Fåmansföretagare är föremål för en särskild beskattning enligt vilken en kapitalvinst vid avyttring av kvalificerade andelar i ett fåmansföretag (fåmansföretagsaktier) kan komma att beskattas i både inkomstslaget kapital och inkomstslaget tjänst. Med anledning av att en övergångsbestämmelse gällande beskattningen av kapitalvinst vid avyttring av fåmansföretagsaktier upphör vid årsskiftet 2009/2010 har beskattningen varit omdiskuterad i media under den senaste tiden. Förevarande uppsats syftar till att ge ett bidrag till diskussionen kring beskattningen av kapitalvinst vid avyttring av kvalificerade fåmansföretagsaktier de lege ferenda. Diskussionen har sin principiella grund i etiken och målsättningar kring förutsägbarhet, likabehandling, materiell lämplighet och hanteringsekonomi har valts som utgångspunkter. Likabehandling och systemkoherens (materiell lämplighet) säkerställs genom att neutralitetsprincipen och andra skatterättsliga principer åtlyds. I uppsatsen görs en jämförelse med beskattningen i inkomstslaget tjänst och för verksamhetsformerna aktiebolag, handelsbolag och enskild firma. I jämförelsen förutsätts referenspunkternas beskattning vara oförändrad de lege ferenda. Utdelning som grundas på fåmansföretagsaktier och kapitalvinst vid avyttring av ej kvalificerade fåmansföretagsaktier fungerar som ytterligare referenspunkter. Ekonomiska aspekter såsom transaktionskostnader beaktas då hanteringsekonomin utgör primär målsättning. Förutsägbarhet utgör en övergripande förutsättning. Grunden till nu gällande beskattning lades redan i samband med 1991 års inkomstskattereform. Beskattningen har därefter genomgått ett antal förändringar, varav den största skedde 2006. Grundkonstruktionen har dock alltid varit att normal kapitalavkastning erhålls och därefter beskattas inkomsten, antingen till hälften eller till fullo, i inkomstslaget tjänst upp till ett förutbestämt takbelopp. Med hänsyn till tidigare nämnda målsättningar anser jag att beskattningen bör förändras de lege ferenda. Enligt min mening bör normallön vara utgångspunkt i beskattningen. Då kravet på uttagen normallön är uppfyllt bör all annan inkomst från fåmansföretaget beskattas i inkomstslaget kapital. Rekommenderad beskattning behandlar, enligt min mening, aktieägare, handelsbolagsdelägare och fåmansföretagare likt. Målsättningarna kring likabehandling och materiell lämplighet tillgodoses därmed. Beskattningen innebär dessutom en enklare masshantering, då färre och mindre komplicerade beräkningar aktualiseras. Detta är fördelaktigt med hänsyn till målsättningarna kring förutsägbarhet och hanteringsekonomi. En beskattning med utgångspunkt i normallön synes således, med hänsyn till uppställda målsättningar, vara den mest lämpliga beskattningen de lege ferenda.

<p>Fåmansföretagare är föremål för en särskild beskattning enligt vilken en kapitalvinst vid avyttring av kvalificerade andelar i ett fåmansföretag (fåmansföretagsaktier) kan komma att beskattas i både inkomstslaget kapital och inkomstslaget tjänst. Med anledning av att en övergångsbestämmelse gällande beskattningen av kapitalvinst vid avyttring av fåmansföretagsaktier upphör vid årsskiftet 2009/2010 har beskattningen varit omdiskuterad i media under den senaste tiden. Förevarande uppsats syftar till att ge ett bidrag till diskussionen kring beskattningen av kapitalvinst vid avyttring av kvalificerade fåmansföretagsaktier <em>de lege ferenda. </em></p><p>Diskussionen har sin principiella grund i etiken och målsättningar kring förutsägbarhet, likabehandling, materiell lämplighet och hanteringsekonomi har valts som utgångspunkter. Likabehandling och systemkoherens (materiell lämplighet) säkerställs genom att neutralitetsprincipen och andra skatterättsliga principer åtlyds. I uppsatsen görs en jämförelse med beskattningen i inkomstslaget tjänst och för verksamhetsformerna aktiebolag, handelsbolag och enskild firma. I jämförelsen förutsätts referenspunkternas beskattning vara oförändrad <em>de lege ferenda</em>. Utdelning som grundas på fåmansföretagsaktier och kapitalvinst vid avyttring av ej kvalificerade fåmansföretagsaktier fungerar som ytterligare referenspunkter. Ekonomiska aspekter såsom transaktionskostnader beaktas då hanteringsekonomin utgör primär målsättning. Förutsägbarhet utgör en övergripande förutsättning.