Sveriges arbetsmarknad är mycket horisontellt könssegregerad vilket innebär att kvinnor och män arbetar i olika sektorer, yrken och branscher. Endast fyra av de 30 största yrkesgrupperna var könsintegrerade år 2018 och en av dessa var gymnasielärare. Inom samma bransch och sektor finns dock en annan lärarkategori, grundskollärare, som är könssegregerad. För att attrahera sökanden till lediga tjänster används ofta platsannonser och tidigare forskning har visat att ordval har en stor betydelse för vem och vilket kön som attraheras av platsannonsen. Syftet med denna studie är därför att undersöka förekomsten och fördelningen av könskodade ord i platsannonser för grundskollärare och gymnasielärare för att se om det finns ett samband mellan andelen könskodade platsannonser och könsfördelningen i yrket.  I studiens teoretiska referensram redogörs det bland annat för begreppet genus, kön, den svenska arbetsmarknaden och kompetensförsörjning. Det redogörs även för språkets påverkan och tidigare forskning om könskodade ord. Vi har använt oss av en kvantitativ ansats, kvantitativ innehållsanalys, med kvalitativa inslag där datamaterialet inhämtats från offentligt publicerade platsannonser på Arbetsförmedlingens platsbank. 90 platsannonser som avser lediga lärartjänster inom den svenska grund- och gymnasieskolan analyserades med hjälp av en tidigare framforskad ordlista över könskodade ord och kategoriserades sedan som kvinnligt, manligt eller neutralt könskodade.  Resultatet visar att platsannonser för grundskollärare innehåller betydligt fler könskodade ord, framförallt kvinnligt könskodade ord, än platsannonser för gymnasielärare. Något som innebär att den könssegregerade yrkeskategorin innehåller fler könskodade ord än den könsintegrerade. Vidare kan vi fastställa att fördelningen av antalet könskodade ord i platsannonserna överensstämmer med könsfördelningen i yrkeskategorierna. Så även fördelningen av de vanligast förekommande orden i platsannonser för respektive yrkeskategori. Likaså överensstämmer fördelningen av könskodade platsannonser med könsfördelningen i yrkeskategorierna.

Tidigare forskning tyder på att samhällets stereotypa könsroller är i förändring där beskrivningen och porträtteringen av manligt och kvinnligt rör sig närmare varandra. Samtidigt har Sverige fortfarande en mycket könssegregerad arbetsmarknad vilket innebär att män och kvinnor är uppdelade i olika branscher och yrken. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur den eftersökta ledaren i jobbannonser från mans- respektive kvinnodominerade branscher porträtteras, samt hur denna gestaltning skiljer sig åt mellan de olika branscherna. Studien tar utgångspunkt i tidigare forskning om hur könsroller framställs och tidigare forskning som berör vilka konsekvenser arbetsmarknaden kan få av könskodade formuleringar i jobbannonser. Dessutom appliceras Erving Goffmans rollteori för att få djupare insikter i hur samhälleliga förväntningar om kön formar porträtteringen av den eftersökta ledaren inom mans- respektive kvinnodominerade branscher. Slutligen tillämpas teori om diskriminering för att bidra med förståelse kring hur könsstereotyper kan skapa och upprätthålla den horisontellt könssegregerade arbetsmarknaden. Studiens resultat stämmer till stor del överens med tidigare forskning och teorier som omnämns i studien. I vårt studieresultat framträder en könsstereotyp beskrivning av den eftersökta ledaren för respektive bransch; en eftersökt ledare inom kvinnodominerade branscher beskrivs med feminina drag, medan en eftersökt ledare inom mansdominerade branscher beskrivs med maskulina attribut. Däremot observerar vi relationsorienterade förmågor i beskrivningen av ledare från mansdominerade branscher. Detta kan förklaras med att de stereotypa könsrollerna har förändrats där den manliga könsrollen intar feminina egenskaper eller att diskursen kring ledarskap har förändrats. Studien kan tillföra ett nyanserat komplement kring hur könsstereotyper porträtteras i jobbannonser och hur dessa könsstereotyper påverkar den horisontellt könssegregerade arbetsmarknaden i Sverige.

