I och med de ökade hoten från klimatförändringar har fler städer börjat arbeta med att minska sin påverkan på klimatet. Ett exempel på det är attsträva efter koldioxidneutralitet. Denna studie syftar till att undersöka vad som städer framställer som problem i arbetet med att uppnåkoldioxidneutralitet. Utifrån framing och Bacchis (1999) analysverktyg om problemframställningar samt tidigare forskning om städersklimatarbete, har de tre städerna Linköping, Köpenhamn och Melbourne undersökts. Dokument om städernas arbete med koldioxidneutralitet haranalyserats genom kvalitativ textanalys. Studien visar att energi och avfall är två frågor som ofta uppmärksammas och problematiseras av städermedan konsumtion och individers beteende lämnas utanför problemframställningen. / As a result of the increasing threats from climate change more cities have started to work with decreasing their climate impact. One example ofthis is to pursue carbon neutrality. This study aims to examine what the problem is represented to be by cities in their work to achieve carbonneutrality. Based on framing and Bacchi’s (1999) analyzing tool about problem representations, as well as previous research on cities and climatechange, the three cities Linköping, Copenhagen and Melbourne have been examined. Documents concerning carbon neutrality in the cities havebeen analyzed by the use of qualitative text analysis. The study shows that energy and waste are two issues that often are highlighted andproblematized by cities while consumption and the behaviour of individuals are excluded from the problem representation.

I staden finns olika slags rum varav vissa benämns som mellanrum. En av orsakerna till mellanrummens uppkomst är planering som skriver in oanvändbarhet i dessa platser. Somliga mellanrum lämnas åt naturen och förfallet och kan te sig osynliga för många. Medan andra mellanrum tas i besittning av människor i marginalen som värdesätter rummets karaktär. Fokus för denna uppsats är hur olika grupper hävdar mellanrum genom appropriation och domination. För att undersöka detta har fallet Container By i Köpenhamn studerats genom intervju, innehållsanalys och observation.  Container By är ett mellanrum beläget invid högbanan i Nørrebro som har approprierats med tillåtelse av Köpenhamns kommun. Appropriationen i Container By är både social och fysisk, samtidigt som Köpenhamns kommun delvis dominerar rummet. Det finns dock önskningar från både Köpenhamns kommun och brukarna om att Container By skall frigöras från kommunens ramar.  Brukarnas val av det studerade mellanrummet är påverkat av Lefebvres levda rum genom det uttänkta rummet. Det uttänkta rummet fungerar som en produkt av planeringen, där rummets existens utgörs av att det är en buffertzon till högbanan. Samtidigt är det just rummets karaktär som gör att brukarna känner ett stort mått av frihet där. Det finns dock tecken på att brukarna inte valt rummet själva utan snarare förpassats dit. Det finns skilda framtidsföreställningar hos brukarna och tjänstemännen, men alla informanter har en samstämmig bild av att projektet på något sätt kan fortlöpa. Den godkända visionen från arkitektfirman Cobe beskriver dock en annan bild av platsens framtid. Om Cobes vision förverkligas fungerar istället Container By endast som platsmarknadsföring med följd att appropriationen och dess brukare förr eller senare tvingas bort, samtidigt som dominationen av rummet förstärks. Om dock brukarna lyckas inkludera de boende i området skulle projektet i sin form kunna fortsätta.

<p><p><strong>Abstract</strong></p><p><strong>Political Science, level III thesis</strong></p><p><strong>Spring semester 2010</strong></p><p><strong>Author: Emelie Alfredsson</strong></p><p><strong>Supervisor: Tomas Mitander</strong></p><p><strong><em>"A Changed Leadership? - A study of the EU leadership from a institutional standpoint, related to multilateral environmental negotiations"</em></strong></p><p>The EU has for a relatively long time considered itself a leader in the environmental policy area as a whole as well as in multilateral environmental negotiations. This study attempts to classify and identify the European leadership with the purpose of relating it to the institutional framework of the Union. The treaties of the European Union decide its ability to act and its institutions the right to engage in different policy areas, the environmental area being the focus of this study. With the recent ratification of the Lisbon treaty this study aims to make out if the type of leadership the Union showed during the Kyoto negotiations has changed with the new treaty, into a new type during the COP-15 meeting in Copenhagen. The results shows that the Union has kept the same type of leadership despite the change in treaties, though with great potential of changing leadership if or when the new reforms of the new treaty are better implemented. This result points to the fact that institutional changes have a small effect on the EU leadership and that other factors such as ability to unite the member countries may play a bigger role.</p></p><p><p><em>Keywords:</em> EU, leadership, multilateral environmental negotiations, Copenhagen, Kyoto</p></p>