</p><p><p>Grunden till nu gällande beskattning lades redan i samband med 1991 års inkomstskattereform. Beskattningen har därefter genomgått ett antal förändringar, varav den största skedde 2006. Grundkonstruktionen har dock alltid varit att normal kapitalavkastning erhålls och därefter beskattas inkomsten, antingen till hälften eller till fullo, i inkomstslaget tjänst upp till ett förutbestämt takbelopp.</p><p>Med hänsyn till tidigare nämnda målsättningar anser jag att beskattningen bör förändras <em>de lege ferenda</em>. Enligt min mening bör normallön vara utgångspunkt i beskattningen. Då kravet på uttagen normallön är uppfyllt bör all annan inkomst från fåmansföretaget beskattas i inkomstslaget kapital. Rekommenderad beskattning behandlar, enligt min mening, aktieägare, handelsbolagsdelägare och fåmansföretagare likt. Målsättningarna kring likabehandling och materiell lämplighet tillgodoses därmed. Beskattningen innebär dessutom en enklare masshantering, då färre och mindre komplicerade beräkningar aktualiseras. Detta är fördelaktigt med hänsyn till målsättningarna kring förutsägbarhet och hanteringsekonomi. En beskattning med utgångspunkt i normallön synes således, med hänsyn till uppställda målsättningar, vara den mest lämpliga beskattningen <em>de lege ferenda</em>.</p></p>

Det har på senare tid uppmärksammats att svenska fastighetsbolag paketerar näringsfastigheter i svenska handelsbolag med utländska juridiska personer som delägare. Detta fenomen är ett skatteupplägg som kallas för handelsbolagslösningen. I uppsatsen utgår vi från ett typfall där delägarna i det svenska handelsbolaget är nederländska juridiska personer. Skatteupplägget inbegriper tre transaktionsled, där det första ledet innebär att ett säljande svenskt aktiebolag underprisöverlåter en näringsfastighet till det svenska handelsbolaget. Det andra ledet är att de nederländska delägarna avyttrar sina andelar i det svenska handelsbolaget samt fastigheten, det vill säga fastighetspaketet, till ett utomstående köpande aktiebolag i Sverige. Slutligen, efter köpet, likviderar det köpande aktiebolaget handelsbolaget och skiftar ut fastigheten till sig. Problematiken kring skatteupplägget handelsbolagslösningen är att det svenska aktiebolaget har tillgodoräknat sig fastighetens dolda värde, utan skattekonsekvenser, genom en förvärvad skattefri utdelning från de nederländska delägarbolagen. Det köpande aktiebolaget har samtidigt erhållit kapitalförlustavdrag i Sverige, som innebär att förlusten kan kvittas mot motsvarande kapitalvinster inom bolaget, och därmed minskas det skattemässiga underlaget. I samband med fastigheters långa avskrivningsperiod får dessa paketeringar stor ekonomisk betydelse. Frågan som uppstår är huruvida handelsbolagslösningen är lagenlig. Utifrån en rättsdogmatiskmetod behandlar vi problematiken genom en stegvis bedömning av transaktionerna. I samband med första steget i handelsbolagslösningen behandlar vi huruvida överlåtelsen av fastigheten från det säljande svenska aktiebolaget till det svenska handelsbolaget uppfyller villkoren för en kvalificerad underprisöverlåtelse. Vi finner att underprisöverlåtelsen är kvalificerad och att uttagsbeskattning således inte inträder. I det andra steget uppkommer frågan om de nederländska delägarbolagen blir skatteskyldiga i Sverige för den kapitalvinst som uppkommer på de avyttrade andelarna i det svenska handelsbolaget. Utifrån förutsättningar och resonemang i rättsfall, kommer vi fram till att det inte föreligger någon skatteskyldighet i Sverige för de nederländska delägarna. I det tredje steget och sista steget ställs vi inför frågan om det köpande svenska aktiebolaget i samband med upplösningen av det svenska handelsbolaget har rätt att dra av den kapitalförlust som uppstår på andelarna. Bedömningen sker utifrån om förlusten kan anses vara verklig eller inte. Med stöd av praxis anser vi att kapitalförlusten är verklig och därmed avdragsgill. I vår rättsutredning av de tre olika transaktionsleden, finner vi att dessa följer gällande rätt. Med beaktande av detta anser vi det vara av vikt att undersöka huruvida skatteflyktslagen kan tillämpas på typfallet. Med stöd av gällande rätt bör skatteflyktslagen inte bli tillämplig på det köpande svenska aktiebolagets taxering. Vi klargör istället om skatteflyktslagen kan angripa det säljande svenska aktiebolaget. I vår utredning finner vi att skatteflyktslagen inte