<p> </p><p>Redovisningen är anpassad efter den gamla ekonomin och fyller därför inte dagens behov av redovisad information. Istället för att endast redovisa företagets materiella tillgångar behöver bland annat kunskapsföretag presentera osynliga tillgångar vilka utgör en stor del av företagens värde. Detta så kallade intellektuella kapital behöver framhävas i företagens finansiella rapporter för att intressenter ska kunna göra en rättvis bedömning av företaget. Problem uppstår vid värdering och redovisning av intellektuellt kapital eftersom begreppets definition är otydlig och därför uppfattas olika av olika personer. Problem uppstår även eftersom det inte finns några allmänt etablerade principer för hur värderingen och redovisningen ska gå till. Frågan är då hur olika företag har uppfattat begreppet och hur de har valt att presentera detta i sina rapporter. Syftet är att identifiera vilken information företag presenterar om intellektuellt kapital vid tre olika tidpunkter. Studien syftar också till att beskriva på vilket sätt företag valt att framhäva denna information. Resultatet visar att 17 av 32 företag inte har ändrat sin redovisningsteknik under en nioårsperiod. Bland resterande företag har valet av redovisningsteknik förändrats över tid. En skillnad är att de företag som år 1999 presenterade intellektuellt kapital genom en modell, har till år 2007 valt att ändra redovisningsteknik. Detta motiveras med att det antingen blivit för kostsamt för företaget eller att företaget fortfarande arbetar med modellen internt men har valt att inte presentera den i offentliga rapporter. Resultatet visar även att det är främst information om medarbetarna som presenteras i företagens rapporter. Det kan ses både vid jämförelse av företag sinsemellan och inom ett företag över tid. Att medarbetarna får ta störst plats kan bero på att de är grundstenen till de övriga delarna av det intellektuella kapitalet, och företagen vill därför framhäva att de innehar denna tillgång.</p><p> </p>

<p>This study aims to investigate associations in two areas in Stockholm County with diverse socio-economic conditions. The study intends to examine the impact these differences have on what role the bureaucrats and politicians in the two areas think that the associations should have. Bureaucrats are those who design guidelines for associations and that is why they have an important role in the conditions of the associations. A comparison between the two areas has been made to see if the requirement in the guidelines for the areas are different according to where the members live. The two areas that have been used to compare the guidelines of associations are Danderyd municipal and the district Spånga-Tensta. These two areas have economic and social resource differences. The study is based on qualitative approach in which interviews with bureaucrats and local politicians from each area were used to obtain a deeper understanding of what impact socio-economic conditions have on the associations. There are major differences in the range of associations between these two areas, this may be because of the different demands that the bureaucrats and politicians have on the associations. Guidelines for associations show clear differences in the role that the bureaucrats and politicians believe that the associations will play in the area.</p> / <p>Denna studie syftar till att undersöka förutsättningarna för föreningslivet i två områden i Stockholms län med skilda socioekonomiska förhållanden. Studien ämnar till att undersöka vilken inverkan dessa skillnader har på hur byråkraterna och politikerna i de båda områdena ställer sig till föreningslivets roll i respektive område. Byråkraterna är de som utformar riktlinjerna för föreningsbidrag, därför har de en viktig roll i föreningslivets förutsättningar. För att se om det ställs olika krav på föreningsmedlemmar beroende på vilket område de bor i har en jämförelse gjorts mellan riktlinjerna för respektive område. De två områden som har använts för att jämföra riktlinjerna för föreningsbidrag är Danderyds kommun och stadsdelen Spånga-Tensta. Dessa två områden skiljer sig gällande ekonomiska och sociala resurser. Studien är baserad på kvalitativ metod där intervjuer med byråkrater och lokalpolitiker från respektive område har använts för att få en djupare förståelse för vilken inverkan de socioekonomiska förhållandena har på föreningslivet. Det råder stora skillnader i utbudet av föreningar mellan dessa två områden, detta kan bero på att de krav som ställs på föreningarna skiljer sig åt. Riktlinjerna för föreningsbidrag visar tydliga skillnader i den roll som byråkraterna och politikerna anser att föreningarna ska fylla för området.</p>

No description available.

