<p>Massmedium utgör en viktig informationskanal för individen i samhället av idag. Det är allmänt känt att massmedier påverkar opinionsbildningen i samhället, dock inte i vilken utsträckning. Massmediers nyhetsförmedling öppnar antalet olika tolkningsmöjligheter vilka kan påverka förtroendet både positivt och negativt beroende på individens egna erfarenheter och i vilken utsträckning individen är beroende av massmedier i sin åsiktsbildning. Då förtroende konstant och regelbundet måste omförhandlas och aldrig får tas för givet har journalisten och massmediumet en avgörande betydelse i individens åsiktsbildning. Detta i och med att journalistens makt att genom språk och framställning i massmedier kan påverka den allmänna opinionen, vilken sedermera utgör en av grunderna i förtroendeskapandet.</p>

<p>Syftet med denna studie är att se hur det sociala kapitalet ser ut i Sverige utifrån länsuppdelningen. Syftet är även att studera sambandet mellan det sociala kapitalet och ett antal faktorer, på individnivå och länsnivå. I denna studie har jag använt mig av material från SOM-institutet och gjort en jämförande studie för att dels beskriva hur det ser ut men även pröva teorier. Jag har använt mig av teorin kring det sociala kapitalet som främst Robert D. Putnam och Bo Rothstein har problematiserat och definierat. Jag har även tagit upp faktorer kring det sociala kapitalet, nämligen förtroende till samhällsinstitutioner, organisationsdeltagande, tidningsläsande, ekonomiska förhållanden samt utbildningsgrad. Det finns skillnader i Sverige, men inte stora skillnader. Det finns samband som kan statistisk säkerställas mellan faktorerna tidningsläsande, organisationsdeltagande och hushållsekonomi på mellanmänsklig tillit på länsnivå men inte på individnivå.</p>

<p>Uppsatsen behandlar segregation inom den svenska skolan, något som politiker en gång ville förändra och därmed genomförde grundskolereformen 1962. Ämnesområdet behandlas i en lärobok i samhällskunskap från 1980-talet och är utgångspunkt för denna studie. Syftet är att undersöka om mönstret från utred-ningen som läroboken refererar till även kan skönjas på den kommunala gymnasieskolan i X-kommun i dag, d.v.s. i vilken grad föräldrars yrke påverk-ar deras ungdomar att välja gymnasieskolans teoretiska program. Studien bygger på en surveyundersökning där en enkät gått ut till elever på gymnasiets studieförberedande- och yrkesförberedande program. Den teoretiska grunden till uppsatsen är främst hämtad från Pierre Bourdieus forskning kring utbild-ning och samhälleliga strukturer. Resultatet av undersökningen visar främst att snedrekryteringen till gymnasieskolans teoretiska program är gällande på den gymnasieskolan i X-kommun än i dag.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>I dagens förändringssamhälle, med en ökad globalisering och en snabb teknologisk utveckling behöver företagen hänga med i utvecklingen för att de inte ska bli ikapp- och förbisprungna. För att de ska lyckas med detta behöver de ha en offensiv inställning till tillväxt, de bör hela tiden tänka framåt och se vad de kan göra för att, inte bara hänga med utan, ta ledningen och visa vägen in i framtiden. Företagarna (FR) i Bollnäs kom därför på idén att låta en student genomföra ett arbete om tillväxten bland små företag.</p><p>Det finns två syften med uppsatsen. Det ena är en övergripande bild för att se hur företag inom Bollnäs kommun ser på tillväxt på företag. Det andra är att se hur företag inom kommunen ser på tillväxten för sitt företag. De stora/övergripande frågorna i arbetet är: Hur ser företagarna i Bollnäs på tillväxt för företag? Hur ser företagarna i Bollnäs på nätverk/samarbete med andra? Hur anser företagarna i Bollnäs att samverkan fungerar mellan dem och kreditinstituten?</p><p>Eftersom syftet med uppsatsen var att se hur företagarna i en kommun ser på tillväxt föll valet på en kvantitativ undersökning, enkätundersökning. Enkäten skickades ut till 46 företag och fick en svarsfrekvens på 76 %, dvs. 35 stycken. För att få ytterligare åsikter från respondenterna genomfördes en kvalitativ undersökning, valet föll på intervjuer, närmare bestämt 5 stycken.</p><p>Då det finns nästan 2100 företag inom kommunen inriktades undersökningen på fyra branscher att skicka ut enkäten till. Valet föll på handel, livsmedel, turism och verkstadsindustrin. En annan avgränsning var att de deltagande företagen skulle bedrivas i någon typ av företagsform.</p><p>Många företag anser att de går en ljus framtid till mötes och av de intervjuade är fyra av fem positiv till tillväxt. Bland intervjurespondenterna växer företagen utifrån efterfrågan på marknaden. En del företag vill inte växa och orsaken till detta är flera. Den övervägande orsaken är att företagarna är nöjda med hur företaget ser ut. De allra flesta av enkätrespondenterna, 42 %, svarade att anledningen till varför de inte ville växa var att de var nöjd med hur deras företag ser ut i dagsläget. Dock var orsak två, efterfrågan på deras produkt/tjänst hack i häl med 37 %. En av intervjurespondenterna ville inte växa, orsaken han angav är att han känner sig nöjd med företaget.