Syftet med uppsatsen är att undersöka användandet av incitamentsprogram och dess inverkan på företagens prestation. Som mått på företagens prestation används utvecklingen i avkastning på eget kapital, omsättningstillväxt och Market to Book (M/B). Uppsatsen undersöker vidare möjliga samband mellan företagens ägarkoncentration och dess användande av incitamentsprogram. Undersökningen utfördes genom en kvantitativ studie baserad på sekundärdata under en period på tio år med slutår 2015. Studien genomfördes på alla företag som var noterade på Stockholmsbörsen OMX Nasdaq Large Cap under den undersökta perioden. Inget statistiskt signifikant samband kunde identifieras mellan användandet av incitamentsprogram och företagens avkastning på eget kapital, omsättningstillväxt och M/B. Det påträffades dock ett samband mellan ägarkoncentrationen och användandet av incitamentsprogram. Vid en låg ägarkoncentration ökar sannolikheten att företaget använder sig av någon form av incitamentsprogram. Aktieprogram visade sig vara det vanligast förekommande incitamentsprogrammet.

De flyktingströmmar som drabbat både Europa och Sverige på senare år har gjort att integrationsarbetet i kommunerna kommit att bli en viktig del i deras arbete att inkludera nya individer i samhället. Syftet med vår uppsats är att lyfta fram hur integrationen av nyanlända ser ut i olika kommuner i Sverige och målet är att belysa de svårigheter och ambitionen är att påvisa vikten av att inkluderas i samhället på ett tidigt stadie. Studien är kvalitativ och med hjälp av intervjuer tolkades sedan materialet. Vi bearbetade materialet utifrån teorierna Elias & Scotsons etablerade och outsiders och Bourdieus sociala kapital samt Ahrne & Papakostas om organisationer där studien visar att det finns svårigheter med fördomar och rykten, socialt kapital och organisationers samt politikens betydelse för inkludering i samhället. Materialet visade både på ett positivt och negativt sätt om hur kommunerna arbetar med integration och inkludering av nyanlända. Vår studie tyder på att kommunerna arbetar intensivt med integrationsarbetet men de befinner sig på olika nivåer. Sammantaget visar det sig att ett mindre samarbete förekommer mellan organisationerna Migrationsverket och kommunen vilket kan resultera till en sämre integration av de nyanlända. / The refugees suffered both in Europe and Sweden in recent years and has made integration work in the municipalities to become an important part of their work to include new individuals in society. The purpose of this essay is to highlight how the integration of immigrants looks in different municipalities in Sweden and the aims is to demonstrate the importance of being included in the community at an early stage. The study is qualitative and with the help of our interviews we interpreted the material. We processed the material based on the theories Elias & Scotsons established and outsiders and Bourdieu's social capital and Ahrne & Papakostas about organizations and the study shows that there are difficulties with prejudice and rumors, social capital and organizations and policy essential for inclusion in society. The material showed both positive and negative ways on how municipalities work with integration and inclusion of immigrants. Our study suggests that municipalities are working intensively on integration, but they are at different levels over all. It turns out that there are a minor co-operation between the organization Immigration Service and the municipality, which may result in a lower integration of the immigrants.

Musik-lärare eller musik-lärare? Hur några musiklärare ser på sin yrkesroll skildrar yrkessocialisationen inom musikläraryrket idag. Syftet är att ta reda på vilka motiv som kan ligga till grund att välja musikläraryrket och vilken kompetens som anses viktig i rollen som musiklärare. Därför har jag frågat några musiklärare hur de ser på sitt yrkesval, sin yrkesroll samt hur de ser på relationen mellan att vara musiklärare och musiker. Metoden har varit att genomföra kvalitativa, halvstrukturerade djupintervjuer vilket utgör det empiriska materialet i detta arbete. Med en abduktiv ansats som vetenskaplig metod har jag låtit min empiri samspela med tidigare forskning, där jag utgått från framförallt Christer Bouijs studier om musiklärare. Med hjälp utav Boujis tankar om olika lärarkategorier samt den franske kultursociologen Pierre Bourdieus utbildningssociologiska begrepp habitus, status och kulturellt kapital har jag analyserat min empiri. Resultatet visar att konflikter kan finnas i relationen mellan musiklärarrollen och musikerrollen. Det som studeras och diskuteras är orsaken till konflikten samt hur musiklärarna i studien löser en eventuell konflikt mellan sina två yrkesroller.

