Shopping har tidigare varit en aktivitet som främst kvinnor har ägnat sig åt, men de senaste decennierna har fler och fler män börjat visa intresse för mode och shopping. I denna uppsats har vi valt att undersöka hur män beter sig när de handlar modekläder och hur de vill bli bemötta av personal i butik. För att undersöka detta har intervjuer med konsumenter och personal från butiker som erbjuder herrmode genomförts. Idag finns det många aktörer inom modebranschen vilket ger konsumenter flera alternativ att välja mellan när de ska handla kläder. Detta har lett till att modeföretag behöver anstränga sig för att kunna konkurrera med varandra på marknaden. Ett sätt att kunna differentiera sig på marknaden är att erbjuda en hög servicekvalitet. Butiksanställda har möjlighet att påverka kunder genom hela köpprocessen och därför är själva kundbemötandet ett verktyg företag kan använda sig av för att vinna konkurrensfördelar. Uppsatsens författare vill undersöka huruvida företag som erbjuder herrmode är medvetna om vilken typ av kundservice deras konsumenter förväntar sig och vill ha. Mellan den service som kunder förväntar sig och den service som sedan levereras av butiker skapas ett gap mellan förväntad och upplevd service, vilket kan påverka huruvida kunder är nöjda eller inte med sina köp. Utifrån insamlat material kan vi konstatera att intresset för mode och shopping bland män var större hos deltagande respondenter än vi förväntat oss. Konsumenterna var överens i fråga kring bemötande och har höga krav på personalens beteende. Vi anser därför att män borde ses som aktörer på modemarknaden i en högre grad då de verkar besitta ett högre intresse för mode och kläder än vad uppsatsens författare väntat sig. / Shopping was previously an activity that mostly women engaged in, but the last few decades, more and more men has begun to show interest in fashion and shopping. In this paper we have chosen to examine how men behave when they shop fashion clothes and how they want to be treated by staff in fashion stores. To examine this, interviews with consumers and staff from fashion stores that offer men's fashion have been conducted. This essay is written is Swedish. Today there are many actors in the fashion industry, giving consumers more options to choose from when they go shopping for clothes. This has led to that fashion companies need to make an effort to compete with each other on the market. One way to differentiate themselves in the market is to offer a high service quality. Store employees have the opportunity to influence customers throughout the buying process and therefore the customer service is a tool, which companies can use in order to gain competitive advantages. The essay writers want to examine whether companies offering menswear are aware of the nature of the customer service their consumers expect and want. Between the service that customers expect and the service that are then delivered in stores creates a gap between expected and perceived service, which can affect whether customers are satisfied or not with their purchase. Based on collected data, we can establish that the interest in fashion and shopping, among men was greater among participating respondents than we expected. Consumers were slightly concerned about the service and have high standards for personnel behaviour. We therefore believe that men should be seen as actors in the fashion market to a greater extent since they seem to inherit a bigger interest for fashion and clothing than expected by the essay writers.