<p> </p><p>Dagens ekonomi är i mycket större utsträckning än tidigare inriktad mot tjänst och kunskapsintensiva organisationer, vilket har lett till en genomgripande strukturell förändring, det immateriella kapitalet är på väg att konkurrera ut de fysiska kapitalen. Därför är det viktigt att synliggöra denna förändring och anpassa redovisningen för att kunna skapa väl fungerade arbetsmetoder för företagen. Målet med redovisning är att redovisningen skall ge en rättvisande bild av företagets finansiella ställning. Vilka tillgångar som skall redovisas i balansräkningen för att ge en så rättvisande bild som möjligt är en svår fråga.</p><p>Ett företags tillgångar kan vara både materiella och immateriella. Kraven för att få aktivera en utgift som en immateriell tillgång i balansräkningen är hårda. I och med att kraven är hårda för vad som får aktiveras under rubriken immateriella tillgångar i balansräkningen, kan inte intellektuellt kapital i form av personalens kompetens redovisas i balansräkningen.</p><p>Uppsatsen syftar till att se vilka möjligheter företagen har för att kunna redovisa det intellektuella kapitalet och vilka modeller som skulle kunna bli aktuella utan att bryta mot gällande redovisningsprinciper. Med utgångspunkt från syftet har vi utfört en kvalitativ undersökning där vi har studerat teorier som berör intellektuellt kapital, tillgångar och redovisningsprinciper. Därefter analyserar vi tre stycken modeller för redovisning av det intellektuella kapitalet. Vår uppfattning efter studien är att om det skall vara möjligt att inkludera företagens intellektuella kapital i det enskilda bolagets externa rapportering utan att bryta mot gällande redovisningsprinciper, måste det finnas en enhetlig redovisningsstandard. Detta för att företagen skall kunna jämföras med varandra. Att utforma en enhetlig standard anser vi är problematiskt. Tvinga företagen att följa en enhetlig standard och föra in det intellektuella kapitalet i redovisningen skulle bli både kostsamt för företagen och alltför komplext. Det skulle också behövas göra allt för stora antaganden i denna standard för att det intellektuella kapitalet skulle kunna redovisas på ett tillförlitligt sätt.</p><p>En stor anledning till att det intellektuella kapitalet inte går att redovisa är för att värdet inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. Detta anser vi inte bara gäller det intellektuella kapitalet utan av även andra tillgångar som ska värderas till verkligt värde. Därför är vi kritiska mot värdering till verkligt värdet när det gäller alla grupperingar av tillgångar och är istället förespråkare för en redovisning som bygger på historiska kassaflöden.</p><p> </p><p> </p>

<p>SAMMANDRAG</p><p>Ämne: Företagsekonomi, Magisteruppsats, 15 poängHandledare: Cecilia Lindholm</p><p>Titel: Redovisning av intellektuellt kapital i IT- och industribranschen – en studie av årsredovisningar</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur tio svenska börsnoterade företag i IT- och industribranschen redovisade sitt intellektuella kapital, med utgångspunkt från Sveibys (1997) uppdelning av det intellektuella kapitalet i intern struktur, extern struktur och humankapital. Avsikten var även att undersöka huruvida det fanns något samband mellan redovisningen av det intellektuella kapitalet och de utvalda företagens market-to-book value, och hur detta samband i så fall såg ut.</p><p>Teori: Studien byggde i stor utsträckning på Sveibys (1997) modell kring identifierandet av det intellektuella kapitalet. Vidare har Guthrie et al. (2004) samt Abeysekeras (2008) definiering av det intellektuella kapitalet till stor del använts för att operationalisera Sveibys (1997) modell.</p><p>Metod: 2008 års årsredovisningar från tio svenska börsnoterade företag har insamlats, och sedan analyserats med hjälp av innehållsanalys. Detta har genomförts med utgångspunkt från bland annat Brennans (2001) metod för kvantifiering av det intellektuella kapitalet.</p><p>Empiri: Företagens market-to-book value sträckte sig från 7,3 % till 92,2 %. Alla tio företag redovisade intellektuellt kapital kopplat till de tre undersökta variabler och i båda branscherna gavs den externa strukturen det största utrymmet. I IT-branschen lades därefter lika stort fokus på den interna strukturen samt humankapitalet, emedan industribranschen lade större fokus på den interna strukturen.</p><p>Slutsats: Studien visade på att mest fokus lades på den externa strukturen, både i IT- och industribranschen, vilket sammanfaller med tidigare studier. IT-branschen visade tendenser till ett klarare samband mellan market-to-book value och redovisningen av det intellektuella kapitalet än industribranschen, där storleken på företaget verkade vara en mer betydande faktor.</p><p>Nyckelord: Intellektuellt kapital, innehållsanalys, intern struktur, extern struktur, humankapital</p>