är tillämplig på handelsbolagslösningen så som den artar sig i typfallet. Detta med stöd av vår gjorda rättsutredning samt de spekulationer som finns på området. Vår slutsats är att det blir svårt att angripa de fastighetsbolag som har utnyttjat handelsbolagslösningen, åtminstone utifrån den konstruktion som föreligger i typfallet. Utifall det är lagstiftarens intention att förhindra denna typ av skatteupplägg, är det upp till denne att komma med ny lagstiftning som tar fasta på problematiken. / Swedish real estate companies have attracted a lot of attention by packaging industrial real estate in general partnership companies that are owned by foreign legal entities. This tax arrangement is a phenomenon that is referred to as the general partnership solution. In this thesis, we use a case example in which the partners in the Swedish general partnership are legal entities with Dutch nationality. The tax arrangement includes three transaction phases, where the first involves an under priced transfer of a commercial real estate from the selling Swedish private limited company to the Swedish general partnership. In the second phase, the Dutch partners trade their shares in the Swedish general partnership including the real estate to an external buying private limited company in Sweden. After the trade the buying Swedish private limited company liquidates the general partnership and transfer the real estate from the general partnership to itself. As a result of this tax arrangement a complex problematic arises when the Swedish private limited company obtain the hidden value in the real estate by receiving tax-free dividends from the Dutch partner companies. The buying Swedish private limited company simultaneously receive capital deficit tax deductions in Sweden, which means that losses can be settled by corresponding capital profits within the company, consequently reducing their tax base. The long depreciation period of real estates means that packaging represents great economical significance. The question that arises is whether the general partnership solution is consistent with Swedish law. Based on a juridical dogmatic method, we consider this complex of problems by means of a systematic assessment of the discussed transactions. In the first step of the general partnership solution, we consider whether the transfer of real estate from the selling Swedish private limited company fulfils the conditions for a qualified under priced transfer. We find that the under priced transfer is qualified, and therefore withdrawal taxation does not occur. In the second step, the arising question is whether the Dutch partner companies become liable for taxation in Sweden for capital profit generated from the disposed shares in the Swedish general partnership. According to the prerequisites and reasoning in legal cases, we find that tax liability in Sweden does not arise for the Dutch partners. In the third and final step, we are faced with the question whether the buying Swedish private limited company has the legal right to deduct the capital loss that results from the Swedish general partnership resolution. The assessment is based on whether the loss can be considered genuine. In accordance with case law we regard the capital loss genuine and therefore tax-deductible. In our legal inquiry we conclude that the three different transaction phases comply with Swedish law. Considering this, we find it imperative to examine whether the Swedish tax evasion law can apply in the case example. By virtue of domestic law, it is not probable that the tax evasion law can apply on the buying Swedish private limited company’s taxation. In regards to the seller’s taxation, we clarify whether the tax evasion law can be applicable concerning the selling Swedish private limited company. We find that the tax evasion law is not applicable in the general partnership solution, in the form that it has in the case example. We support this statement with reference to our legal inquiry and referring to some speculations on the subject. Our conclusion is that it would be difficult to deal with the real estate companies that have made use of the general partnership solution, at least in the construction that exists in the case example. It is up to the legislator to decide on whether to prevent this type of tax arrangement or not.