Sammanfattning Funktionella drycker är den dryckeskategori som ökat sin försäljning mest de senaste åren. Kategorin energidryck har sett en ökning i försäljningen med hela 44 procent från år 2014 till år 2017. Med den stora ökningen har också antalet varumärken ökat. Det betyder att konkurrensen ökat och företagen måste jobba hårdare för att ta marknadsandelar. Det gäller då att veta hur man ska nå ut till potentiella kunder. Företagen bör därför nå konsumenten tidigt under köpprocessen för att locka till sig potentiella konsumenters uppmärksamhet. Köpprocessen som gjordes av Engel et al. (1968), bestod av fem steg som konsumenten går igenom när ett köp görs. Det börjar med att ett behov eller ett problem som uppstår, efter det görs en informationssökning för att senare jämföra bland de alternativ av varumärken som finns. Konsumenten beslutar därefter om ett köp ska genomföras, och sedan inleds ett efterköpsbeteende. Denna reviderades sedan av Court et al. (2009) som la till steget lojalitets-loop, som sista steg och består därefter av sex steg. Vi har utgått från den utgick sedan från den reviderade köpprocessen för att undersöka om den gick att applicera på energidryckesbranschen. Syftet är att ta reda på hur konsumenter beter sig när de köper energidryck och vilka attribut som är viktiga för dem. Vi ska därför undersöka vad det är som påverkar köpprocessens olika steg vid köp av energidryck, samt vad som gör att en konsument väljer ett varumärke framför ett annat. Studien har en positivistisk kunskapssyn och en deduktiv ansats. Den valda forskningsmetoden är kvantitativ med objektivism som ontologisk inriktning. Vidare för att besvara syftet med studien är den objektivistiska verklighetssynen lämplig att tillämpa. Vårt mål är att vara distanserade från de studerande och ska använda oss av ett objektivt ställningstagande. En webb-enkät med ett bekvämlighetsurval samt snöbollsurval har genomförts på respondenter med ålder 18–35 som motiverades genom att det är åldersspannet som är den mest köpkraftiga åldersgruppen av energidryck. Enkäten genererade 240 svar som analyserats. Analysen och resultatet genomfördes genom att göra regressionsanalyser samt att titta konkret på de svar som getts av respondenterna, samt att vidare koppla de resultat vi fått till relevanta teorier vi valt att ta med i studien. Slutsatsen som framkommer syftar till att ge en bättre bild av vilka faktorer som påverkar den moderna köpprocessen vid köp av energidryck samt att förklara vad det är som gör att konsumenter väljer en energidryck framför en annan. Det framkommer att den moderna köpprocessen till viss del kan appliceras vid köp av energidryck samt att innehållet och smaken är det viktigaste attributen för konsumenten. Vidare köper många konsumenter energidryck på impuls i butiken, samt att konsumenterna som köper energidryck oftast är väldigt lojala och har ett vanebaserat köpbeteende.

Utöver de varor en modebutik erbjuder kunden är personlig service en viktig del av erbjudandet. En ökad konkurrens mellan företag kräver att de utvecklar sig inom personlig service för att kunna skilja sig från konkurrenterna. Butikens personal bör ha rätt kompetens och vara säljinriktade för att klara av uppgiften att svara på kundens förväntningar gällande personlig service. Genom att fokusera på att leverera rätt servicekvalitet i kundens köpprocess kan lojala kunder skapas. Det är viktigt att all personal är medvetna om företagets servicepolicy då det är en grund för att kunna upprätthålla och utveckla en god servicekvalitet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur viktig en jeansbutiks personliga service är för kunden samt hur jeansbutiken kan arbeta med personlig service i köp- och säljprocessen. För att kunna svara på syftet genomfördes tre intervjuer med butikspersonal från jeansbutiken JC i Borås City. Utöver intervjuerna gjordes en kundundersökning med butikens kunder via en “på stan enkät”. Enkäten var utformad efter SERVQUAL-modellen, för att kunna mäta kvalitén på den personliga servicen i butiken. Intervjuerna gav väl utvecklade svar och visade att personalen arbetar med personlig service på ett bra sätt och att de får bra direktiv från organisationen om hur servicen kan levereras. Enkätundersökningen visade att personlig service är väldigt viktigt för alla kunder och även att den levereras på ett korrekt sätt i kundmötet. I den teoretiska referensramen beskrivs modeller, så som köptrappan, säljtrappan, SERVQUAL och Gap-modellen, då de passar bra till valet av ämne. Även beskrivningar om hantering av klagomål och reklamationer tas upp där samt beskrivningar om begreppet service. I slutsatsen besvaras de problemfrågor som tagits upp i problemformuleringen. Svaren är tydliga, besvarar syftet samt ger inspiration till vidare forskning. / Program: Butikschef, textil och mode