<p>Den här studien har haft som avsikt att undersöka hur redovisning av intellektuellt kapital rapporteras av de fyra största bankerna i Sverige. Vi beskriver och analyserar vilka indikatorer bankerna fokuserar på i redovisningen av intellektuellt kapital. Vi har gjort en kvalitativ undersökning genom att analysera den icke-finansiella delen i årsredovisningar från Handelsbanken, SEB, Swedbank och Nordea från åren 1998, 2003 och 2008. Vi har valt att kategorisera intellektuellt kapital efter MERITUM’s definitioner av human-, struktur- och relationskapital. Resultatet av studien visar att redovisningen inte följer någon enhetlig standard för redovisning av intellektuellt kapital. Det presenteras mycket information men fokuseringen ligger på enstaka indikatorer. Detta gör att redovisningen blir svår att jämföra. Studien visar att bankerna fokuserar mest på indikatorerna kompetensutveckling, rutiner, policies, företagskultur och kundrelationer.</p>

<p>Under senare år har det från många håll hävdats att redovisningen är föråldrad och ger en felaktig bild av företagens värde. Kritiker menar att det inte finns någon koppling mellan ett företags redovisade värde och dess marknadsvärde. Detta beror främst på att redovisningen inte beaktar det intellektuella kapitalet. Intellektuellt kapital består bland annat av humankapital, varumärke, patent, kundrelationer och informationssystem. Då ett varumärke kan anses vara en betydande tillgång i sig vill vi avskilja det från det intellektuella kapitalet och behandla det separat.</p><p>Uppsatsens syfte är att undersöka hur intellektuellt kapital och varumärke kan aktiveras som tillgångar i Föreningen Uppsalaekonomernas redovisning och vilka monetära värden det skulle ge. Vi avser även att undersöka vad en aktivering skulle kunna ha för nytta för föreningen.</p><p>Värdet på det intellektuella kapitalet i föreningen analyseras genom Skandianavigatorns fem fokuseringsområden, där humanfokus konstateras vara det mest centrala. Monetära värden på intellektuellt kapital och varumärke tas fram genom egna värderingsmodeller, och värdena uppskattas till 9 523 895 kronor respektive 1 949 500 kronor när man värderar dem separat. I balansräkningen justeras posterna däremot ner till 8 767 645 kronor respektive 1 193 250 kronor för att dubbelräkning inte ska ske. Nyttan med aktiveringen anser vi är relativt stor. Höga tillgångar kan tänkas ge en positiv bild av föreningen, vilket gör att företag kan bli villiga att satsa mer pengar i den. Det är också ett kvitto för beslutsfattarna i föreningen på det värde medlemmarna och varumärket har, vilket gör att de lättare kan avgöra hur stora satsningar som bör göras. Slutligen tycker vi att en utökning av redovisning är användbar för att kunna göra jämförelser med andra ekonomföreningar och mellan föreningens olika verksamhetsår.</p>

Thesis (doctoral)--Universität, Eichstätt. / Includes bibliographical references (p. 219-233).