Bakgrund Revisionsbranschen är en mansdominerad bransch där det råder en vertikal könssegregering, kvinnor rekryteras in i revisionsbranschen men har svårt att nå ledarpositioner och andra högre befattningar. Balans senaste jämställdhetsundersökning visar att 78,9 % av alla partners i de sju största revisionsbyråerna i Sverige är män. Kvinnlig framgång vad gäller maktfulla och inflytelserika positioner i organisationer är absolut nödvändigt för att uppnå jämställdhet och lika möjligheter för kvinnor som män. Frågan som ställs är om det finns skillnader i utförandet av revisionsarbete mellan kvinnor och män och om det är det som förklarar den rådande könssegregeringen i revisionsbranschen. Syfte Syftet med denna studie är att utforska och jämföra kvinnliga respektive manliga revisorers revisionsarbete samt utforska huruvida deras karriäravancemang påverkas till störst del av deras individuella revisionsarbete eller av deras kön. Metod Studien delas upp i två delstudier, en litteraturstudie och en intervjustudie. I litteraturstudien samlas tidigare forskning in och bearbetas. I intervjustudien används en kvalitativ metod och datainsamling sker genom intervjuer. Slutsats Vårt resultat visar att det inte finns några skillnader mellan hur kvinnor och män utför en revision. Trots detta missgynnas kvinnor i revisionsbranschen och når inte lika höga positioner som män. Resultatet indikerar att det främst beror på att kvinnor blir mammor och tar mer ansvar för familjen vilket gör att de har svårare att leva upp till den övertidsnorm som finns i revisionsbranschen. Resultatet visar även att starka könsnormer fortfarande råder inom branschen, ett tecken på det är att kvinnliga revisorer bemöts sämre och ifrågasätts mer än manliga revisorer av klienter. / Background The audit industry is a male dominated industry where a vertical gender segregation exists, women are recruited into the audit industry but have difficulties in achieving leadership positions and other senior positions. Balans latest equality survey shows that 78,9 % of all partners in the seven biggest audit firms in Sweden are men. Female success regarding powerful and influential positions in organisations are absolutely necessary to achieve equality and the same possibilities for women as for men. The question being asked is if there are any differences in audit practice performance between women and men and if that can explain the current gender segregation in the audit industry. Purpose The purpose of this study is to explore and compare female respectively male auditors audit practice performance and explore whether their career advancement is mostly affected by their individual audit practice performance or their gender. Method The study is divided into two substudies, a litterature study and an interview study. In the litterature study previous research is collected and processed. In the interview study a qualitative method is used and the data collection is made through interviews. Conclusion The result shows that there are no differences in how female and male auditors perform an audit. Despite this women are disadvantaged in the audit industry and do not reach as high positions as men. The result indicates that this problem mainly exists because of the fact that women become mothers and take more responsibility of the family which makes it harder to live up to the audit industry’s overtime norm. The result also shows that strong gender norms still exist in the industry, a proof of that is that female auditors are still more mistreated and questioned than male auditors by their clients.

<p>The object of this essay is to discuss the relationship between the definition of the concept of gender equality and attitudes towards gender equality and their consequences for gender equality measures. The point of departure is feminist political theory and interviews about attitudes towards gender equality at a department at the University of Linköping. The conclusions of this study is that there are a wide range of definitions and attitudes, and these conceptions are not necessarily the same as those being pointed out in the official gender equality policy at the University of Linköping. In this study the opinions of measures for gender equality among the interviewed are widely spread. Some finding Swedish men and women already being equal and therefore there is no need for measures, since this would result in discrimination of men since women would gain advantages from being women. Others find measures for gender equality important since the society and the University is male-defined and therefore not equal. Following, there is a need for further discussions on the definition of, and measures for gender equality. The feminist perspective on the concept of gender equality highlights the need for consideration on how the measures are reproducing, reinforcing or reconceptualizing the signification of gender.</p>

