I denna kvalitativa studie har syftet varit att undersöka hur arbetsgivare ser på nätverk vid rekrytering. För att undersöka ämnet utvecklades även tre forskningsfrågor. Hur definierar rekryterare nätverk, på vilket sätt anser arbetsgivare att en arbetssökande sociala nätverk har för betydelse vid rekrytering och hur bedömer/graderar arbetsgivare de arbetssökandes sociala nätverk vid rekrytering? Dessa frågor utgjorde även de genomgående temana i uppsatsen som formade både intervjuguiden och resultatet. För den teoretiska bakgrunden presenteras teorier om socialt kapital på en individuell nivå samt rekryteringsprocesser ur ett bedömningsperspektiv. Den tidigare forskningen visar på att rekrytering via informella kontakter är vanlig och validiteten för de urvalsverktyg som används inom rekryteringen. Det gjordes tre semi-strukturerade intervjuer med rekryterare på tre olika företag inom tre olika branscher som utgör materialet för resultaten. Resultaten redovisas tematiskt utifrån forskningsfrågorna och visar på varierad användning av nätverk i rekryteringen. Rekryterarnas egna nätverk utgör basen för hur de själva förstår nätverk och kan se användning för dessa. Betydelsen av nätverk, jämfört med andra kriterier, vid rekrytering kan ses som minimal oavsett om de använder den eller beskriver det på en hypotetisk nivå. Respondenterna finner både negativa och positiva aspekter av nätverk samt även variationer på dessa vilket leder till slutsatsen att nätverk går att bedöma. Uppsatsens utgångspunkt är något som är relativt outforskat vilket leder till att resultaten kan ses som ett försök att börja kartlägga området.

Studiens syfte är att redogöra för hur delningskulturen ser ut på Facebook bland studenter. Detta har sin utgångspunkt i spridningen av Kony 2012. Virala kampanjer är idag en etablerad marknadsföringsstrategi där mottagaren av ett budskap blir aktiv i delningen. Sociala medier har bidragit till att plattformen för att uttrycka sig idag är enklare än någonsin. Hur ser delningskulturen ut för högskolestudenter i Halmstad på Facebook? Vilka attityder ligger till grund hos dessa studenter för valet av att sprida ett budskap, en text eller en video på det sociala nätverket? Studien visar på att delningar på det sociala nätverket Facebook har ett värde för den som delar och även andra användare, men om en användare sprider mycket material kan det som denne sprider uppfattas som mindre intressant av flera utav användarens Facebook-vänner. Att Kony 2012 bryter mot vad många generellt delar på Facebook gör att delningen blir mer intresseväckande.

The thesis aims to increase our understanding about parents reasoning about the elementary school choice by studying which factors parents perceive as important during the decision making process and also by giving meaning to Pierre Bourdieu’s concept of capital through the parents perspective. The empirical material comes from seven BNIM-interviews made with parents, which has been analyzed according to the thematic field analysis. The results show that the parents are not especially concerned about making an active school choice. Stability, closeness, friends, rumors, development and adaptability to the reality are the factors that are perceived as the most important in the decision making process. The school choice has a limited meaning as an investment in social capital, from Bourdieu’s perspective. The cultural capital has a somewhat more prominent meaning for the school choice, but the parents’ seems to mainly use the school choice as a reproduction strategy.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur trummisar får jobb idag och om nätverk påverkar detta. Studien har genomförts med en kvalitativ metod bestående av djupintervjuer med fem lämpliga representanter för yrket. Resultatet visar att trummisarna i huvudsak får jobb genom kontakter och personliga nätverk och att de förlitar sig till stor del på kontakter och nätverk för framtida jobb. Rykte har också visat sig vara en bidragande faktor för yrkesverksamheten. Studien visar även att det inte räcker med att endast vara en bra trummis för att bli anställd, utan att man även måste ha tillräckliga sociala färdigheter, då jobbet sällan går ut på att bara spela trummor utan även inkluderar sociala företeelser.

