Arbetsanknytning inom utbildning är ett sätt att förbereda studenter inför arbetslivet. I denna studie undersökte vi hur sistaårsstudenter på studie- och yrkesvägledarutbildningen värderar utbildningens arbetsanknutna moment, samt hur deras handlingshorisonter påverkats av dessa moment. Kvalitativa intervjuer med sex sistaårsstudenter på studie- och yrkesvägledarutbildningen genomfördes. Vi använde Hodkinson och Sparkes Careership-teori för att analysera resultatet. Resultatet visade att informanterna på det stora hela är nöjda med utbildningens arbetsanknutna moment. Moment som de är nöjda med var bland annat PIE-metoden (yrkesspaning) och verksamhetsförlagd utbildning. Moment som de är mindre nöjda med var bland annat kunskap om neuropsykiatriska funktionshinder och alumnbesök. Ett moment som de saknar var kunskap om skolsystemet. Dessa moment har på olika sätt påverkat informanternas möjligheter, mål och förväntningar i förhållande till arbetslivet. Detta resulterade i att även informanternas handlingshorisonter påverkades.

No description available.

Skolelever blir alltmer stillasittande, fysisk aktivitet minskar såväl under skoladagen som efter skoldagen. Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i fritidshemmet intresserar sig för fysisk aktivitet och hur deras eventuella intresse återspeglas i deras arbete på fritidshemmet. Studien har gjorts utifrån följande två frågeställningar. Hur ser intresset ut att arbeta med fysisk aktivitet i verksamheten? och vilka strategier har fritidspedagogerna för att påverka eleverna till fysisk aktivitet? Empirin samlades in genom att intervjua sex fritidspedagoger på två olika skolor belägna i södra Sverige. Till stöd för analysen har Bourdieus begrepp habitus och socialt kapital använts. Resultatet visar att alla deltagare har ett intresse för fysisk aktivitet som för flera hade funnits med sedan barnsben. Deltagarna använder sitt habitus för att arbeta med fysisk aktivtet i fritdshemmet. De implementerar sitt intresse i verksamheten och använder det för att möta elevers intresse. Deltagarna använder socialt kapital till att engagera elever till fysisk aktivitet. Vidare visar resultatet att strategier i frtidshemmet var ett sätt att möta elevers intresse, planera fysisk aktivtet, involvera andra aktörer utanför skolan och presentera hur den fysiska aktiviteten erbjuds. Slutsatsen är att deltagarnas intresse för fysisk aktivtet återspeglas i deras arbete på fritdshemmet på mså vis att de använder sitt intresse för att skapa fysiska aktivteter som dem känner sig trygga med. Deltagarna använder flera strategier till fysisk aktivtet för att påverka elever till mer fysisk aktivtet på fritdshemmet.

Ungas beslutsfattande kring utbildnings- och yrkesval blir allt svårare då valmöjligheterna av både yrken och studier ökar. Konsekvensen blir att inträdet till vuxenlivet förskjuts. Utbildning spelar en nyckelroll i en ständigt föränderlig värld där individen behöver förberedas för arbetslivet och framtiden, för att kunna möta utmaningarna som det för med sig. Statistik visar att allt färre 19-åringar påbörjar högskolestudier direkt efter gymnasieskolan och allt fler ungdomar väljer preliminära arbeten.    Syftet med den här undersökningen har varit att undersöka bakomliggande orsaker till varför flera ungdomar väljer att inte läsa vidare på högskola direkt efter gymnasiet, och hur förberedda de känner sig för övergången till framtida utbildnings- och yrkesval. Våra frågeställningar i studien är: Varför har våra informanter valt att inte läsa vidare direkt efter gymnasiet? Vilka bakomliggande faktorer har påverkat våra informanters val till studier eller arbete? Den teoretiska grunden som vi valde att använda oss av var Hodkinson & Sparkes teori Careership och Law & Watts DOTS-modell. Några av begreppen som var användbara i analysen var kapital, habitus, handlingshorisont, beslutsfattande, möjlighetskunskap, lärande om övergångar och självkännedom. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med sex unga vuxna inom målgruppen 21–24 år som läst antingen samhälls- eller ekonomiprogrammet i gymnasiet.    Huvudresultatet av studien visar på flera bakomliggande faktorer som påverkar och bidrar till ungas beslutsfattande. Dessa kan sammanfattas som skolans stöd för valmöjligheter och begränsningar, påverkan av nätverk och uppväxtmiljö och påverkan av ekonomiskt kapital.