<p>Det har på senare tid uppmärksammats att svenska fastighetsbolag paketerar näringsfastigheter i svenska handelsbolag med utländska juridiska personer som delägare. Detta fenomen är ett skatteupplägg som kallas för handelsbolagslösningen. I uppsatsen utgår vi från ett typfall där delägarna i det svenska handelsbolaget är nederländska juridiska personer. Skatteupplägget inbegriper tre transaktionsled, där det första ledet innebär att ett säljande svenskt aktiebolag underprisöverlåter en näringsfastighet till det svenska handelsbolaget. Det andra ledet är att de nederländska delägarna avyttrar sina andelar i det svenska handelsbolaget samt fastigheten, det vill säga fastighetspaketet, till ett utomstående köpande aktiebolag i Sverige. Slutligen, efter köpet, likviderar det köpande aktiebolaget handelsbolaget och skiftar ut fastigheten till sig. Problematiken kring skatteupplägget handelsbolagslösningen är att det svenska aktiebolaget har tillgodoräknat sig fastighetens dolda värde, utan skattekonsekvenser, genom en förvärvad skattefri utdelning från de nederländska delägarbolagen. Det köpande aktiebolaget har samtidigt erhållit kapitalförlustavdrag i Sverige, som innebär att förlusten kan kvittas mot motsvarande kapitalvinster inom bolaget, och därmed minskas det skattemässiga underlaget. I samband med fastigheters långa avskrivningsperiod får dessa paketeringar stor ekonomisk betydelse. Frågan som uppstår är huruvida handelsbolagslösningen är lagenlig. Utifrån en rättsdogmatiskmetod behandlar vi problematiken genom en stegvis bedömning av transaktionerna.</p><p>I samband med första steget i handelsbolagslösningen behandlar vi huruvida överlåtelsen av fastigheten från det säljande svenska aktiebolaget till det svenska handelsbolaget uppfyller villkoren för en kvalificerad underprisöverlåtelse. Vi finner att underprisöverlåtelsen är kvalificerad och att uttagsbeskattning således inte inträder. I det andra steget uppkommer frågan om de nederländska delägarbolagen blir skatteskyldiga i Sverige för den kapitalvinst som uppkommer på de avyttrade andelarna i det svenska handelsbolaget. Utifrån förutsättningar och resonemang i rättsfall, kommer vi fram till att det inte föreligger någon skatteskyldighet i Sverige för de nederländska delägarna. I det tredje steget och sista steget ställs vi inför frågan om det köpande svenska aktiebolaget i samband med upplösningen av det svenska handelsbolaget har rätt att dra av den kapitalförlust som uppstår på andelarna. Bedömningen sker utifrån om förlusten kan anses vara verklig eller inte. Med stöd av praxis anser vi att kapitalförlusten är verklig och därmed avdragsgill.</p><p>I vår rättsutredning av de tre olika transaktionsleden, finner vi att dessa följer gällande rätt. Med beaktande av detta anser vi det vara av vikt att undersöka huruvida skatteflyktslagen kan tillämpas på typfallet. Med stöd av gällande rätt bör skatteflyktslagen inte bli tillämplig på det köpande svenska aktiebolagets taxering. Vi klargör istället om skatteflyktslagen kan angripa det säljande svenska aktiebolaget. I vår utredning finner vi att skatteflyktslagen inte är tillämplig på handelsbolagslösningen så som den artar sig i typfallet. Detta med stöd av vår gjorda rättsutredning samt de spekulationer som finns på området.</p><p>Vår slutsats är att det blir svårt att angripa de fastighetsbolag som har utnyttjat handelsbolagslösningen, åtminstone utifrån den konstruktion som föreligger i typfallet. Utifall det är lagstiftarens intention att förhindra denna typ av skatteupplägg, är det upp till denne att komma med ny lagstiftning som tar fasta på problematiken.</p> / <p>Swedish real estate companies have attracted a lot of attention by packaging industrial real estate in general partnership companies that are owned by foreign legal entities. This tax arrangement is a phenomenon that is referred to as the general partnership solution. In this thesis, we use a case example in which the partners in the Swedish general partnership are legal entities with Dutch nationality. The tax arrangement includes three transaction phases, where the first involves an under priced transfer of a commercial real estate from the selling Swedish private limited company to the Swedish general partnership. In the second phase, the Dutch partners trade their shares in the Swedish general partnership including the real estate to an external buying private limited company in Sweden. After the trade the buying Swedish private limited company liquidates the general partnership and transfer the real estate from the general partnership to itself. As a result of this tax arrangement a complex problematic arises when the Swedish private limited company obtain the hidden value in the real estate by receiving tax-free dividends from the Dutch partner companies. The buying Swedish private limited company simultaneously receive capital deficit tax deductions in Sweden, which means that losses can be settled by corresponding capital profits within the company, consequently reducing their tax base. The long depreciation period of real estates means that packaging represents great economical significance. The question that arises is whether the general partnership solution is consistent with Swedish law. Based on a juridical dogmatic method, we consider this complex of problems by means of a systematic assessment of the discussed transactions.