</p><p>Från enkätundersökningen kunde ses att det största hindret för företagens tillväxt var alla avgifter och skatter. Av intervjuerna var det skilda meningar om vilka de ansåg vara mest negativa. Respondenternas svåraste val var att rangordna dem, eftersom de menade att alla påverkar företaget negativt, mer eller mindre.</p><p>Många av enkätrespondenterna använder sig av nätverk. Däremot är det lite olika beroende på bransch och storlek på företaget. Alla intervjuade företagare anser att nätverk är bra, fyra av fem använder även sig av någon form av samarbete. Eftersom studier påvisat att med hjälp av nätverk kan företagen nå högre mål känns det som en självklarhet att använda sig av det, vilket också de flesta av företagen har insett. 67 % av respondenterna av enkäten svarade att de kan tänka sig att samarbeta med andra om en större order. De företag vilka använder sig av samarbete kan få ekonomiska fördelar gentemot sina konkurrenter och därigenom kan de stärka sin position på marknaden. Bland intervjurespondenterna var det lite skilda meningar om nätverk men tre av dem samarbetar i dagsläget med andra för att nå ut till fler kunder.</p><p>Många från enkätundersökningen anser att det är lätt att få kredit. En intressant teori är att ju mer resurser företagen har, desto mer entreprenöriell kan de bli. Detta ser därför bra ut för företagen, många av dem har möjlighet att få kapital och detta kan göra att de kan utveckla sina verksamheter. Samtliga av intervjurespondenterna skulle vända sig till banken om de hade behov av externt kapital, dock använder sig tre av dem enbart av sitt interna kapital.</p> / <p>Summary</p><p>In today’s changing society, with increasing globalisation and rapid technological development the companies need to hang on to development, otherwise they could be over run by competitors. If they are going to succeed they need to have an offensive attitude to growth, they need show forward thinking and see what they can do to take the lead and show the way into the future. With this in mind Företagarna (FR) in Bollnäs decided to let a student carry out an essay about the growth among small firms.</p><p>This essay has two purposes. The first purpose is to get an overall picture of how firms in the district of Bollnäs view growth in firms generally. The second purpose is to find out what these firms think of the growth of their own companies. The major questions asked in the essay are: What do the leaders in Bollnäs think of the growth of their firms? What do they think of networking and co-operation with others? What do the leaders think of co-operation between them and the credit institution?</p><p>Since one of the purposes with the essay was to see what leaders in a community think of growth, a quantitative study was used through means of a questionnaire. The questionnaire was sent out to 46 firms and the response rate was 76 %, i.e. 35 answered. To get further opinions from the leaders a qualitative survey was carried out by conducting 5 interviews.</p><p>There are almost 2100 firms in the district so the survey was limited to four lines of businesses. The selection among the lines of businesses was trade, provision merchants, tourism and the engineering industry. One other demarcation was that the firms should conduct some kind of corporate form.</p><p>Many companies see a bright future ahead and among the interviewed, four out of five are positive about growth. According to the respondents firms are growing from the research on the market. Some of the respondents don’t want to grow and the reasons for this are several. Among many of the leaders, 42%, the main reason why they didn’t want to grow was that they were satisfied with how their firms were currently. The second reason, the research on the firm’s product or service was close with 37 %. One of the interviewees didn’t want to expand, the reason he gave was that he was satisfied with the company.</p><p>According to the questionnaire the biggest obstacle for the firm’s growth is all the costs and taxes. Among the respondents there were different opinions on what they saw as the most negative factors to their firms. The hardest part for the participants was to have an order of precedence, meaning that all the factors had a negative influence on the firm, but some more and others less.</p><p>Many of the respondents use networking. The reasons however are different among the lines of businesses and size of the company. All the interviewees thought that networking is a good practice and four out of five use some kind of co-operation. Studies have shown that by using networking companies can reach higher goals. With that in mind it seams obvious to use it and most of the firms have realised that. 67 % of the respondents can imagine working with other firms.</p><p>Firms that use some kind of co-operation can benefit from the financial advantage against their competitors and in that way they get a stronger position on the market. Among the interviewed there were some different opinions on networking but three of them have co-operation today and the reason is to reach more customers.</p><p>Many from the respondents think that it’s easy to get credit. One interesting theory is that the more resources the companies have the more entrepreneurial they can be. This looks good for the firms then many of them have an opportunity to get capital and then develop their enterprise. If the respondents need external capital they all turn to the bank but only two of them look externally when they need capital the other three use only internal capital.</p>

