som blivande lärare att ha kunskap om, då vi med vår bakgrundslitteratur har kommit fram till att medierna har en stor betydelse när det kommer till hur vi uppfattar och tolkar vår omgivning. Vi har där även fått kunskap om att medierna är en av de största källorna för genusmeddelanden som barn utsätts för.</p><p>Utifrån våra intervjuer har kommit fram till att barnen reflekterar kring mycket av könsmönstren på film. Flickorna gör detta i högre grad och kan ifrågasätta det manliga idealet. Dock är det kvinnliga skönhetsidealet någonting som de själva vill leva upp till. Likaså kunde vi märka att det manliga till stor del är normen för pojkarna. Trots att barnen reflekterade kring könsmönstren ifrågasatte de dem inte, varken i den traditionella eller i den icketraditionella filmen. Vilket vi anser tyder på att våra förutfattade meningar, om att de skulle starkt ifrågasätta den icke-traditionella filmen, inte blev sanning.</p>
26

Genus i förskolan : En studie om pedagogers förhållningsätt till genus i förskolan.

Andersson, Filip, Bosevska, Natali January 2009 (has links)
<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i förskolan förhåller sig tillgenusmedvetenhet och hur de arbetar för att främja jämställdhet. I vilkenomfattning arbetet med jämställdhet sker i förhållande till Lpfö 98 (Skolverket,1998) är också föremål för intresse i undersökningen. Syftet är också att fåintryck av hur förskolepedagoger uppfattar och genomför uppdraget att motverkatraditionella könsmönster. Undersökningen bygger på kvalitativa metoder,intervjuer och observationer gjordes, och de fördelades på fyra förskolor.Resultatet av undersökningen pekar på att det bland pedagoger finns en vissmedvetenhet kring genus och traditionella könsmönster i förskolan. Tydligtframgår också att det råder osäkerhet kring definitionen av genusbegreppet ochatt pedagogerna saknar verktyg för hur de skall gå till väga i arbetet med genus.Det har visat sig att pedagogerna ofta prioriterar andra områden och att de intealltid uppfattar behovet av att arbetet med genus bör genomsyra helaverksamheten. Validiteten hos undersökningen är tillräcklig för att ge idéer omvar vidare forskning inom området kan göras och att ge fingervisningar om vilkabehov det finns av utbildning inom området genus i förskolan.</p>
27

Disciplineringen i klassrummet. Lärarens olika sätt att tillrättavisa pojkar och flickor / The discipline in the classroom. The teacher´s different ways of reprimanding boys and girls

Karlsson, Anna January 2002 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka olikheten i lärares sätt att tillrättavisa pojkar och flickor. Hur gränser sätts för de båda könen, om lärarens kön spelar någon roll i disciplineringen, varför pojkar och flickor bemöts och behandlas olika av läraren samt vilka åtgärder man kan vidta för att motverka den olika behandlingen undersöks. Undersökningen består endast av tidigare forskning. Det rör sig alltså om en litteraturstudie. Den tidigare forskningen har utförts med hjälp av klassrumsobservationer och intervjuer av både elever och lärare. Studiens resultat visar att det förekommer olikheter mellan pojkars och flickors sätt att disciplineras. Pojkar får fler tillsägelser, medan lärarna har mer överseende med flickorna som begår normbrott. ärarens egna kön spelar inte någon avgörande roll. Det finns ett antal orsaker till varför disciplineringen sker olika, bl. a. spelar beteendeskillnader mellan könen och lärarens förväntningar och föreställningar om rådande könsmönster en stor roll i klassrumsinteraktionen. Flickor och pojkar får lära sig olika könsmönster, som de förväntas passa in i. Flickor ska traditionellt sett vara mer passiva, medan pojkar är mer aktiva. När individens beteende inte stämmer in i mönstren blir vi tveksamma. Det finns olika åtgärder att vidta. En av dessa är särundervisning, som provats på olika håll i världen. Denna metod har dock uppvisat blandat resultat. Viktigt är dock att man som lärare ser eleverna som individer och att man är medveten om att eleverna har olika villkor i klassrummet.
28

Genus i förskolan : En studie om pedagogers förhållningsätt till genus i förskolan.

