Studiens syfte var att undersöka tjejer och killars uppfattning av könsnormen i utbildning och arbete och hur starka de upplever att könsnormerna är när det gäller framtida yrkesval. Vi använde oss av fokusgruppsintervjuer som metod när vi gjorde vår undersökning. Vi valde fokusgruppsintervjuer på grund av att vi ville få fram en diskussion mellan deltagarna när det gäller könsnormer och deras medvetenhet könsnormerna när det gäller utbildning och arbetsliv. Deltagarna i fokusgruppsintervjuerna delades upp i en tjejgrupp och i en killgrupp på grund av att vi ville se skillnaden mellan tjejer och killars tankar om könsnormerna. Vi valde ut deltagare som gick årskurs tre på ett nationellt högskoleförberedande gymnasieprogram på grund av att dessa program representeras jämt av både killar och tjejer och för att de är nästa generations arbetstagare. Det som framkom som resultat av undersökningen är generationsväxling. Tjejer är vad som framkom högpresterade och inte lika benägna som killar tjejer och killar är medvetna om att det inte är jämställt på arbetsmarknaden men de tror att det kommer ändra sig genom en att göra könsöverskridande yrkesval men framförallt kan de inte tänka sig ta lågstatus yrken oavsett om de var mans - eller kvinnodominerade. Killar är lågpresterade och kan tänka sig ta lågstatusyrken om det är ett arbete där de blir uppskattade och bekräftade. Förväntningarna är högre på tjejer än på killar när det gäller både arbetsliv och familjeliv. Vår slutsats är att tjejer och killar är både medvetna och omedvetna om könsnormerna. De tror det kommer bli en förändring genom framtidens generationsväxling men samtidigt fortsätter de själva rekonstruera könsnormerna. Ska könssegregeringen i arbetslivet ändras genom en generationsväxling måste också könsnormerna sluta rekonstrueras. Vi kan konstatera att det behövs mer forskning i området för att medvetengöra könsnormerna och bidra till en mer jämställd arbetsmarknad med allt positivt det för med sig. Denna forskning är också avgörande för vår framtida roll som studie- och yrkesvägledare på grund av att det är viktigt att vi är medvetna om att könsnormer i så hög utsträckning påverkar val av utbildning och arbete men också för att det är vi som vid många tillfällen kommer ha möjlighet att vidga perspektiven hos olika människor inför deras val av utbildning och arbete.

<p>Det råder en ojämn uppdelning av män och kvinnor inom arbetslivets ledande poster, vilket till stor del kan härledas till könsstereotyperna. I majoriteten av fallen är det männen som har makten inom näringslivet, så även makten att förändra denna obalans. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur manliga chefer ser på ledarskap, sitt eget och andras, hur detta relateras till kön och vertikal könsegregering inom arbetslivet, samt vilka hinder de anser att det finns för kvinnor att nå ledande positioner. Fem manliga chefer intervjuades varefter en tematisk analys genomfördes. Ur materialet framträdde teman som påvisar att dessa män anser att kvinnor utgör mycket bra ledare, men hindras av en mängd faktorer. Flertalet av dessa faktorer kan härledas till könsstereotyperna, exempelvis arbete-familj konflikter. Som helhet kan resultatet tolkas som att kön fortfarande spelar en mycket betydelsefull roll när det kommer till ledarskap inom dagens näringsliv.</p>

Det råder en ojämn uppdelning av män och kvinnor inom arbetslivets ledande poster, vilket till stor del kan härledas till könsstereotyperna. I majoriteten av fallen är det männen som har makten inom näringslivet, så även makten att förändra denna obalans. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur manliga chefer ser på ledarskap, sitt eget och andras, hur detta relateras till kön och vertikal könsegregering inom arbetslivet, samt vilka hinder de anser att det finns för kvinnor att nå ledande positioner. Fem manliga chefer intervjuades varefter en tematisk analys genomfördes. Ur materialet framträdde teman som påvisar att dessa män anser att kvinnor utgör mycket bra ledare, men hindras av en mängd faktorer. Flertalet av dessa faktorer kan härledas till könsstereotyperna, exempelvis arbete-familj konflikter. Som helhet kan resultatet tolkas som att kön fortfarande spelar en mycket betydelsefull roll när det kommer till ledarskap inom dagens näringsliv.