<p>Företagens personal är idag en stor resurs, i många företag en av de största, men kan trots detta inte tas upp som en tillgång enligt dagens redovisningsstandards. Det finns idag många olika normgivande organ men det är FASB (Financial Accounting Standards Board) som har sammanställt de tre kriterier som en resurs måste uppfylla för att tillgodoräknas som en tillgång i företagens redovisningar. De tre kriterierna är: att resursen skall förväntas innebära ekonomiska fördelar för företaget i framtiden, den skall kontrolleras av företaget samt att den skall ha uppkommit som en följd av en inträffad händelse. Ett av problemen med humankapitalsredovisning idag ligger i att företagen inte anses kontrollera personalen på ett sådant sätt som FASB kräver. Detta kriterium brister i och med att personalen kan gå hem när arbetsdagen är slut eller säga upp sig när det så vill.</p><p>Företagen kan idag synliggöra sitt humana kapital genom en tilläggsnot eller som ett supplement till de traditionella årsredovisningarna. Det har dock gjorts många försök att hitta lösningar på problemet med att tillgodoräkna humankapitalet som en tillgång, dock alla utan hållbara resultat. Det har emellertid tagits fram många modeller för att kunna värdera humankapitalet, bland annat SkandiaNavigatorn, IC-rating och The Intangible Assets Monitor. Dessa modeller användes flitigt under stora delar av nittiotalet men är idag inte alls lika omfattande.</p><p>För externa intressenter kan utelämnandet av humankapitalsredovisningen innebära att de går miste om essentiell information, som bland annat påverkar deras beslutsfattande. Vårt arbete har dock påvisat att det råder stor brist på interesse bland de externa intressenterna, för de mjuka fakta som humankapitalet presenterar. Det bristande intresset ser vi som en stor anledning till att det har skett en depreciering av humankapitalsredovisningen över åren. Även bristen på tillförlitlighet och jämförbarhet, som är två viktiga termer i redovisningssammanhang påvisas vara en stark orsak till att värderingsmodellerna inte appliceras i så stor utsträckning av företagen.</p> / <p>Companies employee are today a large resource, in some cases even one of the largest. Because of the accounting standards of today the companies are not allowed to show the human resources as an asset in their accounting reports. Even though there are a number of normative institutions, it is FASB that has summed up the three criteria that a resource has to fulfil to be allowed to count as an asset. The three criteria are; the resource are expected to involve economic profits to the company in the future, it is supposed to be controlled by the company and also it has to arise due to an happened event. One of the accounting problems of today is that the companies do not seem to control the employees in a way that FASB (Financial Accounting Standards Board) demands. The criteria lack due to the fact that the employees are allowed to go home at the end of the workday or resign when ever they please.</p><p>The companies of today are able to make the human resources visible in their accounting thru an addendum or a supplement to the ordinary annual financial report. However, several attempts have been done to find a solution of the problem to allow the human resources as an asset, still with no lasting results. Nevertheless, a number of models have been created to estimate the value of the human resources, among others there are SkandiaNavigator, IC-rating and The Intangible Assets Monitor. The models were frequently used under the majority of the nineties but today we are not using them in such a large-scale.</p><p>For external partners could the leave out of the human capital accounting mean that they might loose essential information that might influence their decision-making. Our job has despite this, showed a large lack of interest from the external partners, for what the soft facts the human capital is an indicator of. The lack of interest could be a contributed fact to why it has been a depreciation of human capital accounting over the years. Even floss on reliability and comparison, which is two important terms in accounting context, seems to be a strong reason why the valuation models do not apply in a large scale by the companies.</p>