Bakgrund: Har externredovisningens ursprungliga mål att tillgodose informationsbehovet hos ägarna förskjutits för att tillgodose andra intressenter i så stor utsträckning att relationen mellan räntabilitet på eget kapital och ett företags marknadsvärde väsentligt har försvagats? Syfte: Att studera sambandet mellan börsföretagens marknadsvärde och redovisningsmåttet räntabilitet på eget kapital. Avgränsningar: Studien undersöker att urval av företag noterade vid Stockholms fondbörs under perioden 1996 till 2000. Genomförande: Uppgifter om de undersökta företagens räntabilitet på eget kapital och resultatprognoser samlades in. Dessa uppgifter analyserades sedan med regressionsanalys där vi studerade förklaringsgraden som fick utgöra ett mått på sambandets styrka. Vidare gjordes en jämförelse med den erhållna förklaringsgraden och fluktuationer i generalindex. Resultat: Ett entydigt resultat för undersökningsperioden går inte att fastställa, då förklaringsgraden kraftigt varierar. Tre av de fem undersökta åren påvisar med 95 procents signifikans ett statistiskt säkerställt resultat. För de två övriga åren går det att utläsa att en frikoppling mellan ett företags marknadsvärde och dess räntabilitet på eget kapital vid kraftiga börsrörelser.

The pension audit has been a hot topic for the listed companies for the last years. New rules have been applied which have caused discussions and difficulties for the companies. EU’s ministry of council accepted the so called IAS 2005 Regulation on the 7th June 2002. This means that all companies listed on the stock market must follow IAS regulations in their consolidated accounts latest 2005. RR 29 / IAS 19, grounds for our study, came into place already 1st January 2005. Svenska Redovisningsrådets Recommendation No 29, “Reimbursements to employees”, essentially corresponds to International Accounting Standard No 19, “Employee Benefits”. The purpose with this graduate paper is to see what effects the transformation to RR 29 / IAS 19 has had on the companies capitalistic structure, i.e. how liabilities, equity and certain business ratio have changed for the researched companies on the A-list at Stockholm Stock Exchange. We have chosen to use a quantitative method by studying annual reports and analyzing certain figures. The research strategy we use is a total investigative survey. This creates a portrayal in the form of descriptive statistics. The total lump sum of RR 29 / IAS 19 is -11972,8m SEK .This amount is of course the same for equity as for liabilities, but viewed across the entire survey population the equity was a lesser amount than the net amount due. The majority of the researched companies had a negative lump sum, although a few had a positive lump sum. Two out of three ratios have increased in value. / Det senaste året har pensionsredovisning varit ett hett ämne för börsbolagen. Nya regler har tillkommit vilka har skapat diskussioner och svårigheter för företagen. Den 7 juni 2002 godtog EU:s ministerråd den så kallade IAS 2005 förordningen. Denna innebär att alla börsnoterade bolag senast 2005 skall följa IAS anvisningar i sin koncernredovisning. Redan från och med 1 januari 2004 började RR 29/ IAS 19, underlaget för vår studie, att gälla. Svenska Redovisningsrådets Rekommendation nr 29 ”Ersättningar till anställda” överensstämmer i all väsentligt med International Accounting Standard nr 19 ”Employee benefits”. Syftet med denna kandidatuppsats är att se vilka effekter övergången till RR 29 / IAS 19 har haft på företagens kapitalstruktur, alltså hur skulder, eget kapital och särskilda nyckeltal har förändrats för de undersöka företagen på A-listan. Vi har valt att använda oss av en kvantitativ metod genom att studera årsredovisningar och analysera viss sifferdata. Forskningsstrategin vi använder oss av är en surveyundersökning i totalundersökningsformat. Detta skapar sedan en framställning i form av deskriptiv statistik. Den totala engångseffekten av RR 29 / IAS 19 blev -11972,8 miljoner kronor. Summan var självklart densamma för eget kapital som för skulder, men totalt sett över hela undersökningspopulationen var det egna kapitalet en mindre summa än nettoskulden. Majoriteten av de undersökta företagen fick en negativ engångseffekt, dock var det ett fåtal som fick en positiv engångseffekt. Två av tre nyckeltal har fått ett mer positivt värde.