Syfte och frågeställningar: Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur svenska pensionärer ser på sin användning av sociala medier och på vilka sätt som sociala medier upplevs påverka både skapandet och upprätthållandet av relationer med den nära omgivningen. Studien ämnar även undersöka hur de uppfattar eventuella konsekvenser av sitt lägre deltagande i sociala medier, i relation till digitalt utanförskap.   Hur beskriver pensionärer 67 år och äldre sitt användande av sociala medier?   Hur upplever pensionärer att sociala medier har förändrat deras sätt att skapa och upprätthålla relationer med sin omgivning?   Om deltagandet i sociala medier är lågt, hur upplever pensionärer att det kan medföra konsekvenser för att upprätthålla relationer med sin omgivning?   På vilka sätt kan användandet av sociala medier bidra till att nyttja eller öka individers sociala kapital? Metod och material: Studien har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet består av fokusgruppsdiskussioner med sammanlagt 17 seniorer (67-86 år).   Huvudresultat: Majoriteten av deltagarna uppgav att de använder sociala medier på daglig basis och att deras kommunikation med omgivningen har påverkats av sociala medier. Vidare beskriver respondenterna att ett lågt deltagande inte nödvändigtvis hänvisas till ett digitalt utanförskap – och att sociala medier är ett verktyg för att nyttja sitt sociala kapital.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur kvinnliga följare i åldern 19–24 år förhåller sig till kända influencers sociala medier inom mode, skönhet och livsstil.

Tidigare forskning inom etniskt entreprenörskap har visat hur viktigt sociala kontakter och nätverk är för att kvinnor från minoritetsgrupper ska kunna förändra sin individuella sociala status genom att som entreprenörer inkluderas i det nya samhället. Denna studies syfte har varit att undersöka vilka specifika strategier några invandrarkvinnor i Sverige använt sig av för att genom entreprenörskap förändra sina egna sociala kontexter. För att tolka hur kvinnorna använt sig av sitt sociala kapital samt den verkan detta haft på deras entreprenörskap, grundades analysen på tidigare forskning om minoriteter och entreprenörskap med fokus på minoritetskvinnor. Uppsatsens resultat grundades på personliga intervjuer med fem framgångsrika kvinnliga entreprenörer med invandrarbakgrund, vilka verkat inom Stockholms område i Sverige. Den gemensamma variabeln för dessa kvinnor har varit att de alla blivit entreprenörer genom sin motivation, men också av användningen av sina sociala resurser. Informanterna i studien påtalade att när man väl bestämt sig för att starta ett eget företag måste man våga ta stöd av både det inre kontaktnätet, det vill säga etniska landsmän som blivit etablerade entreprenörer, men även från yttre sociala kapital, vilka innebär de möjligheter som det svenska samhället erbjuder. På så sätt utnyttjade invandrarkvinnorna sina möjligheter till utbildning – först och främst inom det svenska språket – men även inom olika yrkesutbildningar. Avgörande faktorer för kvinnornas väg till entreprenörskap har varit deras individuella sociala resurser som påverkats av deras etniska bakgrund, deras drivkraft, som fungerade som en motvikt till deras traditionella bakgrund. Andra viktiga avgörande faktorer för informanterna bestod av de informella samt formella sociala kontakterna i det svenska samhället, som majoriteten av informanterna menade gynnade och underlättade deras entreprenörskap i Sverige.