När ett svenskt moderbolag avyttrar näringsbetingade andelar i ett utländskt dotterbolag och det pga. avyttringen uppstår en valutakursförlust är den enligt svensk gällande rätt inte avdragsgill vilket följer av ordalydelsen i 25a kap. 5 § inkomstskattelagen (IL). Situationen är hämtad från ett förhandsbesked från Skatterättsnämnden (SRN) från år 2013. Uppsatsen syftar till att utreda den skattemässiga hanteringen av avdragsrätten för valutakursförlustvid avyttring av näringsbetingade andelar i ett utländskt bolag med ett EU-rättsligt fokus. Uppsatsens analys leder till att avdragsförbudet i 25a kapitlet bör prövas mot etableringsfriheten först med grund i den vägledande EU-rättsliga praxis som finns om hur konkurrens mellan olika friheter ska behandlas när det gäller näringsbetingade andelar. Analysen ger att avdragsförbudet troligen utgör ett hinder för etableringsfriheten då den nationella bestämmelsen gör det mindre attraktivt för en huvudetablering att etablera att dotterbolag eller fast driftsställe i ett annat medlemsland vilket inte har samma valuta som det medlemsland i vilket huvudetableringen finns. När det gäller rättfärdigandegrunder som eventuellt kan ursäkta hindrandet av etableringsfriheten konstateras det att de prövades rättfärdiganden inte kan accepteras främst grundat på vad EU-domstolen uttalade i det för analysen vägledande målet C-293/06 Deutsche Shell. I skrivande stund är det förhandsbesked SRN lämnat i frågan om situationen med valutakursförlust pga. avyttring av näringsbetingade andelar vidarebefordrat till EU-domstolen för förhandsavgörande för att få svar på om avdragsförbudet strider mot EU-rätten eller inte.

The study - Hur skapas en journalist? - examines why so many people choose to turn tothe journalist profession when the conditions for a secure position on the labor market ispoor. The study also highlights how recently graduated journalist perceives their temporary and insecure position on the labor market. The study was performed trough ten biographical interviews with recently graduated journalists. Via the interviews I examined what has formed the individuals to perceive journalism as a rational or pragmatic choice for a career. The study shows that journalists, who come from families with high cultural capital, have been shaped by a particular culture of education, which focuses on education as a step towards selfrealization. The individuals have therefore taken career decisions among what they find developing. In the study, I found that the journalists have undergone two different types of life courses. There are the journalists who followed a more linear life course to the profession, and the ones who have undergone a more “crooked” life course. The linear life course is characterized by the fact that the individuals relatively early after highschool started to study journalism. These individuals, who followed the linear life course, have had a more straight forward way to the occupation mainly because of their social network. They have, through their social network, had the journalistic profession placed on their horizon of action because they either have parents who are journalists or because they have worked with the profession at some point. Those individuals whohave followed a crooked life course have not seen journalism as an obvious career choice, but the profession has progressively placed itself on their horizon of action because of past experiences. They have traveled, moved, worked and studied a variety of classes, mainly classes whit focus on languages and creative writing, before they started to study journalism. These past experiences have formed the individuals to perceive journalism as a pragmatic or rational career choice. I also find indications that the journalists who have undergone a more crooked life course find their insecure and temporary situation on the labor market less problematicthan the ones who have followed a linear life course. I suggest that the journalists whohave undergone a crooked life course have developed a higher tolerance towards a precarious and temporary situation on the labor market, their previous flexible life course have given rise to a higher tolerance of uncertainty. In other words, their pastlives has partly formed them to want to become journalists, but also made them more suitable for a temporary labor market.

The focus of this bachelor thesis is to study the perceptions, attitudes and opinions that are created by active users on Instagram when commercial messages are incorporated into the social platform. Furthermore, an understanding is sought of how social capital can be seen as a new form of capitalism.Qualitative focus group interviews was used as the method for examining the participants views on the topic. The accumulated data was collected during six sexxions with three different focus groups, where all participants were between the ages of 21-25 and located in Kalmar Län, Sweden.The results of this study show that the perceptions of what is seen as consumption and commercial messages on Instagram differs substantially. We found that positive consumer attitudes are created when users are inspired and can identify themselves with the content. Negative attitudes are created when advertising messages are to obvious and enters in indiscreet ways.