</p><p>In the first step of the general partnership solution, we consider whether the transfer of real estate from the selling Swedish private limited company fulfils the conditions for a qualified under priced transfer. We find that the under priced transfer is qualified, and therefore withdrawal taxation does not occur.</p><p>In the second step, the arising question is whether the Dutch partner companies become liable for taxation in Sweden for capital profit generated from the disposed shares in the Swedish general partnership. According to the prerequisites and reasoning in legal cases, we find that tax liability in Sweden does not arise for the Dutch partners. In the third and final step, we are faced with the question whether the buying Swedish private limited company has the legal right to deduct the capital loss that results from the Swedish general partnership resolution. The assessment is based on whether the loss can be considered genuine. In accordance with case law we regard the capital loss genuine and therefore tax-deductible.</p><p>In our legal inquiry we conclude that the three different transaction phases comply with Swedish law. Considering this, we find it imperative to examine whether the Swedish tax evasion law can apply in the case example. By virtue of domestic law, it is not probable that the tax evasion law can apply on the buying Swedish private limited company’s taxation. In regards to the seller’s taxation, we clarify whether the tax evasion law can be applicable concerning the selling Swedish private limited company. We find that the tax evasion law is not applicable in the general partnership solution, in the form that it has in the case example. We support this statement with reference to our legal inquiry and referring to some speculations on the subject.</p><p>Our conclusion is that it would be difficult to deal with the real estate companies that have made use of the general partnership solution, at least in the construction that exists in the case example. It is up to the legislator to decide on whether to prevent this type of tax arrangement or not.</p>

<p>Från och med den 1 januari 2006 har skattereglerna för ägarna av fåmansbolag förändrats i och med införandet av nya 3:12-regler. Med de gamla reglerna var det oftast mest lönsamt att ta ut företagets överskott som en kapitalvinst genom avyttring av aktier. I och med införandet av de nya reglerna har det givits en större möjlighet än tidigare att ta ut bolagets överskott som lågbeskattad utdelning. Andra nyheter är att klyvningsräntan har höjts, löneunderlaget har fått större inverkan på gränsbeloppet och dessutom har kapitalvinstbeskattningen sänkts till 20 procent.</p><p>Uppsatsen belyser de nya reglerna, jämfört med de gamla. Vi har urskiljt de företagsledare som gynnas av de nya reglerna vid en försäljning av bolag då en kapitalvinst uppstår som ska beskattas. Som ett tillägg i uppsatsen har vi tittat på de alternativa möjligheter ägaren kan använda sig av för att få en lägre total beskattning.</p><p>Resultatet vi har kommit fram till är att det är svårt att generellt säga vilka som gynnas respektive missgynnas av de nya reglerna. Det kan först göras genom att titta på den enskilda företagsledarens mål, situation och förutsättningar. Dock kan vissa grupper av företag och ägare urskiljas som gynnas samt som reglerna har blivit enklare för. De alternativa metoder och upplägg som finns att tillgå för den som vill lätta skattebördan vid försäljningen av sitt bolag är till stor del även de beroende på dennes avsikt med företaget och ekonomiska förutsättningar.</p>

Från och med den 1 januari 2006 har skattereglerna för ägarna av fåmansbolag förändrats i och med införandet av nya 3:12-regler. Med de gamla reglerna var det oftast mest lönsamt att ta ut företagets överskott som en kapitalvinst genom avyttring av aktier. I och med införandet av de nya reglerna har det givits en större möjlighet än tidigare att ta ut bolagets överskott som lågbeskattad utdelning. Andra nyheter är att klyvningsräntan har höjts, löneunderlaget har fått större inverkan på gränsbeloppet och dessutom har kapitalvinstbeskattningen sänkts till 20 procent. Uppsatsen belyser de nya reglerna, jämfört med de gamla. Vi har urskiljt de företagsledare som gynnas av de nya reglerna vid en försäljning av bolag då en kapitalvinst uppstår som ska beskattas. Som ett tillägg i uppsatsen har vi tittat på de alternativa möjligheter ägaren kan använda sig av för att få en lägre total beskattning. Resultatet vi har kommit fram till är att det är svårt att generellt säga vilka som gynnas respektive missgynnas av de nya reglerna. Det kan först göras genom att titta på den enskilda företagsledarens mål, situation och förutsättningar. Dock kan vissa grupper av företag och ägare urskiljas som gynnas samt som reglerna har blivit enklare för. De alternativa metoder och upplägg som finns att tillgå för den som vill lätta skattebördan vid försäljningen av sitt bolag är till stor del även de beroende på dennes avsikt med företaget och ekonomiska förutsättningar.