The thesis makes a contribution to the debate on the relationship between cultural consumption, cultural taste preferences and class. This field is well researched, but there is no consensus on the relationship between these variables. That cultural consumption is patterned by social status in society is one of the most fundamental insights of cultural sociology. Pierre Bourdieu’s Distinction: A social criticism of the taste assessment (1984) is a central work in the field. Over time, however, Bourdieu's vision has come to be questioned by various empirical findings. The questioning comes, among other findings, from Peterson's (2005) coinage of the cultural omnivore. Defining the cultural omnivore is an increased range of cultural preferences and a will to mix hierarchical cultural preference boundaries. The purpose of the thesis was to fill some of the gaps described by earlier research and seek out how the relations take shape in a Swedish student context. The questions the essay sought to answer were; how does the relationship looks between cultural consumption and class among Swedish students; how does the cultural omnivore reason about his or her wide taste preference; is distinctions among cultural omnivores present and how does it look? Through Exploratory sequential mixed-method, 10 interviews were conducted to later develop a survey that sought to generate some of the results that emerged in the interviews. The result shows that distinction seems to prevail in how cultural products are consumed rather than what is consumed. No clear links between cultural capital and consumption patterns were demonstrated in the results of the survey. The interviews however showed a strong link between cultural capital and how something is consumed, understood and appreciated. / Denna uppsats gör ett inlägg i debatten om relationen mellan kulturell konsumtion, kulturella smakpreferenser och klass. Det aktuella fältet är väl beforskat, men det råder ingen konsensus kring relationen mellan dessa variabler. Att kulturell konsumtion är mönstrat av social ställning i samhället är en av de mest grundläggande insikterna i kultursociologi. Pierre Bourdieus Distinction: a social critique of the judgement of taste (1984) är ett centralt verk inom fältet. Med tiden har dock Bourdieus bild kommit att ifrågasättas av olika empiriska fynd. Ifrågasättandet kommer från bland annat Petersons (2005) myntande av den kulturella allätaren (the cultural omnivore). Vad som definierar den kulturella allätaren är en ökad bredd av kulturella preferenser och en vilja att blanda hierarkiska kulturella genregränser. Syftet var att fylla några av de luckor som beskrivits av annan forskning och söka hur det ser ut i en svensk studentkontext. Frågeställningarna uppsatsen sökte besvara var; hur ser relationen ut mellan kulturell konsumtion och klass bland svenska studenter; hur resonerar den kulturella allätaren kring sin breda smakpreferens; är särskiljning (distinction) bland kulturella allätare närvarande och hur ser den i så fall ut? Genom Exploratory sequential mixed-method genomfördes 10 intervjuer för att sedan utveckla en enkät som sökte generalisera några av de resultat som framkommit i intervjuerna. Resultatet pekar på att särskiljning främst tycks råda i hur man konsumerar kulturella produkter snarare än vad man konsumerar. Inga tydliga kopplingar mellan kulturellt kapital och konsumtionsmönster påvisades i enkäten. Intervjuerna påvisade dock en stark koppling mellan kulturellt kapital och hur något konsumeras, förstås och tas in.

På dagens arbetsmarknad diskuteras det hur arbetssökande enklast får jobb. En av de vanligaste metoderna inom jobbsökande är att använda sig av kontakter. Dessa underlättar vägen till jobb för den arbetssökande genom att kontakten ger information, tips, råd och referenser som är till hjälp för den arbetssökandes jobbchanser. Syftet med denna studie är att undersöka hur chefer inom olika branscher har nått sina chefspositioner och vilken nytta de har haft av sina sociala kapital.Undersökningen baseras på sex stycken intervju där respondenterna är jämt könsfördelade, det vill säga att tre av dem är kvinnor och resterande tre är män. Dessa är i sin tur stationerade inom olika branscher och verksamheter. Alla intervjupersoner befinner sig förnärvarande på en chefsposition och de har alla erfarenhet av rekrytering.Resultatet i undersökningen visade att det sociala kapitalet har varit till stor hjälp för respondenterna i deras karriärer och för att nå chefspositioner. Det framkom även att utbildning, motivation, och arbetslivserfarenhet är viktiga förutsättningar för att nå en chefstjänst. Respondenternas kontaktnät användes när de själva skulle rekrytera till sina verksamheter. Respondenterna betraktade även deras kontakter som en stödfunktion genom att de hjälper dem i deras arbete med stöd och tips. Slutsatsen i denna studie är att samtliga respondenter lyfter fram det sociala kapitalet som en viktig faktor för att göra en karriär och nå en chefsposition. / <p>Contacts are acknowledged as a useful asset while searching and applying for jobs. A lot of information about job vacancies is being mediated through contacts in the labor market. A common opinion is that jobs and work positions can be attained a lot easier by using contacts than by applying to them formally. The purpose of this paper is to discover how executives have attained their managerial positions. It further aims to shed light on how significant the use of social capital is for attaining managerial positions.</p><p>This paper was conducted with six interviews. The respondents constituted of three men and three women, all active in different types of businesses. Every respondent is currently positioned in a managerial position and they all have experience of recruitment.</p><p>The results indicated that social capital was essential for the respondents’ careers and has been and still is of great assistance in their careers. Further results showed that factors such as education, motivation and working life experience were all reasons to their success in theirs career and for attaining a managerial positions. The respondents used personal contacts when they were recruiting new employees and they all relied on social contacts, especially for support, help, tips and many other things. The conclusion that can be made in this paper is that social capital, and above all social contacts are relevant and essential for the managers’ careers.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