Syftet med denna studie är att undersöka könsskillnader i hälsa hos förvärvsarbetande, sett över ålder. Vi undersöker socioekonomiska faktorer, familjerelaterade faktorer, arbetslivsrelaterade faktorer och hög anspänning i arbete. Undersökningen av sambanden har utförts med hjälp av en binär logistisk regressionsanalys. Som teoretiska utgångspunkter är våra viktigaste teorier Karaseks krav och kontrollmodell, samt Hochschild’s teori om dubbelarbete. Detta prövas med data från Levnadsnivåundersökningarna (LNU2010) och är ett representativt urval av förvärvsarbetande kvinnor och män i åldrarna 18-65 år (N=2874). I våra genomförda korstabeller ser vi könsskillnader i hälsa i samtliga åldersgrupper, men i logistisk regression är könsskillnaden endast signifikant i gruppen 35-50 år. Denna skillnad kan inte förklaras med våra utvalda variabler, utan de beror på något annat som vi inte har kunnat mäta. Dock visar resultaten på att arbete med hög anspänning är den mest betydelsefulla variabeln för självskattad allmän hälsa i ålder 35-50 år. Trots studiens begränsning, som bland annat uppstår då summan av urvalet delas upp i tre åldersgrupper, drar vi slutsatsen med hjälp utav korstabellerna att könsskillnader i hälsa existerar över alla åldrar och den kategori som uppvisar tydligast resultat är ålder 35-50. Dock räcker inte våra utvalda variabler till för att förklara könsskillnaderna.

Syftet med denna studie är att undersöka könsskillnader i hälsa hos förvärvsarbetande, sett över ålder. Vi undersöker socioekonomiska faktorer, familjerelaterade faktorer, arbetslivsrelaterade faktorer och hög anspänning i arbete. Undersökningen av sambanden har utförts med hjälp av en binär logistisk regressionsanalys. Som teoretiska utgångspunkter är våra viktigaste teorier Karaseks krav och kontrollmodell, samt Hochschild’s teori om dubbelarbete. Detta prövas med data från Levnadsnivåundersökningarna (LNU2010) och är ett representativt urval av förvärvsarbetande kvinnor och män i åldrarna 18-65 år (N=2874). I våra genomförda korstabeller ser vi könsskillnader i hälsa i samtliga åldersgrupper, men i logistisk regression är könsskillnaden endast signifikant i gruppen 35-50 år. Denna skillnad kan inte förklaras med våra utvalda variabler, utan de beror på något annat som vi inte har kunnat mäta. Dock visar resultaten på att arbete med hög anspänning är den mest betydelsefulla variabeln för självskattad allmän hälsa i ålder 35-50 år. Trots studiens begränsning, som bland annat uppstår då summan av urvalet delas upp i tre åldersgrupper, drar vi slutsatsen med hjälp utav korstabellerna att könsskillnader i hälsa existerar över alla åldrar och den kategori som uppvisar tydligast resultat är ålder 35-50. Dock räcker inte våra utvalda variabler till för att förklara könsskillnaderna.