No description available.

Informe de Seminario para optar al grado de Licenciado en Filosofía

This essay study the connection between income taxes and social trust. This has been conducted through studying the social trust between income classes, investigate if there is a connection between trust and attitude to tax levels. Furthermore, the study will analyze if the variation in income can explain the level of variation in social trust.  Based on the analysis it is possible to determine a connection between the opinion of the income tax as too high and a low degree of social trust. It is not possible to determine that there is a significant connection between high income and a low degree of social trust.  Social capital is a widespread concept within almost every academic field. In this study, social trust will be used in a further extent since it better describes trust between people on a micro level. Social capital will instead be used when speaking of the accumulated amount of social trust on a level of macro.  The study is based on data from Välfärdsstatsundersökningen 2010 (Welfare state survey), which is carried out by Umeå university. The variables used originates from the survey, which later is recoded to suit the purpose of the essay.

Uppsatsen studerade en intervention inom ramen för samhällsarbete i Kållered. Syftet var att skapa förståelse för hur kollektiva och deliberativa processer kan igångsättas. Metodologiskt närmade sig uppsatsen sitt studieobjekt via uppförandet av ett offentligt konstverk. Empiri samlades in via semistrukturerade intervjuer och genom att studera processer som tycktes ha koppling till nämnda konstverk. Uppsatsens frågeställningar rörde frågan om vilket resultat föregående intervention kan ha fått i lokalsamhället i fråga om socialt kapital. Med avstamp i Robert Putnams studier gör analysen gällande att det är fullt möjligt att som samhällsarbetare intervenera konstruktivt i lokalsamhället, samt att fylla på dess depåer av socialt kapital. Ett centralt antagande i uppsatsen är att samhällelig förändring bör utgå från samhällets medborgarnivå för att vitalisera de demokratiska funktioner samhällets institutionella nivå rymmer. / This essay has studied democratic interventions in a local community. The primary purpose was to discuss ways to actuate collective and deliberating processes. The essay approached its object via the performance of a public art-project. Empirical material was collected from semi-structured interviews and processes from the civic level of the community. The issue of the essay, as well as the empirical presentation and discussion, emanated from studies of the effect of a certain intervention. The analytical starting point in Robert D. Putnam’s studies made it possible to suggest that it is possible for community work to intervene in the community in a constructive way. A conclusion is that social transformation starting at the grassroot level can indeed be a part of vitalizing democratic functions, and that these could eventually emerge to have influence on the structural level and, this is the mission for community work not the other way around.

Syfte: Syftet är att identifiera utmaningar vid snabb tillväxt samt beskriva vilka strategier företag använder för att hantera dem. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med anställda på det studerade företaget. Slutsats: Studien har resulterat i en översikt över hur företag genom sitt strategiska arbete kan skapa konkurrensfördelar och en stark position på marknaden. Den snabba tillväxten kan innebära att många utmaningar uppstår på en och samma gång och det är en förutsättning för ett företags tillväxt att de kan hantera dem. Företagets resurser har också visat sig vara avgörande för tillväxt.

No description available.

Socialt kapital är ojämnt fördelat i samhället och manifesterar sig som rumslig klassegregation. Det sociala kapitalet är av vikt för aktivt medborgarskap, som exempelvis avfallssortering. Betydelsen av social klass, socialt kapital och etnisk fragmentering för boendes avfallssorteringsgrad kan problematiseras. Syftet är att utifrån kopplingen mellan social klass och socialt kapital undersöka benägenhet hos de boende i Årby att avfallssortera, det vill säga bedriva aktivt medborgarskap. Första delen av metoden är ett teoretiskt resonemang kring relevanta teorier. Andra empiriska delen består av 30 enkätintervjuundersökningar med Årbybor i lokalområdet. Korstabulering har använts som statistisk analysmetod. Resultatet visar att Årbybor avfallssorterar i hög grad (70,0%) och avfallsorteringsgraden ökar med högt socialt kapital, hög social klass, bostadsrätt som boendeform framför hyresrätt samt trygga sociala miljöer. Slutsatsen innebär att gemenskap, samarbete och trygghet i den sociala miljön kan aktivera det sociala kapitalet och medborgarskapet i bostadsområden som karaktäriseras av etnisk fragmentering och underklass.