<p><p>Att köpa en bostad brukar kallas för den största affären en människa gör i sitt liv. Detta gäller både köp av en fastighet och köp av bostadsrätt. Det finns många faktorer som kan påverka köpet av en bostadsrätt och det är viktigt att veta vad det är som egentligen köps när en bostads­rätt förvärvas. Köpet och besluten som tas under köpprocessen är extra viktiga för en förstagångsköpare. De har inte tidigare ägt en bostadsrätt och saknar egen erfarenhet kring bostadsrättsägandet. Att köpa en bostadsrätt är ett komplext köp och kunskapsnivån är i regel låg hos förstagångsköpare. Som bostadsrättsägare är man medlem i en bostadsrättsförening. Det finns skillnader mellan både olika föreningar och bostadsrätter som köparen bör tänka på. Det kan röra sig om fastighetens underhåll, föreningens ekonomi eller möjligheten att hyra ut i andra hand. Dessa skillnader påverkar medlemmarna och vi vill med denna uppsats göra allmänheten medveten om vilka risker de tar. Vi är intresserade av ta reda på vilken kunskaps­nivå en förstagångsköpare av en bostadsrätt befinner sig. Vi vill svara på om förstagångs­köparen egentligen vet vilken risk som tas och om de vet vad en bostadsrätt är? Vi kan sammanfatta frågan som hur en förstagångsköpare av en bostadsrätt agerar och varför. Detta svarar vi på genom att ta reda på vilka bakomliggande beslutssituationer som är avgörande för förstagångsköparen då denne väljer att köpa en bostadsrätt. Vi svarar också på hur förstagångsköparna ser på sina beslut i köpprocessen i efterhand. Vi har valt ett kvalitativt tillvägagångssätt för att samla empiri. Utifrån de fyra undergrupper vi hittat i vår population intervjuar vi tre-fyra respondenter. Vi har valt en kvalitativ undersökning för att få djupare information ur varje intervju.</p><p> </p><p>De flesta upplever att de äger sin lägenhet vilket egentligen inte är sant eftersom en bostads­rätt är rätten att nyttja en viss lägenhet. Det är få som vet vad en nyttjanderätt är, men även om de inte känner till begreppet verkar det som om många har klart för sig att de inte kan göra vad de vill med sin lägenhet. Många förstagångsköpare är inte bekanta med sin förenings stadgar innan köpet. Även efter köpet är kunskapen om vad stadgarna säger relativt låg trots att de själva är medlemmar i föreningen.</p><p> </p><p>Vanliga behovsindikationer för att köpa en bostadsrätt kan vara ålder, familjeförhållanden, sysselsättning eller ekonomisk situation. Köpet av bostad är ett viktigt och högt engagerande köp. 73 % av våra respondenter tycker att mäklaren informerar om allt de behövde veta. Objekts­beskrivningar på internet innehåller mycket information och minskar behovet för köparen att själv söka extern information. Olika sätt att söka extern information kan vara genom sökningar på internet, i tidningar och referenser från andra människor som äger en bostadsrätt. Det är väldigt få som efterfrågar information om föreningens stadgar trots att det där kan finnas begränsningar i deras nyttjanderätt.</p><p> </p><p>Några kännetecken för bostadsrättsköpet är att det är svårt att hitta jämförelseobjekt, köparen har låg kunskapsnivå och en hög risk tas. I värsta fall kan föreningen gå i konkurs och köparen förlora hela sin insats. Tillsammans är faktorerna ingen bra kombination för en lyckad köpprocess. Trots detta är alla våra respondenter nöjda eller mer än nöjda med sitt köp av bostadsrätt. Den positiva inställningen förekommer även hos dem som stött på problem i samband med sitt köp. En bostadsrätt är något en köpare kan identifiera sig med vilket gör det svårare att kritisera sina beslut.</p><p> </p><p>Många bostadsrättsägare anser att ekonomin i deras förening är god även om de har svårt att motivera varför. Förstagångsköparens kunskapsnivå för att behandla information om föreningens ekonomi och att kunna ta till sig årsredovisningens information är låg. De har ett stort behov av extern information och att någon berättar för dem om föreningens ekonomi är stabil. De viktigaste kriterierna för förstagångsköparna är pris och läge. Vi tror att när förstagångs­köparen blir en andragångsköpare kommer föreningens ekonomi och stadgar ha en större betydelse för valet. Förstagångsköparen följer köpprocessens steg, men det är dock att föredra att höja sin kunskapsnivå innan köpprocessen inleds.</p><p> </p><p>Slutligen kan vi konstatera att en förstagångsköpare har relativt god vetskap om vad det innebär att bo i en bostadsrätt men de har inte någon närmare vetskap om vad det innebär att vara medlem i just den förening de själva är medlemmar i.</p></p>