Purpose: The purpose of the study reported in this thesis is to addto the knowledge concerning what public librarians do to meet theneeds of unaccompanied asylum-seeking minors, thereby helpingthem to develop and establish themselves in a new environment.What tasks, activities and tools do the librarians have at theirdisposal? What problems do they encounter? What values, normsand attitudes guide their work? Method: The thoughts andexperiences of six public librarians have been captured throughqualitative semi-structured interviews, the result of which has beenthematically analysed using notions of social capital and socialexclusion. Findings: Unaccompanied asylum-seeking minors facea number of challenges which the public library with its librarians,collections and various activities can assist in coping with byproviding the children with opportunities to increase their socialcapital and decrease the risk of social exclusion. Researchlimitations: It has for several reasons proven difficult to studyunaccompanied asylum-seeking children as a distinct group, whichis why this study also uses material that deals with refugees as awhole. A significant amount of the latter are undeniablyunaccompanied minors, an especially exposed and vulnerable typeof refugees. The study is limited, local and situated and thereforenot empirically generalizable. Research implications: The studycontributes to the accumulated knowledge concerning the potentialof public libraries as vectors for building social capital in the livesof unaccompanied asylum seeking minors, in a variety of ways.The role, values and attitudes of librarians are especiallyhighlighted. / Program: Bibliotekarie

I denna studie skrivs det om den unga generationens (15-30 år) sparande och vad dessahar för inställning till kapital. Det har även studerats om bankerna märkt av någonskillnad mellan de olika generationerna.Författaren till denna studie har suttit med i styrelsen i finansföreningen BUFS (BoråsUniversity Finance Society) på Högskolan i Borås under det senaste året, år 2009, ochdärigenom stött på flera banktjänstemän som bjudits in som talare på Högskolan i Borås.Dessa har pratat om de olika sparmöjligheter som finns för oss privatpersoner samt dealternativ som de anser värda att satsa på om man är i början av sitt sparande. Detta harinneburit att funderingar över hur yngre människor (15-30 år) ställer sig till att spara harväckts.Intresset för detta område växte ytterligare när en intervju från 2008 lästes (SvensktNäringsliv, 2008-05-08) där Linda Hedström, Svenskt Näringslivs expert på ungdomarskonsumtionsvanor, berättade att det är många nya aspekter att ta hänsyn till när studierutförs om ungdomars konsumtionsvanor. Förvaltningen av kapital sker inte på sammasätt som förr, för 60 år sedan då våra far- och morföräldrar växte upp, och hon säger ävenatt dagens ungdomar beskrivs som &quot;den ständigt uppkopplade digitala generationen somsäger ja till konsumtion men nej till reklam&quot;. Detta ledde till att författaren blev nyfikenoch intresserad av att få veta mer om dagens ungdomar och deras inställning till kapital,eftersom dagens ungdomar, enligt Linda Hedström (2008-05-08), väldigt gärnakonsumerar bort sitt kapital.För att undersöka detta har statistik tagits fram från SCB, Statistiska centralbyrån, ochsedan har en kvalitativ undersökning använts, vilket inneburit att fokus varit på att fådjupare information ur ett mindre antal fall. Detta då kapitalförvaltare på större företag(Svenska Enskilda Banken, Handelsbanken, Swedbank och Acta kapitalförvaltningar) iBorås har intervjuats. Detta har gjorts för att ta reda på om bankerna och desskapitalförvaltare har märkt av en skillnad hos den yngre generationen jämfört med denäldre.

The purpose of this master’s thesis is to describe by a gender approach what ideas and values are expressed in the novel One Night at Bullar Lake and how they do coincide to a tendency. We also want to discuss authority and class divisions and how these can be connected to the novel and the author. Our final question is to examine in what way the voice of the female author is represented in the novel. To approach our material we use Yvonne Hirdman’s theories about the construction of sexes and Susan Sniader Lanser’s work about voices of female authors, as well as Horace Engdahl’s studies about the silent voice in literature. We also use Pierre Bourdieu’s theories regarding the discussion about class divisions and authority. The method used for analysing the novel is a descriptive idea analysis where we have developed two ideal types on the basis of Åsa Arping’s research concerning the female situation around the 1840`s. The result of the study shows a novel with several meanings. Apart from the religious theme about the revivalist movement which the novel is based on, appear questions concerning the self-fulfilment and independence of women. The novel can be seen as an example of how female authors could find a way to express themselves in a literary world dominated by men.