Andersson, Filip, Bosevska, Natali January 2009 (has links)
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur pedagoger i förskolan förhåller sig tillgenusmedvetenhet och hur de arbetar för att främja jämställdhet. I vilkenomfattning arbetet med jämställdhet sker i förhållande till Lpfö 98 (Skolverket,1998) är också föremål för intresse i undersökningen. Syftet är också att fåintryck av hur förskolepedagoger uppfattar och genomför uppdraget att motverkatraditionella könsmönster. Undersökningen bygger på kvalitativa metoder,intervjuer och observationer gjordes, och de fördelades på fyra förskolor.Resultatet av undersökningen pekar på att det bland pedagoger finns en vissmedvetenhet kring genus och traditionella könsmönster i förskolan. Tydligtframgår också att det råder osäkerhet kring definitionen av genusbegreppet ochatt pedagogerna saknar verktyg för hur de skall gå till väga i arbetet med genus.Det har visat sig att pedagogerna ofta prioriterar andra områden och att de intealltid uppfattar behovet av att arbetet med genus bör genomsyra helaverksamheten. Validiteten hos undersökningen är tillräcklig för att ge idéer omvar vidare forskning inom området kan göras och att ge fingervisningar om vilkabehov det finns av utbildning inom området genus i förskolan.
29

Samma möjligheter i förskolan oavsett kön? : -en studie i hur förskollärare uppfattar barns tankar om genus

Rodin, Pia, Anderskans, Joanna January 2008 (has links)
Syftet med detta examensarbete var att undersöka om barn och förskollärare hade samma uppfattningar om genus och om barnen reflekterade kring könsskillnader. Förskollärare har ett stort inflytande på de barn de möter och därför ville vi ta reda på hur man kan arbeta praktiskt med genusfrågor i förskolan. Semistrukturerade intervjuer med förskollärare och barn har skapat underlag för vår analys av de uppfattningar de vuxna och barnen har kring genus. För att få en bättre uppfattning om hur barn tänker och agerar utifrån ett genusperspektiv har vi genomfört observationer som ett komplement till intervjuerna eftersom barn kan ha svårt att uttrycka sina tankar i ord. Resultatet av vår studie visar att förskollärarna har en god förståelse för hur barn tänker kring genus och vi har upptäckt att barn i 4-5 års ålder redan har en tydlig uppfattning om vad det innebär att vara pojke respektive flicka.
30

Barns uppfattningar och reflektioner kring könsmönster på film

Metso, Sofia, Persson, Maria January 2008 (has links)
Syftet med vår examinationsuppgift är att få inblick i hur barn uppfattar och reflekterar kring könsmönster på film. För att få reda på detta valde vi att använda oss av gruppintervjuer. Sammanlagt har vi intervjuat tolv barn och då med fördelningen fem flickor och sju pojkar, vilket resulterade i tre stycken gruppintervjuer där utfallet blev en flickgrupp och två pojkgrupper. Vi har intervjuat barn i år 3 för att ta del av deras tankar kring manligt/kvinnligt och könsmönster på film. Som grund till intervjuerna har vi visat två filmer för barnen, en med tydligt traditionella könsmönster och en med det motsatta. Dessa filmer ligger som grund för vår intervjustudie, vilken i sin tur ligger som grund för besvarandet av våra forskningsfrågor. Ett av målen att uppnå i grundskolan är att eleven ”har kunskaper om medier och deras roll” (Lpo 94, sid 12). Vi menar att detta mål som elever ska uppnå, även har blivit betydelsefull för oss som blivande lärare att ha kunskap om, då vi med vår bakgrundslitteratur har kommit fram till att medierna har en stor betydelse när det kommer till hur vi uppfattar och tolkar vår omgivning. Vi har där även fått kunskap om att medierna är en av de största källorna för genusmeddelanden som barn utsätts för. Utifrån våra intervjuer har kommit fram till att barnen reflekterar kring mycket av könsmönstren på film. Flickorna gör detta i högre grad och kan ifrågasätta det manliga idealet. Dock är det kvinnliga skönhetsidealet någonting som de själva vill leva upp till. Likaså kunde vi märka att det manliga till stor del är normen för pojkarna. Trots att barnen reflekterade kring könsmönstren ifrågasatte de dem inte, varken i den traditionella eller i den icketraditionella filmen. Vilket vi anser tyder på att våra förutfattade meningar, om att de skulle starkt ifrågasätta den icke-traditionella filmen, inte blev sanning.

Page generated in 0.0497 seconds