<p>I snart ett år har nyhetssändningarna dominerats av finanskrisen. Nu jobbar miljöorganisationerna på högvarv för att få upp intresset för klimatet igen. I december kommer det nämligen vara dags att bestämma hur klimatpolitiken ska fortsätta efter Kyotoprotokollet. Sverige är då EU:s ordförandeland och kommer att spela en viktig roll för vad resultatet blir.</p> / C-projekt, artikelserie

<p>The bicycle is an individual means of transport. Many people prefer to cycle over short distances and in congested areas rather than take travel by car or public transport. This is a study of the use of bicycle as an option for commuting to work. It is a comparison between three cities: Stockholm, Copenhagen and London. The comparison is focused on solutions that benefit commuter cyclist and performed by studying cycle policies and other related documents. Results of this study shows that bicycle commuters are a targeted group in cycle policies in all three cities, for commuter traffic to increase booth an enhanced sense of security and the opportunity to travel at a high speed by bicycle is important.. In Stockholm and London efforts to increase the number of cyclists begin by improving the quality of transport for those who already cycle. The cycle network in Copenhagen is more comprehensive and the level of bicycle use and commuting is at significant higher level in comparison to Stockholm and London. The possibility to combine cycling and public transport is a target for all three cities, one important measure is to increase bicycle parking facilities at terminals and other public places.</p><p>Although there are differences in the three cities regarding bicycle commuting today, targets and measures for the futures they do correspond in quite a few places; parallels that could serve as examples of the ways in which a high degree of bicycle commuting can be attained.</p>

I snart ett år har nyhetssändningarna dominerats av finanskrisen. Nu jobbar miljöorganisationerna på högvarv för att få upp intresset för klimatet igen. I december kommer det nämligen vara dags att bestämma hur klimatpolitiken ska fortsätta efter Kyotoprotokollet. Sverige är då EU:s ordförandeland och kommer att spela en viktig roll för vad resultatet blir. / C-projekt, artikelserie

The bicycle is an individual means of transport. Many people prefer to cycle over short distances and in congested areas rather than take travel by car or public transport. This is a study of the use of bicycle as an option for commuting to work. It is a comparison between three cities: Stockholm, Copenhagen and London. The comparison is focused on solutions that benefit commuter cyclist and performed by studying cycle policies and other related documents. Results of this study shows that bicycle commuters are a targeted group in cycle policies in all three cities, for commuter traffic to increase booth an enhanced sense of security and the opportunity to travel at a high speed by bicycle is important.. In Stockholm and London efforts to increase the number of cyclists begin by improving the quality of transport for those who already cycle. The cycle network in Copenhagen is more comprehensive and the level of bicycle use and commuting is at significant higher level in comparison to Stockholm and London. The possibility to combine cycling and public transport is a target for all three cities, one important measure is to increase bicycle parking facilities at terminals and other public places. Although there are differences in the three cities regarding bicycle commuting today, targets and measures for the futures they do correspond in quite a few places; parallels that could serve as examples of the ways in which a high degree of bicycle commuting can be attained.

No description available.

