Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på barnens tolkningar och uppfattningar av den könsneutrala boken Kivi och monsterhund. Vår undersökning grundade sig i boken Kivi och monsterhunden som är den första Svenska könsneutrala barnboken som utkom januari 2012.Med hjälp utav kvalitativa intervjuer ville vi se hur barnen tolkade karaktären utifrån ett genusperspektiv. Vår teoretiska bakgrund ligger i det sociokulturella perspektivet sett utifrån ett genusperspektiv.Resultatet visar att barnens sätt att tänka var realistiskt, och kopplas till tidigare erfarenheter. Majoriteten av undersökningsgruppen ansåg genom bara att höra sagan att huvudkaraktären var en pojke. Det framgick aldrig varför barnen tolkade sagan som de gjorde.När de intervjuade väl fick se den diskuterade litteraturen stod de fortfarande fast vid att karaktären var en pojke, medan de som svarat på annat vis ändrade de sig till pojke.

Skolinspektionen har anmärkt på att förskolorna i vår kommun arbetar för lite med att medvetet motverka traditionella könsmönster. Sedan den första läroplanen (Lpfö 98) för förskolan gavs ut 1998 har det varit inskrivet att de vuxna i förskolan ska ge barnen samma möjligheter utan begränsningar utifrån stereotypa könsmönster och könsroller. Det här ämnet har alltid intresserat oss, så Skolinspektionens anmärkning såg vi som intressant och gav oss ett uppslag att undersöka hur det står till. Syftet med detta arbete var att undersöka hur man i ljuset av likabehandlingsplaner arbetar på ett par förskolor med att motverka traditionella könsmönster. Våra frågeställningar var hur arbetslag förhåller sig till barn vid lämningssituationer och utvalda leksituationer ur ett köns- och genusperspektiv, hur det kan skilja sig åt samt hur personalen tänker och beskriver hur de arbetar med ämnet. Som metod har vi både observerat i verksamheten och intervjuat två arbetslag. Vårt resultat visar på att arbetslagen anser sig arbeta likabehandlande med alla barn. Med det menar de att barnen själva får välja aktivitet vilket också våra observationer bekräftar. Vår slutsats är dock att likabehandling, enligt arbetslagens sätt att se på likabehandling, kan stärka stereotypa könsroller och könsmönster och att arbetet med att motverka dessa sker i mycket ringa omfattning. Kompetensen om hur man kan arbeta, enligt läroplanens intentioner i ämnet, behöver utvecklas för att arbetslagen ska få en ökad kunskap om hur man kan arbeta med dessa frågor.

Syftet med detta arbete var att ta reda på huruvida förskollärare arbetar med följande uppdrag från läroplanen; ”förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller" (Lpfö 98 rev 10: 5). Det är inte självklart att förskolorna arbetar med det här. Förskollärare har ett brett handlingsutrymme och deras egenskaper är avgörande för genomförandet av uppdraget (Bengtsson, 1998: 42). Vi ville veta om förskollärarna förstod uppdraget samt om de kunde och ville arbeta med det, detta var också våra frågeställningar. Under litteraturgenomgången tar vi upp bakgrundsforskning om bland annat implementering, könsnormers uppkomst och genusarbete i förskolan. Detta tar vi upp för att man som läsare ska förstå betydelsen av att utföra detta uppdrag, hur viktigt det verkligen är. För att få svar på vårt syfte och våra frågeställningar intervjuade vi pedagoger på fyra olika förskolor. Vi använde oss av halvstrukturerade intervjuer då vi hade några grundfrågor, men lät samtalet löpa ganska fritt och ställde spontana följdfrågor. Intervjuerna spelades in med ljudinspelning och transkriberades. Resultatet visade att samtliga förskolor kunde arbeta med uppdraget med de resurser som redan fanns. Däremot varierade viljan mellan respondenterna. En del av respondenterna var mycket engagerade medan andra visade mindre lust till att arbeta med uppdraget. Vi kunde inte komma fram till huruvida förskollärarna förstod uppdraget eller inte p.g.a. det inte finns beskrivit några konkreta arbetssätt i läroplanen. Vi kunde inte bedöma om pedagogernas sätt att förstå och arbeta var rätt eller fel eftersom att tolkningsutrymmet av läroplanen är så brett.