<p><!--StartFragment--><p>A central discussion within society and businesses today, is the change of generations in the business market which occurs within the upcoming years. A change of generations is unavoidable and a natural step in business. The challenge of the forthcoming reform is the large number of people leaving the labour market and the grand entrance of new labour; Generation Y. The characteristics of Generation Y differ from the older generation which enhances the challenges for the businesses to attract a new workforce. It may also be necessary for the organisations to adapt to the younger generation. Each generation is affected by their values, how society is reformed and also by the spirit of time. The purpose of<em> </em>this thesis is to examine what kind of development the change of generations provides the tourism business in the municipality of Kalmar and the region of Öland.</p><p>A business might be inherited by family members or sold/bought by strangers. If neither happens the business must eventually close down. There will be an issue when the change of generation occurs, since the people leaving the labour market take their experiences and competences with them. The intellectual and human capital becomes more valuable to organisations when it refers to the tourism industry since service is a central part of the business. Part of the knowledge and competence of the labour is difficult to write down and transfer to the organisation when leaving the business. How to maintain the competence within the organisation when the experienced labour leaves the market is a challenge for the organisations. The thesis discusses if it is important to maintain the human capital in the change of a generation.</p><!--EndFragment--></p>

<p>The purpose of this essay is to study causes for the lack of political trust in Europe and especially in Sweden. The essay starts with a presentation of two theories about the reasons for low political trust. Robert D. Putnam among others presents a theory that gives social capital an important role when viewing the low political trust. As Putnam sees it a person that participates in any kind of organization, political or not, develop trust for other human beings that in the long run affects political trust. Pippa Norris on the other hand is convinced that political trust is connected to the performance of political institutions. She claims that for example corruption is strongly relates to political trust. The citizens of a country in which corruption is common will not trust politicians as much as the citizens in a nation where corruption is lower. In this essay, I present the current levels of trust in politicians and parliament in the countries that participate in the cross-national public opinion survey European social Survey (ESS). The investigation shows that Denmark, Finland and Switzerland have got the highest levels of political trust and that Poland, Czech Republic and Portugal have got the lowest. My analysis shows that neither gender nor age makes any difference in political trust. The comparison between political trust and participation leads to the conclusion that citizens that participate in politics have more political trust irrespective of which kind of organization they participate in. I also compare political trust and a corruption index. That comparison shows that a high level of corruption is related to a lowlevel of political trust.</p>

<p>The concept of democracy is of importance to the Swedish educational system. The best proof of that is the central position democracy has had in the education program we attended at the Örebro university. This study analyses the concept of democracy and its leading foundation, namely the so-called “deliberative dialog”. The last is belived to be an ideal of democracy which schools in Sweden should follow. This is at least how prominent academics and advocates of “deliberative dialog” Tomas Englund and Jurgen Habermas, see this phenomenon and its role in our schools.</p><p>Pierre Bourdieu, French sociologist and social theorist has though shown that there is danger in believing that dialog is the only foundation of democracy. Accordig to him in every dialog exists a certan power struggle. What Bourdieu really means is that in a dialog actors are not equal, but there is great risk that some actors get dominated by other actors. These different views of dialog and its role in the school world has inspired us. In our study we wanted to see whether there are students or groups of students, that based on gender or ethnicity are dominated by other students in the everyday classroom dialog.</p><p>The empirical part of the study shows that those who were not activly engaged in the observed classroom dialog were boys of Swedish origin. The study also shows that those who seemed to have no problem with an active participation in the classroom dialog were girls, and very often girls of Swedish origin.The results of this study are though not completely unambiguous. As the group of students we observed were of differnt gender and came from different ethnic backgrounds we choose to see them as individuals. That means that they as individuals have differnt abilities when it comes to adapt to the climate of the classroom.</p>