Social mixing går ut på att ’mixa’ befolkning av olika klasser i ett bostadsområde med syfte att förändra områdets sociala sammansättning. Syftet med uppsatsen är att undersöka social mixing som urban utvecklingsstrategi i Köpenhamn utifrån boendes egna upplevelser av sina bostadsområden. I Danmark definieras 29 bostadsområden som ”ghetton” utifrån kriterier rörande de boendes anknytning till arbetsmarknaden, ”icke-västliga” härkomst samt kriminalitet. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med 16 invånare i tre av Köpenhamns marginaliserade bostadsområden och genererat empiri kring deras erfarenheter av social mixing. Empirin samt bostadspolitiken som avser att ”skapa en bättre balans i boendesammansättningen” diskuteras mot bakgrund av tidigare forskning som anammar ett revanchistiskt alternativt emancipatoriskt förhållningssätt till social mixing och gentrifiering. Studien identifierar komplexa aspekter av social mixing; majoritetsbefolkningens än mer privilegierade ställning och ”resurssvagas” försämrade situation på bostadsmarknaden; majoritetsbefolkningens försprång i den lokala maktens rum; minoriteters upplevelser av vissa segregerade rum som fristäder; kampen om rummet när fristäderna utmanas; samt flera aspekter som försvårar möten mellan boende och gentrifierare. Alternativa förhållningssätt identifieras från de boendes berättelser. De empiriska fynden nyanserar dessutom tidigare forskning om betydelsen av ’det egna valet’ i relation till bosättning i marginaliserade bostadsområden.

Nørrebro är Köpenhamns (Danmark) mest befolkningstäta stadsdel. Det är även stadsdelen med betydligt minst offentlig grönyta per person. Offentliga grönytor är fundamentala komponenter i urbana ekosystem (World Health Organization, 2019). De är bland annat viktiga för den fysiska och mentala hälsan, hjälper att filtrera skadlig luftförorening, skapar en tillflyktsplats från stadens buller och är en trygg plats för social interaktion och rekreation (ibid.). Trots detta har den lilla parken Folkets Park i Indre Nørrebro varit en återkommande källa till konflikter mellan Köpenhamns kommun, som länge ville bygga bostadshus på ytan, och invånarna i närområdet, som har kämpat för att bevara sin enda lilla gröna yta.Denna uppsats ska undersöka Folkets Park i Nørrebro där fyra manifestationer mellan 1971 och 2014 granskas med fokus på människans rätt till staden. Mänsklig agens och de sociala, politiska och fysiska strukturer som påverkar denna agens analyseras i förhållande till invånarnas kamp för att få utforma sin egna stadsmiljö. Genom att granska fyra manifestationer under Folkets Park ständigt pågående liv kommer vi utforska parkens varierande kvalitéer och de relationer invånarna i området har och har haft till parken. Detta för att se hur olika aktörers handlingar förhåller sig till och påverkas av de socio-politiska strukturer som berör Folkets Park. Även de fysiska strukturer, som är i ständig förändring i Folkets Park, och hur strukturerna påverkas av de olika aktörernas handlingar, analyseras för att öka en platsspecifik förståelse av Folkets Park. Tillgång till gröna rum ska vara en mänsklig rättighet, men till vilken grad och för vilka människor dessa rättighet faktiskt gäller är inte alltid tydligt. / Nørrebro is the most populated borough in Copenhagen, Denmark. It is also the borough with by far the least amount of public green spaces per person. Public green spaces are fundamental components for urban ecosystems (World Health Organization, 2019). They are important for the physical and mental health, help filter out harmful air pollution, gives refuge from noise pollution and offers a safe place for social interaction and recreation (ibid.). Despite all this, the little park Folkets Park in Indre Nørrebro has been a recurring source of conflict between Copenhagen Municipality, who wanted to use the space for more housing, and the inhabitants in the area, who have fought to keep their one, small public green space.This thesis will examine Folkets Park in Nørrebro, where four manifestations between 1971 and 2014 will be considered, focusing on people’s right to the city. Human agency and the social, political and physical structures that affect that agency are analysed in relation to the inhabitants fight for the right to shape and reshape their own urban environment. By investigating four manifestations during Folkets Park’s continuing life, we will examine the park’s varying qualities and the relationship the inhabitants have and have had to the park. This is done in order to understand how actions by the different actors relate to and are affected by the socio-political structures that influence Folkets Park. The physical structures, that are constantly changing and emerging in Folkets Park, and how these structures are affected by the actions of the different actors, is also analysed in order to further improve a site specific understanding of Folkets Park. Access to green spaces should be a human right, but to what degree and to which humans these rights actually apply isn’t always very clear.