Vår studie syftar till att undersöka hur fransktalande och polska invandrare har etablerat sig på den svenska arbetsmarknaden. De områden som rör våra forskningsfrågor är nätverk, utbildning och varför våra informanter valde att flytta till Sverige. Den teoretiska ansatsen är The Careership Theory från Hodkinson och Sparkes med särskild fokus på begreppen socialt kapital, utbildningskapital, symboliskt kapital och habitus från Bourdieus teori.   Uppsatsen bygger på en kvalitativ undersökningsmetod med semistrukturerade intervjuer med åtta informanter. Vårt fokus ligger i att få förståelse kring informanternas erfarenheter och upplevelser av invandring i Sverige samt etablering på arbetsmarknaden. Resultatet visar att invandringsskälen inte har haft betydelse för deras etablering på arbetsmarknaden samt att trots att de flesta hade anknytning till Sverige. Dessa anknytningar har inte lett till en resurs för dem. Däremot visar resultatet att deras utbildningsnivå hade en viss betydelse för deras karriärvägar. Vi har också observerat att Arbetsförmedlingen har haft betydelse för vissa av informanternas etablering på arbetsmarknaden. Dessutom har vi observerat att våra informanter använder sig av nätverk på olika sätt och i olika utsträckning för att navigera i den svenska samhället, och för att få arbete.

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka hur hälsopedagoger arbetar inom offentlig och privat sektor och se hur deras utbildnings- och arbetslivserfarenheter har förberett dem för deras yrkesliv inom hälsa. · Hur ser hälsopedagogers arbetslivs- och utbildningserfarenheter ut? · Hur arbetar hälsopedagoger inom olika sektorer på arbetsmarknaden? · Hur förbereder Hälsopedagogutbildningen hälsopedagogerna för deras kommande yrkesliv? Metod Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Urvalet består av fem verksamma hälsopedagoger som arbetar inom offentlig och/eller privat sektor. Hälsopedagogerna har studerat vid Gymnastik- och idrottshögskolan och avlagt examen som hälsopedagoger. Studiens teoretiska utgångspunkt är Bourdieus teori om kapital och humankapitalteorin. Resultat  Hälsopedagogerna har en bred utbildnings- och arbetslivserfarenhet. Majoriteten av de intervjuade hälsopedagogerna arbetade parallellt med sina studier i butik och började under sin studietid att arbeta som instruktörer. Efter Hälsopedagogutbildningen så har flera av hälsopedagogerna valt att studera vidare. Oberoende av vilken sektor de arbetar inom har de gemensamt att alla arbetar med fysisk aktivitet genom att vara instruktörer och arbetar med att administrera och planera. Inom ramen för alla hälsopedagogernas anställningar ingår internutbildning. Alla hälsopedagogerna ser ett stort värde i de praktiska delarna av utbildningen. Alla som haft arbete med Lotsmottagningen anser att momentet hade behövts ges större utrymme. Fler av hälsopedagogerna startade under sin praktik upp egna företag som de driver än idag. Slutsats Sammanfattningsvis har utbildningen på GIH bidragit till att hälsopedagogerna känner att de har bred kunskap inom hälsa och fysisk aktivitet. Det som har visat sig fördelaktigt för hälsopedagogerna i studien är att de har samlat på sig humankapital i form av utbildning och arbetslivserfarenhet och använt sitt sociala kapital för att förankra det och lyckats knyta an till kontakter som gett dem arbetsmöjligheter. En slutsats är dock att mycket ansvar vilar på individen själv gällande att samla på sig erfarenheter och knyta ett kontaktnät för att göra sig anställningsbar som hälsopedagog.

In today´s society, students are expected to have the understanding necessary to make informed career decisions that align both their interest and education with a rapidly evolving job market. Parents are an important figure in the child´s decision-making process. Therefore, it is useful to gain a better understanding of the parents´ perspective to better meet the needs and ambitions, of not only the students but the parents as well.This qualitative study included six interviews with twelve parents of children attending grade 9. The results were analysed using Pierre Bourdieu´s key sociological concepts, capital, habitus and field. The questions we aim to answer are as follows: How do parents' reason when it comes to education? How do the parents' reason about their engagement and influence on the child in the decision-making process? Lastly, how can this be understood from the parents' educational background?Regarding the educational choice, the results of the study indicated that parents are aware of the importance that their children need to make these choices independently. However, the study also showed that parents held firm beliefs as to what they considered a good choice for their child and would consequently attempt to influence their child's career and education decisions to meet their beliefs. As long as the child's choice was in accordance with the parents´ belief system, it resulted in the parents expressing confidence in the child´s decision-making abilities and felt little need to get involved.