Skolinspektionen har anmärkt på att förskolorna i vår kommun arbetar för lite med att medvetet motverka traditionella könsmönster. Sedan den första läroplanen (Lpfö 98) för förskolan gavs ut 1998 har det varit inskrivet att de vuxna i förskolan ska ge barnen samma möjligheter utan begränsningar utifrån stereotypa könsmönster och könsroller. Det här ämnet har alltid intresserat oss, så Skolinspektionens anmärkning såg vi som intressant och gav oss ett uppslag att undersöka hur det står till. Syftet med detta arbete var att undersöka hur man i ljuset av likabehandlingsplaner arbetar på ett par förskolor med att motverka traditionella könsmönster. Våra frågeställningar var hur arbetslag förhåller sig till barn vid lämningssituationer och utvalda leksituationer ur ett köns- och genusperspektiv, hur det kan skilja sig åt samt hur personalen tänker och beskriver hur de arbetar med ämnet. Som metod har vi både observerat i verksamheten och intervjuat två arbetslag. Vårt resultat visar på att arbetslagen anser sig arbeta likabehandlande med alla barn. Med det menar de att barnen själva får välja aktivitet vilket också våra observationer bekräftar. Vår slutsats är dock att likabehandling, enligt arbetslagens sätt att se på likabehandling, kan stärka stereotypa könsroller och könsmönster och att arbetet med att motverka dessa sker i mycket ringa omfattning. Kompetensen om hur man kan arbeta, enligt läroplanens intentioner i ämnet, behöver utvecklas för att arbetslagen ska få en ökad kunskap om hur man kan arbeta med dessa frågor.

Detta examensarbete har till syfte att studera om barn redan i tre till fyra årsåldern har en uppfattning kring traditionella könsmönster och könsroller? På vilket sätt visar sig detta i så fall? Vad gör personalen på förskolan för att förebygga detta? För att besvara frågorna i detta examensarbete har samtal med sju barn och två gruppintervjuer med sammanlagt sju personalen genomförts. Jag har läst utvald barnlitteratur tillsammans med barnen och sedan diskutera med barnen kring hur de uppfattar traditionella könsmönster och könsroller. Resultatet pekar på att barnen har en uppfattning kring traditionella könsmönster och könsroller. Det framgår i barnsamtalen att barnen i många fall är knutna till sin traditionella syn på sitt kön. Barnen är ofta bundna till sitt kön och hindras därigenom till att leka utanför de stereotypa könsroller som förväntas av de.

Syftet med denna undersökning var att synliggöra förskolelärares tankar kring genus och jämställdhet och hur detta kan påverka flickor och pojkar i verksamheten. Syftet var även att undersöka hur förskolelärare förhåller sig till planeringen i verksamheten, utifrån ett genusperspektiv. Utgångspunkten har varit en kvalitativ forskningsstrategi, med semistrukturerade intervjuer som metod. Tio personliga intervjuer av förskolelärare har genomförts och analyserats. Resultatet visar att förskolelärare tänker medvetet kring genus och jämställdhet. Dock visar resultatet att förskolelärarna inte planerar verksamheten utifrån genus i någon större utsträckning. Trots detta visar resultatet vidare att barnen i förskolan till största del bemöts jämställt utifrån förskolelärarnas beskrivningar. Vår slutsats utifrån undersökningen är att förskolelärare idag har goda teoretiska kunskaper kring genus och jämställdhet.

I vårt samhälle finns det stora skillnader mellan könen, kvinnor/män, pojkar/flickor. Utvecklingen har gått framåt och ”ojämställdhet” är inte längre en lag, utan det är vi som människor som upprätthåller skillnaderna med hjälp av medvetna och omedvetna krafter. För att kunna förändra detta måste vi synliggöra de könsmönster vi håller levande. Syftet med denna uppsats var att genomföra en studie på en förskola med hjälp av metoderna enkätundersökning och observationer. Studien syftade till att undersöka tre situationer på förskolan som var samlingen, matsituation och i ”huset” för att studera verksamheten jämställdhet. Resultatet som vi kom fram till är att pojkar och flickor på förskolan kan göra samma saker och att pojkar och flickor kan leka tillsammans men att skillnader mellan könen finns och behöver arbetas mer med. Resultaten lyfte vi i en diskussion tillsammans med pedagogerna på avdelningen.