Att köpa en bostad brukar kallas för den största affären en människa gör i sitt liv. Detta gäller både köp av en fastighet och köp av bostadsrätt. Det finns många faktorer som kan påverka köpet av en bostadsrätt och det är viktigt att veta vad det är som egentligen köps när en bostads­rätt förvärvas. Köpet och besluten som tas under köpprocessen är extra viktiga för en förstagångsköpare. De har inte tidigare ägt en bostadsrätt och saknar egen erfarenhet kring bostadsrättsägandet. Att köpa en bostadsrätt är ett komplext köp och kunskapsnivån är i regel låg hos förstagångsköpare. Som bostadsrättsägare är man medlem i en bostadsrättsförening. Det finns skillnader mellan både olika föreningar och bostadsrätter som köparen bör tänka på. Det kan röra sig om fastighetens underhåll, föreningens ekonomi eller möjligheten att hyra ut i andra hand. Dessa skillnader påverkar medlemmarna och vi vill med denna uppsats göra allmänheten medveten om vilka risker de tar. Vi är intresserade av ta reda på vilken kunskaps­nivå en förstagångsköpare av en bostadsrätt befinner sig. Vi vill svara på om förstagångs­köparen egentligen vet vilken risk som tas och om de vet vad en bostadsrätt är? Vi kan sammanfatta frågan som hur en förstagångsköpare av en bostadsrätt agerar och varför. Detta svarar vi på genom att ta reda på vilka bakomliggande beslutssituationer som är avgörande för förstagångsköparen då denne väljer att köpa en bostadsrätt. Vi svarar också på hur förstagångsköparna ser på sina beslut i köpprocessen i efterhand. Vi har valt ett kvalitativt tillvägagångssätt för att samla empiri. Utifrån de fyra undergrupper vi hittat i vår population intervjuar vi tre-fyra respondenter. Vi har valt en kvalitativ undersökning för att få djupare information ur varje intervju.   De flesta upplever att de äger sin lägenhet vilket egentligen inte är sant eftersom en bostads­rätt är rätten att nyttja en viss lägenhet. Det är få som vet vad en nyttjanderätt är, men även om de inte känner till begreppet verkar det som om många har klart för sig att de inte kan göra vad de vill med sin lägenhet. Många förstagångsköpare är inte bekanta med sin förenings stadgar innan köpet. Även efter köpet är kunskapen om vad stadgarna säger relativt låg trots att de själva är medlemmar i föreningen.   Vanliga behovsindikationer för att köpa en bostadsrätt kan vara ålder, familjeförhållanden, sysselsättning eller ekonomisk situation. Köpet av bostad är ett viktigt och högt engagerande köp. 73 % av våra respondenter tycker att mäklaren informerar om allt de behövde veta. Objekts­beskrivningar på internet innehåller mycket information och minskar behovet för köparen att själv söka extern information. Olika sätt att söka extern information kan vara genom sökningar på internet, i tidningar och referenser från andra människor som äger en bostadsrätt. Det är väldigt få som efterfrågar information om föreningens stadgar trots att det där kan finnas begränsningar i deras nyttjanderätt.   Några kännetecken för bostadsrättsköpet är att det är svårt att hitta jämförelseobjekt, köparen har låg kunskapsnivå och en hög risk tas. I värsta fall kan föreningen gå i konkurs och köparen förlora hela sin insats. Tillsammans är faktorerna ingen bra kombination för en lyckad köpprocess. Trots detta är alla våra respondenter nöjda eller mer än nöjda med sitt köp av bostadsrätt. Den positiva inställningen förekommer även hos dem som stött på problem i samband med sitt köp. En bostadsrätt är något en köpare kan identifiera sig med vilket gör det svårare att kritisera sina beslut.   Många bostadsrättsägare anser att ekonomin i deras förening är god även om de har svårt att motivera varför. Förstagångsköparens kunskapsnivå för att behandla information om föreningens ekonomi och att kunna ta till sig årsredovisningens information är låg. De har ett stort behov av extern information och att någon berättar för dem om föreningens ekonomi är stabil. De viktigaste kriterierna för förstagångsköparna är pris och läge. Vi tror att när förstagångs­köparen blir en andragångsköpare kommer föreningens ekonomi och stadgar ha en större betydelse för valet. Förstagångsköparen följer köpprocessens steg, men det är dock att föredra att höja sin kunskapsnivå innan köpprocessen inleds.   Slutligen kan vi konstatera att en förstagångsköpare har relativt god vetskap om vad det innebär att bo i en bostadsrätt men de har inte någon närmare vetskap om vad det innebär att vara medlem i just den förening de själva är medlemmar i.