Redovisning av det intellektuella kapitalet varierar stort från företag till företag. På grund av lagregleringen i bland annat IAS 38 är det inte tillåtet att ta upp diverse delar av det intellektuella kapitalet i resultat- och balansräkningar. Trots detta väljer många företag att dela med sig av information om exempelvis sina anställda och relationer till kunder. De organisationer som det intellektuella kapitalet är viktigast för är kunskapsföretagen eftersom de trots allt lever på sin personals kunskap och erfarenheter.Vi har valt att studera fyra kunskapsföretag; Skandia, KnowIT, Swedbank och SWECO. Vi har analyserat fyra årsredovisningar från varje företag mellan åren 1996 och 2008 samt med fyra års mellanrum. Vår tanke med studien har varit att titta på hur utvecklingen av det intellektuella kapitalet har sett ut men med en särskild tonvikt vid hur konjunkturer påverkat besluten om vilken och hur mycket information om det intellektuella kapitalet som ska tas med i årsredovisningarna.Studien har varit av kvalitativ karaktär med inslag av den kvantitativa strategin där vi genom att titta på ett fåtal företag har skapat oss en djupare förståelse med en främst kvantitativ undersökning.Vi har genomfört tre intervjuer, varav en var en förintervju för att säkra relevansen av vår problemställning. De två andra intervjuerna var med informationschefer från två av våra aktörer, för att få kommentarer till de aktuella årsredovisningarna.I teorikapitlet har vi tagit upp lagregleringen som finns kring immateriella tillgångar, bakgrunden till hur det intellektuella kapitalet kommit till, de olika delarna som intellektuellt kapital består av, värdering samt konjunkturer och hur de påverkar olika organisationer.Eftersom vi endast har studerat fyra företag kan vi inte dra några allmänna slutsatser som gäller för alla kunskapsföretag. Vi har istället valt att försöka gå så djupt in i företagen som möjligt och göra en beskrivning av vart och ett av företagens redovisning av det intellektuella kapitalet. I våra analyser har vi utgått från årsredovisningarna och intervjuerna, empirin, och kopplat den till vår teoretiska referensram. Vi valde att först analysera varje företag för sig och se hur utvecklingen har gått för att sedan jämföra de fyra företagen med varandra.Alla våra respondenter har på något sett med information om deras intellektuella kapital i sina årsredovisningar, vissa mer andra mindre. Vi kan konstatera att företagen, när det går dåligt och är lågkonjunktur, väljer att redovisa mer om sitt relationskapital och alltså fokusera utåt på sina kunder. Detta för att locka dem och på så sätt öka omsättningarna. När det däremot är bättre tider kunde vi se att det fanns mer information om de anställda. Man vill då locka till sig nya talanger eftersom företaget är i tillväxt och behöver arbetskraft.

The Swedish model was constructed on the idea of corporatism. In the welfare state that the social democratic government where building, the sport movement played a considerable part. Through sport the citizens, in their leisure, where fostered for their role as good, productive members of the community. This was achieved by teaching them democracy, giving them the right spirit of solidarity and keeping them mentally and physically healthy. Attributes that were determined to social benefit the community. For doing so the government gave financial contribution to the sport movement. By investigating the municipality’s official records and those of the big local athletic club, more specifics about this relationship appeared. This could be connected to thesis about social capital. It becomes clear how high the running authorities treasured the local sport movement, and in which way this was manifested by the especial contribution, above the general contribution. In doing so missing facts in research were filled out. / I det välfärdssamhälle som den socialdemokratiska regeringen byggde, spelade idrottsrörelsen en betydande roll. Genom idrotts- och föreningslivet skulle medborgarna på sin fritid, fostras i rollen som goda, produktiva medlemmar av samhället. Det skulle uppnås genom att lära dem demokrati, ge dem rätt känsla av solidaritet och hålla de mentalt och fysiskt friska. Attribut som ansågs vara samhällsnyttiga. Genom att göra det gav de styrande ekonomiska bidrag till idrottsrörelsen. Uppsatsens syfte är att undersöka hur förhållandet mellan Östersunds kommun och idrottsföreningen IFK Östersund såg ut under åren 1965–1978. Syftet ska uppfyllas genom att svara på hur, och med vilka argument, som Östersunds kommun stöttade IFK Östersund ekonomiskt. Källmaterialet hämtades ur Östersunds kommuns arkiv samt föreningsarkivet i Jämtlands län. Med en kvalitativ metod undersöktes materialet, där ord och formuleringar som kunde knytas till IFK Östersunds ekonomi tolkades. Genom att undersöka den kommunala fritidsnämndens styrelseprotokoll och protokollen från den stora lokala idrottsföreningen, framträdde fler detaljer rörande de båda aktörernas förhållande. Resultatet av undersökningen visar att kommunens ekonomiska stöd var vitalt för att idrottsföreningen överhuvudtaget kunde fortsätta med sin verksamhet. Den samhällsnytta som idrottsföreningen bidrog med ansåg kommunen motivera det ekonomiska stödet. Idrottsföreningars samhällsnytta kopplas till teorier om socialt kapital. Det blir uppenbart hur högt kommunen värderade den lokala idrottsrörelsen och varför det ekonomiska stödet delades ut samt hur det stödet såg ut. Speciellt i form av de extra ekonomiska bidragen utöver de generella bidragen. Föreningslivet som idrottsrörelsen består av, i den här uppsatsen exemplifierad i IFK Östersund, är en stark bidragande orsak till ett demokratiskt fungerande samhälle där tillit mellan medborgarna råder enligt Robert D. Putnams teori om socialt kapital. Det är i ljuset av denna teorin som Östersunds kommuns agerande ska förstås i.