Studien kartlägger och problematiserar på vilka sätt förskolebarn uttrycker sina genuskonstruktioner verbalt i den fria leken. Detta med utgångspunkt i att tidigare forskning (Hjelmér, 2020; Eidevald, 2009; Vetenskapsrådet, 2008) uttryckt att förskolan reproducerar stereotypiska könsmönster där leken ses som en av de mest könsstereotypiska situationerna. Studien grundar sig i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och analyseras med hjälp av kritisk diskursanalys. Undersökningen genomfördes genom kvalitativa observationer på en åldersblandad förskola i norra Sverige. Resultaten visar att tonläge och ordval är en framträdande genusmarkör som starkt påverkar barnens subjektsskapande. Resultatet ger även exempel på uttryck och gestaltningar av könsmönster som baseras på både traditionella och överskridande genuskonstruktioner. Slutsatserna som studien bidragit till är att sanningsregimerna som gestaltas på förskolan har stor makt vid barnens identitetsskapande, vilket ställer höga krav på förskollärares kompetens och lyhördhet. Det har även framträtt att det krävs stort mod av barnen för att göra val och uttryck som överskrider den befintliga sanningsregimen.

I förskolan har förskollärare ett komplext uppdrag där de både har som uppgift att erbjuda högläsning för barn och att motverka könsmönster som begränsar barns val, utveckling och lärande. Tidigare forskning har visat att bilderböcker förmedlar traditionella könsmönster och att barn får förståelse för hur pojkar och flickor förväntas agera utifrån detta. Syftet med vår studie var att studera hur barn gestaltas i bilderböcker ur ett genusperspektiv. Mer specifikt studerades vilka könsstereotypiska drag som barn i förskolan kom i kontakt med genom barnkaraktärer i bilderböcker. Detta har vi studerat genom en kvalitativ metod där vi genomförde en visuell textanalys av sex stycken bilderböcker, där text och bild analyseras som en helhet. Det resultat vi kom fram till var att barnkaraktärerna, i de bilderböcker som vi analyserat, inte bara har traditionella könsmönster. Resultatet visar på att samtliga karaktärer både bryter och följer könsstereotypiska drag. Den slutsats vi kom fram till var att barn i förskolan idag möter karaktärer som både följer och bryter de könsnormer som samhället har idag. Medvetna pedagoger kan använda litteratur för att belysa olika genuskonstruktioner och ge alla barn samma möjligheter att utforska och skapa sin egen identitet.

Forskning visar hur förskolor i Sverige inte når läroplanens mål i arbetet med jämställdhet samt att flickor och pojkar ofta bemöts utifrån kön och mer sällan som individer. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur förskollärare talar om genus i relation till förskolans pedagogiska miljö med fokus på barns lek. Kvalitativ metod har använts för analysering av data, där semistrukturerade intervjuer med utbildade förskollärare har ägt rum. Fem förskolor i en mellanstor stad i södra Sverige finns representerade, samtliga drivna i kommunal regi. Data har analyserats och kategoriserats utifrån det socialkonstruktivistiska perspektivet samt genusperspektivet, i kombination med tre analysbegrepp, könskodad miljö, icke könskodad miljö samt gränsöverskridande. Studiens resultat visar generellt sett på en god kunskap kring genus bland förskollärarna och dess arbetslag, samt med ett reflekterande klimat gällande genus kopplat till den pedagogiska miljön. Huvudresultatet visar hur förskollärare beskriver hur de väljer att flytta fokus ifrån kön och genus i första hand, och istället betonar ett individperspektiv vid planeringen av den pedagogiska miljön. Genom att studera vilka erfarenheter och intressen som synliggörs hos barnen byggs en pedagogisk miljö där lärande står i fokus med ett tydligt uttalat förhållningssätt från pedagoger i framkant.