En valutakursförlust som uppstår till följd av att ett bolag avyttrar näringsbetingade andelar i ett utländskt dotterbolag är enligt svensk gällande rätt inte avdragsgill, vilket följer av 25 a kap. 5 § IL. Det råder oklarhet om huruvida det svenska avdragsförbudet för valutakursförluster på näringsbetingade andelar i utländska dotterbolag strider mot EU-rättens etableringsfrihet och fria rörlighet för kapital. Oklarheterna uppstår på grund av att det inte är tydligt vad som anses hindrande mot en EU-frihet och hur detta bedöms. Det har anförts att hinder anses föreligga om en medlemsstats nationella regler negativt särbehandlar en gränsöverskridande situation om denne belastas med en större skattebörda än vad motsvarande inhemska situation utsätts för. Högsta förvaltningsdomstolen har på grund av ett överklagat förhandsbesked från Skatterättsnämnden begärt förhandsavgörande från EU-domstolen i just denna fråga. Domstolen har att avgöra om den svenska regeln anses hindrande och om så är fallet, bedöma om regelns tillämpning trots detta kan motiveras genom en rättfärdigandeprövning. I skrivande stund har förhandsavgörandet inte meddelats än varför uppsatsen ämnar till att utreda hur utfallet torde bli. Analysen i uppsatsen leder fram till att målet torde pröva den svenska regelns stridighet mot etableringsfriheten och att det, på grund av dess negativa särbehandling av utländska situationer i relation till behandlingen av motsvarande inhemska situationer, strider mot friheten. En rättfärdigandeprövning med hänvisning till upprätthållandet av skattesystemets inre sammanhang leder dock fram till att regelns tillämpning torde kunna motiveras då den avser att undanröja kedjebeskattning och upprätthålla beskattningssymmetri.

Bakgrunden till denna uppsats är intresset för varför det finns klasskillnader utbildningsnivå och i skolbarns utbildningsaspirationer i Sverige. Med utgångspunkt i Bourdieus teorier om utbildningssystemet och teorier om rationella val, samt med longitudinella data från Levnadsnivåundersökningarna, har två delsyften undersökts: (1) betydelsen av skolbarns utbildningsaspirationer, kulturella kapital och självförtroende för deltagande i högre studier, samt om klasskillnader i dessa faktorer delvis kan förklara klasskillnader i deltagande i högre studier, och (2) om klasskillnader i utbildningsaspirationer delvis kan förklaras av klasskillnader i kulturellt kapital och/eller i självförtroende, samt vilka faktorer som kan påverka utbildningsaspirationer. Med logistisk regressionsanalys på utfallen; Deltagande i högre studier och Utbildningsaspirationer, har vi visat att höga utbildningsaspirationer, ett högt kulturellt kapital och ett gott självförtroende under uppväxten har oberoende positiva samband med deltagande i högre studier. Förutom självförtroende, som inte varierar med klass, har klasskillnader i utbildningsaspirationer och kulturellt kapital visats kunna förklara delar av klasskillnaderna i deltagandet. Vidare kan inte klasskillnader i kulturellt kapital förklara klasskillnader i aspirationer. Utöver detta visar resultaten att klasskillnader i utbildningsaspirationer och självförtroende är som störst i gymnasieålder, och att skolelever med ett högt självförtroende, oavsett social bakgrund, generellt sett har högre aspirationer på högre utbildning.

Sedan 00-talet har hipstern blivit synonymt med unga, trendkänsliga och urbana människor som anammar en särskild livsstil och bosätter sig i gamla arbetarklasskvarter. Syftet med denna studie är att studera hur hipstern skildras i media i relation till klass och plats, med fokus på den mediala bilden av hipstern i Stockholm. Studiens teoretiska urvalsram bygger på Bourdieus teorier om kulturellt kapital och klass samt hans analys av den nya medelklassen – the new petit bourgoisie. Genom att tillämpa sig av Bourdiues kulturella kapital kan man studera hipsterns livsstil och smakpreferenser. Studien bygger på en kvalitativ innehållsanalys av 19 tidningsartiklar som publicerats mellan 1 januari-13 och 30 april-14. Utifrån en abduktiv ansats undersöktes underliggande teman, diskurser i materialet. Studien visar att hipstern kan knytas till en kreativ och medveten medelklass som använder sig av sitt kulturella kapital för att uttrycka en unik livsstil och ockuperar kreativa yrken inom media och kultur. Vidare finns det en stark koppling mellan hipsters och Södermalm. Materialet visade även på att det finns en viss avsky gentemot hipstern. Vidare diskuteras huruvida hipstern ska ses som tillhörandens av en ny fraktion av medelklassen som utmanar rådande dominerande livsstilar med sin livsstil. Som förslag till vidare forskning diskuteras hur man kan studera hipstern i relation till nya former av kulturellt kapital samt bredda den sociologiska diskussionen kring hipsters.