<p>Abstract</p><p>This paper is based on a research conducted in a medium sized company, situated in Sweden, with the intent to study possible connections regarding views of gender and the existing sex segregation within the company. How is gender constructed, and does it exist representational ideas of the sexes, that leads to restrictions for men and women to be working within different areas of the company? Why are there such few women working within the company? Through five interviews with employees within the company, three women and two men, I found answers to these questions. My thesis and the specific questions were categorized into three different themes. The first theme aims to understand the interviewees’ discussions of gender and labour. In the next theme I focus on situations described by my interviewees, where acts of differentiating and favouritism based on gender have occurred. The third theme consists of the interviewee’s standpoints of why there is a minority of women in the company. To understand how gender is created and carried out in the company I utilize a theory called the gender system, developed by Yvonne Hirdman, which is a system where the sexes are divided, separated and the higher value is given to the male. I also use a combination of different theories of genderization of phenomenons, which is the process where a phenomenon is imprinted with a certain gender as a way to naturalize the order of the gender system. The process of genderization becomes visible when labour, occupational tasks, qualifications and behaviour are being discussed by the interviewees. For example; technical interests are genderized as male qualities, while tasks performed in the reception desk is seen as female qualities. Through the genderization of different phenomenons, women are excluded from male gendered spheres and women who trespass those spheres encounter suspicions due to the fact that her sex does not imply the qualities that are needed for the occupational tasks. The management within the company is also affected by the process of genderization, which becomes evident when the interviewees discuss different events that have taken place where management is involved. As a consequence, women who apply for occupations are probably less likely to get employed compared to that of men. Women are also held back at the company whereas men are more likely to have jobs assigned to them. Clearly, males are being favoured in this company and views on gender are one consequence of that favouritism, as well as the male dominance of the company as a whole. Male dominance will exist as long as both sexes are being held, separated and differentiated with genderization.</p><p>Keywords: genderization, sex segregation, gender and organizations, gender systems and work</p> / <p>Denna studie baseras på en undersökning utförd på ett medelstort företag i Sverige, med syfte att undersöka om det finns någon koppling mellan attityder till kön och den könssegregering som existerar på arbetsplatsen. Hur skapas kön, och finns det attityder som begränsar mäns och kvinnors möjligheter att arbeta inom olika delar av företaget? Hur kommer det sig att det finns så få kvinnor på företaget? Mina svar söker jag genom fem intervjuer med anställda på företaget, varav tre är kvinnor och två är män. Mina tre frågeställningar har delats in i varsitt tema, där det första temat problematiserar de könsattityder som uppkommer och kopplas till arbete. I tema två ligger fokus på särbehandling och beteende kopplat till kön, medan tema tre innehåller informanternas förklaringar och mina tolkningar till den rådande könssegregeringen. Med hjälp av Yvonne Hirdmans teorier om genussystemets isärhållande av könen och mannen som norm, samt med diskussioner om de processer som vanligen kallas könsmärkning, könskodning, eller beköning försöker jag förstå hur kön görs och används på företaget. I mitt arbete att använder jag ordet beköning när jag vill förklara processen då kön kopplas samman med ett fenomen som sedan uppfattas som naturlig. Beköningsprocessen skymtar upprepade gånger då informanterna talar om yrke, arbetsuppgifter, kvaliteter och beteende, exempelvis bekönas teknik och elektronik som manliga intressen och kunskaper, medan expeditionssysslor bekönas som kvinnliga uppgifter. Genom beköningen av kvaliteter, intresse, arbetsuppgifter och yrke utestängs kvinnor från det som bekönats som manligt. Exempelvis uppstår misstänksamhet då en kvinna rekryteras till ett område som bekönats manligt, där misstänksamheten består i att hennes kön inte förväntas ha de kvaliteter som tjänsten kräver. Även i beskrivningar kring ledningen framkommer hur beköningen påverkar även deras föreställningar, vilket leder till att kvinnor som söker troligtvis har svårare att få tillträde till tjänster än män, och arbetsuppdrag har tilldelats män i högre grad än kvinnor. Här blir det tydligt att det pågår en särbehandling på arbetsplatsen, till mäns fördel och till kvinnors nackdel. Sammantaget kan också konstateras att attityder om kön har betydelse för upprätthållandet av mansdominansen på företaget. Könssegregeringen kvarstår så länge könen hålls isär och ges bekönade kvaliteter, och männen särbehandlas.</p>

This essay is about possible causes to the female dominance in public libraries. We have focusedon the 20th century in Sweden and the development of public libraries during this time. Forthis purpose we have done a survey of three different cities, Uppsala, Jönköping and Skara,during three different years, 1938, 1958 and 1978. We have studied salaries, gender and titlesfor the employed at the head library in each city and then made comparisons between them.In conjunction, we have also studied how women were looked upon by the rest of society,regarding their education and work opportunities.To achieve a comprehension of the society&apos;s view of women we have, in the essay, put threedifferent theories of the so called &quot;female nature&quot; in center. The genderization in the labourmarket has also been set to discussion.A comparison between librarians, teachers at different levels, and postoffice employees, hasalso been made regarding their salaries during the years (1938, 1958 and 1978).