Vid marknadsföring av musik finns det en mängd olika aktiviteter att använda sig av. Den traditionella marknadsmixen med dess beståndsdelar brukar användas, men eftersom marknadsföring inom musikbranschen är komplicerad används också andra aktiviteter. Liveframträdande, radiospelaningar och framträdande i TV är några av de aktiviteter som används inom det här området. Syftet med vår uppsats har varit att undersöka effektiviteten hos kanalerna som används för att få studenter att köpa musik. Vi ville se vilka kanaler som är effektivast, samt om det fanns några mindre effektiva kanaler vid marknadsföring av musik. Ytterligare hoppades vi på att få reda på hur ofta studenterna köper musik, samt om det fanns några anledningar till varför de inte köper mer musik. Vi har använt oss av en kvantitativ metod där 305 studenter från högskolan i Jönköping svarade på frågor i enkätform. Resultatet visar att respondenterna får information om nysläppt musik genom Word of Mouth, reklam och redaktionellt material i TV och radio. Den aktivitet som har störst påverkan på våra respondenter när det gäller att få information om musik och inköpsställe av musik är Word of Mouth. Studenterna i vår undersökning köper musik i genomsnitt en gång om året. Anledningen till att de inte köper mer beror främst på att de skaffar sin musik på annat sätt samt att det är för dyrt med musik.

<p>Vid marknadsföring av musik finns det en mängd olika aktiviteter att använda sig av. Den traditionella marknadsmixen med dess beståndsdelar brukar användas, men eftersom marknadsföring inom musikbranschen är komplicerad används också andra aktiviteter. Liveframträdande, radiospelaningar och framträdande i TV är några av de aktiviteter som används inom det här området.</p><p>Syftet med vår uppsats har varit att undersöka effektiviteten hos kanalerna som används för att få studenter att köpa musik. Vi ville se vilka kanaler som är effektivast, samt om det fanns några mindre effektiva kanaler vid marknadsföring av musik. Ytterligare hoppades vi på att få reda på hur ofta studenterna köper musik, samt om det fanns några anledningar till varför de inte köper mer musik.</p><p>Vi har använt oss av en kvantitativ metod där 305 studenter från högskolan i Jönköping svarade på frågor i enkätform.</p><p>Resultatet visar att respondenterna får information om nysläppt musik genom Word of Mouth, reklam och redaktionellt material i TV och radio. Den aktivitet som har störst påverkan på våra respondenter när det gäller att få information om musik och inköpsställe av musik är Word of Mouth.</p><p>Studenterna i vår undersökning köper musik i genomsnitt en gång om året. Anledningen till att de inte köper mer beror främst på att de skaffar sin musik på annat sätt samt att det är för dyrt med musik.</p>

The purpose of this study was to provide a better understanding why consumers conduct research online and post online reviews. This was achieved by finding relationships between the two phenomena presented above. The study used a cross-sectional design since little was known about the relationships within the chosen research area. Results were measured by quantitative instrument through a self-administered questionnaire divided by each phenomenon. The questionnaire was directed towards Swedish consumers in the buying decision process.Consumers conduct research online with the specific goal for gaining information posted by other consumers, since it has a higher credibility. Helping other consumers and self-expression was reasons found in relation to why consumers post online reviews.Findings strengthen the fact that higher education could be found of relationship to conduct research online; however, not to post online reviews. In comparison to previous studies the study measured online shopping frequency instead of Internet experience. It was found that consumers who conducted online shopping were in relation with previous presented theories. / Syftet med denna studie var att skapa en bättre förståelse till varför konsumenter publicerar och konsumerar onlinerecensioner. Genom att applicera en tvärsnittsdesign kunde syftet uppnås då relationer identifierades. För att möjliggöra mätning av resultatet applicerades ett kvantitativt instrument genom en självadministrerad enkät vilken var uppdelad efter respektive fenomen.Onlinerecensioner används för det specifika målet att samla större mängder information innan köpbeslut. De onlinerecensioner som används främst är de skapade av andra konsumenter då de anses vara av högre trovärdighet än information skapat av företag. Att hjälpa andra konsumenter och självförbättring är vad resultatet påvisar vara anledning till att konsumenter publicerar onlinerecensioner.Vidare stärkte resultatet en relation där konsumenter med högre utbildning tenderar att konsumera onlinerecensioner men inte till att publicera dessa. Konsumenternas köpfrekvens applicerades istället för att mäta graden erfarenhet av Internet, vilket gjorts i tidigare studier.