<p>Utvecklingen går mot att företags andel immateriella tillgångar av de totala tillgångarna ökar och därmed dess betydelse. Immateriella tillgångar saknar fysisk substans och uppfattas som svårbedömda vid värdering. Frågan hur dessa svårbedömda tillgångar ska värderas och om de överhuvudtaget ska aktiveras i balansräkningen har diskuterats livligt de senaste åren. Vissa anser att immateriella tillgångar bör redovisas i balansräkningen för att ge en rättvisande bild av företaget och att modeller bör utvecklas vidare för att möjliggöra en aktivering av tillgångarna. Andra anser att en aktivering kan vara ofördelaktigt för företaget, exempelvis har det i ett experiment framkommit att redovisning av immateriella tillgångar ses som en svaghet.</p><p>Skivbolag bygger sin verksamhet till stor del på immateriella tillgångar. Det faktum att skivbolag har monopol på sitt inspelade material och att utrymme för egna bedömningar finns vad det gäller värdering av tillgångar gör dessa intressanta att undersöka.</p><p>Studiens syfte är att beskriva redovisningspolicys för skivbolagens unika immateriella tillgångar musikkataloger och skivkontrakt samt om det finns skillnader mellan dem. Undersökningsobjekten är EMI, Bertelsmann, Universal, Edel, Warner, Univision och Sony. Studien har en kvalitativ ansats och utgår till störst del från sekundär data då bolagens årsredovisningar undersöks.</p><p>Författarna har kommit fram till att skivbolagen generellt är försiktiga vid aktivering och värdering av musikkataloger och skivkontrakt. Den tillgång som aktiveras av alla bolag samt anses vara den viktigaste är musikkataloger. Aktiverings- och värderingspolicys skiljer sig i övrigt mer eller mindre mellan bolagen. Bland annat är det endast tre bolag som aktiverar hela skivkontrakt, tre bolag som aktiverar förskott till artister och ett som aktiverar utgifter för mastertapes (inspelningskostnader).</p>

<p>The pension audit has been a hot topic for the listed companies for the last years. New rules have been applied which have caused discussions and difficulties for the companies. EU’s ministry of council accepted the so called IAS 2005 Regulation on the 7th June 2002. This means that all companies listed on the stock market must follow IAS regulations in their consolidated accounts latest 2005. RR 29 / IAS 19, grounds for our study, came into place already 1st January 2005. Svenska Redovisningsrådets Recommendation No 29, “Reimbursements to employees”, essentially corresponds to International Accounting Standard No 19, “Employee Benefits”.</p><p>The purpose with this graduate paper is to see what effects the transformation to RR 29 / IAS 19 has had on the companies capitalistic structure, i.e. how liabilities, equity and certain business ratio have changed for the researched companies on the A-list at Stockholm Stock Exchange.</p><p>We have chosen to use a quantitative method by studying annual reports and analyzing certain figures. The research strategy we use is a total investigative survey. This creates a portrayal in the form of descriptive statistics.</p><p>The total lump sum of RR 29 / IAS 19 is -11972,8m SEK .This amount is of course the same for equity as for liabilities, but viewed across the entire survey population the equity was a lesser amount than the net amount due. The majority of the researched companies had a negative lump sum, although a few had a positive lump sum. Two out of three ratios have increased in value.</p> / <p>Det senaste året har pensionsredovisning varit ett hett ämne för börsbolagen. Nya regler har tillkommit vilka har skapat diskussioner och svårigheter för företagen.</p><p>Den 7 juni 2002 godtog EU:s ministerråd den så kallade IAS 2005 förordningen. Denna innebär att alla börsnoterade bolag senast 2005 skall följa IAS anvisningar i sin koncernredovisning. Redan från och med 1 januari 2004 började RR 29/ IAS 19, underlaget för vår studie, att gälla. Svenska Redovisningsrådets Rekommendation nr 29 ”Ersättningar till anställda” överensstämmer i all väsentligt med International Accounting Standard nr 19 ”Employee benefits”.</p><p>Syftet med denna kandidatuppsats är att se vilka effekter övergången till RR 29 / IAS 19 har haft på företagens kapitalstruktur, alltså hur skulder, eget kapital och särskilda nyckeltal har förändrats för de undersöka företagen på A-listan.</p><p>Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod genom att studera årsredovisningar och analysera viss sifferdata. Forskningsstrategin vi använder oss av är en surveyundersökning i totalundersökningsformat. Detta skapar sedan en framställning i form av deskriptiv statistik.</p><p>Den totala engångseffekten av RR 29 / IAS 19 blev -11972,8 miljoner kronor. Summan var självklart densamma för eget kapital som för skulder, men totalt sett över hela undersökningspopulationen var det egna kapitalet en mindre summa än nettoskulden. Majoriteten av de undersökta företagen fick en negativ engångseffekt, dock var det ett fåtal som fick en positiv engångseffekt. Två av tre nyckeltal har fått ett mer positivt värde.</p>