The librarian profession is dominated by women. The aim with this essay is to find out howmen and women in this field get on together, and how they experience their psycho·social work situation bearing this in mind. Are there any advantages or disadvantages being a woman or a man in this profession? What do the librarians think about the future? Men and women working at five different public libraries, where the domination of women is greatest, have been interviewed. The essay is based on their opinions and experiences.The female and male librarian get on well with each other and have a good cooperation.There are not many advantages or disadvantages depending on the sex in the profession, but the image, status and salary would probably be better, if there were more men in the profession. The library must accept the ongoing information technology development - its future is depending on this.

The purpose of this master’s thesis is to see why there seem to be little interest in the management position at the public libraries. Since librarianship is a field that are proportionally dominated by women we chose to approach the study with a gender perspective. This study has excluded men and our main interest is the women’s point of view. It aims to see how librarians and chief librarians recognize management from bottom-up and what kind of restrictions we can find for women that make them unwilling to aspire for the position of management. Our theoretical choice fell upon Hirdman’s gender system and Westberg-Wohlgemuth’s theory of the sex marking process. The method used to collect the empirical facts consists of eight qualitative interviews executed on three different public libraries. The conclusions drawn are based upon literature and the empirical material gathered from the interviews. The result of this thesis is that the chief librarian position is marked as a male position from the women’s point of view. Additional findings are that women in the librarian profession don’t seem to be interested in becoming chief librarians for a number of reasons; the most prominent reason is the solitude of the position. The results also show that the women themselves tend to recognize the position as male and derive this view from a historical perspective. The conclusions reached in this thesis are that there seem to be too few incentives for women librarians to be interested in the management position. / Uppsatsnivå: D

Syftet med denna studie är att beskriva, analysera och diskutera hur män inom kvinnodominerade organisationer upplever sina karriärmöjligheter. Vi har utgått från HR-branschen (Human Resources) i sin helhet då det är en tydlig kvinnodominerad organisation och det även på chefspositionerna. I vår studie har vi använt oss av kvalitativ metod där vi genom ett målinriktat urval valt ut sex stycken respondenter. Kriterierna för respondenterna var manligt kön och chefsbefattning samt att de har en koppling till HR-branschen. För insamling av data har vi genomfört enskilda, semistrukturerade intervjuer. Resultatet av vår studie har visat att respondenterna haft goda karriärmöjligheter, dock har dessa varit påverkade av vissa faktorer. Gällande utbildningskrav kan vi tyda en skillnad mellan privat och offentlig sektor där den privata sektorn ser ut att ha lägre krav på formell utbildning. Respondenterna ser högskoleutbildning som ett körkort ut i arbetslivet men värderar också arbetslivserfarenheter högt för att möjliggöra en karriär. Resultatet visar att de respondenter som har familj inte har upplevt att familjen varit något hinder i deras karriär. Respondenterna upplever att de fått stöd från sin arbetsgivare och de upplever inte något krav från arbetsgivaren att lägga mer tid på arbetet än det som anses vara normal arbetstid. Respondenterna upplever heller inte att deras karriärmöjligheter varit påverkade av könet på deras chef. Utifrån resultatet tycks vi kunna se vissa tendenser till att ett mentorskap kan ligga till grund för ökade karriärmöjligheter. Den tydligaste och mest talande upplevelsen hos våra respondenter har varit att de tycker sig ha vissa fördelar med att vara man och arbeta i en kvinnodominerad organisation. Bland annat upplever de att de blir mer uppmärksammade och lyssnade på just för att de är män. Slutsatsen som dragits kring detta är att det sociala och kulturella könet verkar spela stor roll då männen tillskrivs stereotypiskt maskulina ledaregenskaper, vilket kan vara en förklaring till den vertikala könssegregeringen där männen överrepresenterar chefspositionerna i branschen.