Ett socialt nätverk är något vi bär med oss hela livet och som växer med tiden längre in på livet. Syftet med vår studie är att undersöka immigranter från Syriens nätverk när de kommer till Sverige. För oss blir det viktigt att förstå hur nätverk också kan skilja sig åt beroende på olika faktorer. Jämförelserna i detta arbete kommer att centraliseras till kön och utbildningsbakgrund kopplat till den enskilde individens nätverk. För att få fram ett resultat till vår frågeställning valde vi att intervjua tre män och tre kvinnor som immigrerat till Sverige från Syrien där de alla har olika utbildningsbakgrunder. I vår undersökning ville vi lyfta informanternas historia och detta gjorde vi med hjälp av en SNA- analys tillsammans med den kvalitativa forskningsmetoden för att få fram ett resultat kring vad som skiljer sig i deras berättelse. Studiens resultat visar på att nätverken skiljer sig åt beroende på kön men knappt någonting beroende på deras utbildningsbakgrund. Kvinnorna i studien hade ett mycket begränsat nätverk där kontakterna endast bestod av nära familj, bekanta och vänner. Männen däremot hade ett mycket brett nätverk som bestod av bekanta, tidigare kollegor, familj, vänner osv. Detta resulterar till att männen troligtvis med hjälp av sina tidigare kontakter i Sverige lättare kan ta sig in i den svenska arbetsmarknaden än vad en kvinna kan. / A social network is something we carry with us throughout life and that grows with time.The purpose of our study is to examine immigrants from the Syrian network when theycome to Sweden. For us, it is further important to understand how networks can differdepending on different factors. The comparisons in this study will centralize around genderand educational background, in relation to the individual’s network. To get a result to ourresearch question, we chose to interview three men and three women who immigrated toSweden from Syria, with different educational backgrounds. In our research we wanted tobring forward the informant history, and we did this through a SNA-analysis together withthe qualitative research method we chose, to get a result on what differs in their stories. Theresults of the study show that the networks differ depending on gender, but there was barelyan effect depending on their educational background. The women in the study had a verylimited network where the majority of the contacts were close family members,acquaintances and friends. On the other hand, the men had a broader network that consistedof acquaintances, former colleagues, family, friends etc. This results in the men having aneasier time getting into the Swedish labour market, by using the help of their formercontacts, compared to women.

Unga nyanlända anses vara en sårbar grupp i svenska samhället. Det finns en rådandeuppfattning om att unga nyanlända har svårigheter att tillträda arbetsmarknaden,utbildningsväsendet samt bostadsmarknaden. Unga nyanlända får dessutom hanteraföljderna av ofullständiga språkkunskaper och svaga sociala nätverket. Detta är faktorersom anses påverka unga nyanländas svårigheter att nå samhällelig inkludering. I dagslägetråder bristande kunskaper om hur unga nyanlända i Sverige upplever sina livssituationeroch framtida möjligheter. Denna studie riktar sig till ett sådant kunskapsbehov.Genom en kvalitativ intervjustudie med sex unga nyanlända kvinnor och män, syftar dettaarbetet till att utveckla kunskap om hur unga nyanlända ser på sina möjligheter att forma enframtid i Sverige. Vidare undersöks vilka strategier och resurser unga nyanlända användersig av i formandet av en framtid. Vid analysen av empirin används delar av Bourdieus(1997) teoretiska ramverk med fokus på begreppen fält och kapital, där de sociala,kulturella samt ekonomiska kapitalformerna varit centrala. Resultatet av studien visar att deunga nyanlända som deltagit i studien, ser positivt på sina möjligheter att forma en framtid iSverige. Faktorer såsom sociala kontakter, utbildning, språk, förankring påarbetsmarknaden samt ekonomisk stabilitet framkommer som viktiga i formandet av enframtid. Informanterna har utvecklat strategier och resurser för att nå sina mål. I studienframkommer införskaffandet av kulturella kapital som högst betydelsefullt, där utbildning ochspråkligt kapital ingår. Även sociala- och ekonomiska kapital anses vara viktiga attinvestera i. Slutligen visar resultaten en skillnad mellan könen, där kvinnornas möjligheterökat i samband med flytten till Sverige, medan männen snarare har minskat.

Det finns stor kunskap om varför ungdomar ej fullföljer gymnasiet, trots detta avslutar tre av tio ungdomar gymnasiet utan en examen. En stor del av de som kategoriseras arbetslösa är individer utan komplett gymnasieexamen. Enligt de undersökningar som lyfts i detta examensarbete är utbildning den säkraste vägen till etablering på arbetsmarknaden men vi ser ett behov av att hitta andra strategier för lågutbildade att nå önskade yrkeskategorier. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka strategier och upplevda möjligheter hos personer utan slutbetyg från gymnasiet. Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med individer som anser sig vara etablerade på arbetsmarknaden i en variation av yrkeskategorier.Resultatet har analyserats utifrån teorierna Careership, Planned happenstance och Tovatts tolkning av socialt kapital. Resultatet visar på hur informanterna anser sig haft tur men även att deras höga arbetsmoral och hårda arbete resulterat i etablering på arbetsmarknaden. I analysen av resultatet kan en förstå hur informanterna använt en stor del av de egenskaper som Planned happenstance belyser som fördelaktiga för att ta sig fram på arbetsmarknaden. Det går även att utläsa hur både sociala och kulturella faktorer tillsammans med de personliga valen utgör individens karriärval. För de framgångar informanterna mött kan en se hur ett socialt kapital möjliggjort både arbetstillfällen och kunskap att etablera sig på arbetsmarknaden.