In the food industry, the concept of CSR has been around for several years and has been developed to play a significant role in food business communication with its consumers, in the context of the environmental impact of the industry has become a debated topic. The purpose of this study is to investigate consumer awareness about the food businesses work with CSR. The authors want to provide an understanding of how consumers receive the message about food company's CSR work and how it affects their buying process. To investigate how consumers' buying process is affected, we have conducted 35 interviews with consumers who have different demographic data. The interviews indicate that there is a shortage of information regarding how food companies convey their CSR work to their consumers, referred to the interviewees lack of perception in this study. Furthermore, during the interviews, there were significant differences regarding the younger and older generation, but also the level of education, personal engagement and gender. The mentioned variables seem to have an effect on how respondents receive the message. Therefore, we argue that there is scope for improvement, where food companies can increase their efforts to communicate information to their consumers. If food companies take the above-mentioned aspects in mind when communicating their sustainability efforts, it can lead to a competitive advantage, which in turn benefits companies' profitability.

Som ett resultat av digitaliseringen har dagens konsumenter blivit allt svårare att nå via traditionella marknadsföringsmetoder. Som följd av detta måste företag hitta nya strategier för att effektivt nå ut till sin målgrupp. Företagen måste skapa innehåll som attraherar konsumenten till att självmant ta del av den - utan att upplevas som påträngande. Detta fenomen kallas content marketing. Med sitt ursprung i content marketing har begreppet brand publishing vuxit fram som en uppgraderad och effektiviserad version där marknadsföringen skapas internt genom journalistiska principer. Syftet med denna studie är att analysera användningen av egenproducerat rörligt material som en del av content marketing hos företag i Umeåregionen. Detta för att vidare bedöma efterfrågan av att implementera egenproducerat rörligt material i deras marknadsförings- strategi. Utifrån detta ges praktiska rekommendationer till ICT-företag verksamma inom media- och underhållningsbranschen i form av förslag på nya potentiella kundsegment. För att uppfylla syftet har vi genom en kvalitativ studie intervjuat sakkunniga inom olika branscher i Umeåregionen. Vi har genomfört sju stycken semistrukturerade intervjuer som transkriberats och sammanställts. Den teoretiska referensramen har sedan ställts i relation till empirin i en analys som utgått från studiens huvudsakliga teman: Content marketing, brand publishing och rörligt material som innehållsformat. Utifrån detta har vi lyckats besvara forskningsfrågan: “Hur nyttjar och värderar lokala företag egenproducerad content marketing i form av rörligt material i sin marknadsföring?”. Studiens resultat visar på att det finns en efterfrågan bland deltagande respondenter att implementera egenproducerat rörligt material i marknadsföringsstrategin, samt att det till viss del redan nyttjas. Den största anledningen till varför respondenterna inte redan har implementerat strategin är på grund av avsaknad av resurser i form av kunskap, tid och likvida medel. Av teorin att döma är brand publishing en strategi som kan implementeras på alla typer av företag - oberoende av storlek och företagsform. Utifrån vår empiri att döma, lämpar sig dock strategin bäst för företag som riktar sig mot konsumenter där behovet av att tränga igenom perceptionsfiltret är större i och med den nya digitala köpprocessen.