Datum: 2020-06-08 Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare: Allerborg Elin (96/04/03), Holmlund Felicia (96/12/18), Weber Pedersen Stephanie (95/02/11). Titel: Gendertelling Handledare: Andreas Pajuvirta Nyckelord: Employer Branding, Könsnormer, Könssegregering, Attityder, Extern kommunikation Frågeställning: Vad influerar arbetsföras attityder mot könsdominerade företags externa employer branding? Syfte: Syfte med studien är att könsdominerade företag ska kunna anpassa sin externa employer branding för att öka möjligheten att attrahera det motsatta könet. Detta genom bidragande förståelse kring vad som influerar arbetsföras attityder mot könsdominerade företags externa employers branding. Metod: Studiens undersökning tillämpade en kvalitativ studie. Empiri samlades in genom fokusgrupper som genomfördes utifrån en semistrukturerad                          intervjuguide. Slutsats: Arbetsföra har en positiv attityd till en jämnt könsfördelad arbetsplats. Undersökningen tyder på att könsdominerade företag kan influera arbetsföras attityder positivt genom att anpassa sin externa kommunikation. Detta kan göras genom att anpassa tillämpningen av bild och text då det anses vara viktigt att inkludera både män och kvinnor i den externa kommunikationen, men även vara mer könsneutral i texterna. / Date: 2020-06-08 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Allerborg Elin (96/04/03), Holmlund Felicia (96/12/18), Weber Pedersen Stephanie (95/02/11). Title: Gendertelling Tutor:                       Andreas Pajuvirta Keywords: Employer Branding, Gender norms, Gender segregation, Attitudes, External communication Research question: What influences the attitudes of potential employees towards gender-dominated corporations external employer branding? Purpose: The purpose of this study is to gain an understanding of how gender-dominated corporations can adapt their external employer branding to increase the possibility of attracting the opposite gender. This can be done by a contributing understanding regarding what influences the attitudes of potential employees towards gender-dominated corporations externa employer branding. Method: The study applied a qualitative research approach. The empirical data were collected via focus groups based on a semistructured interview guide. Conclusion: Potential employees have a positive attitude toward an equal gender distribution in the workplace. The research suggests that gender dominated corporations can positively influence potential employees by adjusting their external communication. This can be done by the application of pictures and text to include both men and women in the external communication, and also aim for gender neutrality in the written communication.

Det finns mycket statistik som visar att könssegregerade yrken finns kvar än idag. Vi ville med denna studie undersöka av vilka anledningar könssegregerade branscher uppkommer och hur arbetsgivare förhåller sig till detta. Syftet med studien var att få en ökad förståelse kring varför det finns tydliga könsuppdelningar, och om samhället har varit en del i att skapa en ojämn könsfördelning i flera branscher. För att få en mer nyanserad bild av problemet valde vi i denna kvalitativa studie att inrikta oss på byggbranschen och förskolebranschen. Genom semi-strukturerade intervjuer hade fyra respondenter möjligheten att berätta sina erfarenheter och upplevelser i branschen. Vi fann då att normer, kultur och värderingar i samhället var en gemensam faktor som påverkat till att könssegregerade yrken fortsätter att existera.

Uppsatsen intresserar sig för jämställdhetsarbete samt hur HR-konsulter och chefer upplever relevans, hinder och möjligheter. Vidare så utgår uppsatsen från en fallstudie inom energibranschen. För den teoretiska referensramen har vi använt Joan Ackers teori om könade organisationer och intersektionella perspektiv, samt Moss Kanters forskning inom området kön och organisering. Uppsatsen syftar till att få en ökad förståelse för hur HR-konsulter och chefer inom en manligt dominerad verksamhet upplever relevansen av jämställdhetsarbete. Syftet resulterade i följande frågeställningar. Hur definieras begreppet jämställdhet av respondenterna? Vilka uppfattningar har respondenterna kring jämställdhetsarbete? Vilka hinder och möjligheter upplever HR och chefer kan vara kopplat till jämställdhetsarbetet i deras verksamhet? Uppsatsen har valt att använda sig av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. För studien genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med två olika yrkesgrupper där urvalet bestod av ett målstyrt urval samt snöbollsurval. För utgångspunkten i studiens analys användes tematisk analys och för kodningen användes marginalmetoden. I resultatet har citat från de olika intervjuerna lyfts fram och det förs en narrativ dialog kring respondenternas upplevelser. Analysen utgår från en resultatdiskussion och kopplas till den teoretiska referensramen och den tidigare forskningen. I det avslutande kapitlet presenteras flera slutsatser, bland annat att mångfald är ett begrepp som gärna används före begreppet jämställdhet, samt att det löpande arbetet är en nyckel för framgång i jämställdhetsarbete. Däremot upplevs brist på tid och resurser, samt brist på ett balanserat urval i rekryteringsbasen som hinder för jämställdhetsarbetet.

I dagens samhälle förekommer könssegregering på arbetsmarknaden, vilket gör att kvinnor och män har skilda yrken. En del yrken betraktas som manliga och andra som kvinnliga. Trots detta väljer en del kvinnor ändå att arbeta inom mansdominerade arbetsplatser. Studiens syfte är att undersöka hur kvinnliga högskolelärare upplever arbetssituationen inom en mansdominerad sektion respektive en kvinnodominerad sektion, på en högskola. Vår studie belyser kvinnliga högskolelärares trivsel, vilka hinder och motstånd kvinnliga högskolelärare möter, kvinnliga högskolelärares samarbete med sina manliga kollegor och hur de hanterar dessa omständigheter, inom båda sektionerna. Studien bygger främst på två teorier, nämligen organisations- och genusteori. Studien utgår ifrån en hermeneutisk analys, och kvalitativa intervjuer med fem kvinnliga högskolelärare från den kvinnodominerade sektionen och fem kvinnliga högskolelärare från den mansdominerade sektionen. Studiens resultat visar att kvinnligare högskolelärare från båda sektionerna upplever bra bemötande och trivsel på arbetsplatsen, men att det i större utsträckning förekommer hinder och motstånd såsom att klättra upp i organisationens hierarki, makt och negativa kommentarer från manliga arbetskollegor, inom den mansdominerade sektionen. Detta gör att ojämställdhet kvarstår främst inom den mansdominerade sektionen. Att ständigt diskutera jämställdhetsfrågor är väldigt viktigt för att dessa könsrelaterade problem ska minska. / In today's society there is gender segregation in the labor market, which means that women and men have different professions. Some occupations are regarding as male and others as female. Despite this, some women choose working in male-dominated workplaces. The study aims to examine how female university teachers experience the work situation in a male- dominated section and in a female-dominated section at a college. Our study illustrates female university teachers’ well-being, what obstacles and hardships female university teachers face, female university teachers’ cooperation with their male colleagues and how they handle these circumstances, in both sections. The study is based on two theories, namely organizational perspective and gender theoretical perspectives. The study is based on a hermeneutic analysis, and interviews with five female university teachers from the female-dominated section and five female university teachers from the male-dominated section. The study’s results shows that women from both sections experienced good attitude and satisfaction at the workplace, but there are larger extent obstacles and resistance as to climb up in the organizational hierarchy,  power  and  negative  comments  from  male  colleagues,  in  the  male-dominated section. This means that the gender inequality remains mainly in the male-dominated section. To constantly discuss gender issues is very important so that these gender issues will be reduced.

Tidigare forskning visar att det finns en skillnad i attityder avseende maskulinitetsnormer mellan män i traditionellt manliga yrken och män i traditionellt kvinnliga yrken. Denna uppsats ämnar belysa normer om maskulinitet och dess påverkan på könssegregering i utbildning och arbetsliv. Könssegregeringen är tydlig med ett traditionellt könsmönster. För en stark jämställdhet är det viktigt att män och kvinnor ges samma möjlighet att välja utbildning. Syftet med denna studie är att undersöka om det finns en skillnad i attityder avseende maskulinitetsnormer mellan studenter inom teknik- och vård/humanioraprogrammen och om det traditionella maskulinitetsidealet dominerar teknikprogrammen. I studien deltog 65 respondenter varav 28 studerade vård/humaniora och 37 studerade teknik. Den empiriska undersökningen utgjordes av en enkätundersökning som avsåg mäta respondenternas attityder avseende maskulinitet. Sex Mann-Whitney U-test visade signifikant skillnad i 1 av 6 undersökta attityder, där Vård/humaniora skattade lägre på Emotionellt återhållsam. Slutsatsen blev att det inte finns en avsevärd skillnad i attityder mellan Teknik och Vård/humaniora och att det traditionella maskulinitetsidealet inte dominerar teknikprogrammen.

In this thesis we present a qualitative study of Employer Branding through a perspective of gender. We examine the awareness of Employer Branding as a tool to break gender patterns in female and male dominated administrations in three Swedish municipalities. Six recruiters people were interviewed, including three pre-school managers and three managers of technical administrations, to see if there are any differences or similarities between the organizations’ Employer Branding to break gender patterns. In addition to the interviews, the Web pages of these three municipalities were investigated through a contextual perspective. We found that our interviewees do use Employer Branding, but that they were not necessarily aware of its’ meaning. The study does also show that the awareness of gender patterns differentiated between the female and male dominated administrations. Our investigation of the Web pages shows that only one of the municipalities used their Web site in their Employer Branding process.