No description available.

I dagens samhälle gör allt fler människor betydande karriärövergångar under sin livstid och många individer byter både yrke och arbetsgivare flera gånger under sin yrkeskarriär. (Lundahl 2010,15ff; Hallqvist 2012,11f). Syftet med denna uppsats har varit att beskriva och analysera ett antal individers karriärövergångar utifrån karriärteoretiska begrepp. För att uppfylla syftet genomfördes en kvalitativ intervjustudie av fem medelålders individer. Närmare preciserat genomfördes semistrukturerade intervjuer. Hela intervjumaterialet transkriberades och bearbetades. Därefter gjordes en övergripande analys av materialet och sju karriärövergångar valdes ut för en detaljerad redovisning och en djupare analys utifrån Krumboltz, Mitchell och Levins (1999) teoretiska resonemang om tillfälligheter/slumpen samt utifrån Hodkinson och Sparkes (1997) teoretiska begrepp frivilliga, strukturella och påtvingade brytpunkter. Ett centralt resultat är att vi funnit att tillfälligheter/slumpen enbart haft viss påverkan på ett par av de analyserade karriärövergångarna. Ett annat centralt resultat är att vi har kunnat visa på verkliga exempel av Hodkinson och Sparkes resonemang om frivilliga, påtvingade och strukturella brytpunkter och på så sätt kunnat förkroppsliga teorins resonemang. Förutom ovan beskrivna resultat har vi kommit fram till ett antal slutsatser som de teoretiska resonemangen inte belyst. En slutsats är att en påtvingad brytpunkt som först upplevts som mycket negativ ändå kan leda till en livs-och karriärförändring som i efterhand upplevts som positiv. En annan slutsats är att en frivillig brytpunkt kan ha byggts upp inombords under en tid hos en individ för att därefter sättas igång av utlösande händelser.

Syftet med studien var att visa på hur övergången mellan amatörserierna till Svensk Elitfotboll ser ut. För att besvara frågeställningen har skribenten gjort sex djupgående intervjuer med spelare som tagit steget från amatörfotbollen till Svensk Elitfotboll. Därefter kartläggs likheter och skillnader i spelarnas karriärer. Resultatet visar att rekryteringsförfarandet inom svensk fotboll har förändrats under de senaste åren. Fler spelare tar klivet från division 1 till Svensk Elitfotboll, och klubbarna är ofta medvetna om att de behöver hjälpa till att underlätta anpassningen från en lägre till en högre serie. Däremot finns inte samma medvetna hållning i ungdomsverksamheterna, där spelare ofta har svårt att hitta en balans mellan professionalitet, lek och vila. Studien baseras på sex djupgående intervjuer med spelare som tagit steget från amatörfotbollen till Svensk Elitfotboll. Studien kartlägger likheter och skillnader i spelarnas karriärer.

<p>SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR </p><p>Syftet med denna uppsats var att undersöka vad som hänt med Stockholms fotbollstalanger födda 1983-1989 både på och utanför fotbollsplanen. Avsikten var att skapa ett underlag för Stockholms Fotbollförbund (StFF) som de ska kunna använda för att förbättra talangutvecklingen inom stockholmsfotbollen. Följande huvudfrågeställningar låg som grund för studien: </p><p>- Vad gör talangerna idag på och utanför fotbollsplanen? </p><p>- Vad är det som främst har påverkat deras utveckling? </p><p>- Hur har talangernas karriärövergångar påverkat deras utveckling? </p><p>- Om de inte är aktiva längre, vilka olika faktorer har bidragit till att de slutat? </p><p>METOD </p><p>Vi valde att göra en kvantitativ studie. Vi bestämde oss för att undersöka de som varit med på Bosölägret eftersom de vid ett tillfälle ansetts som Stockholms största talanger. Datainsamlingen har skett genom att skicka ut en enkät till de 392 talangerna där vi ställde en blandning av öppna och stängda frågor för att försöka få en så bra bild som möjligt av vilka faktorer som påverkat deras utveckling som fotbollsspelare.</p><p> </p><p>RESULTAT & SLUTSATS </p><p>Vi har inte lyckats hitta någon klar väg till framgång när det gäller talangutveckling. Vi har däremot kunnat dra en del slutsatser från svaren vi fått och fått in en del förslag på förbättringar. Vi anser att det i Stockholm är en för tidig elitsatsning som påverkar många av spelarna negativt. I de tidiga tonåren kan den fysiska utvecklingen skilja sig mycket mellan olika individer/talanger och för många utslagningar i den åldern kan få många att avbryta sin elitsatsning för tidigt. Vi anser att det går att se att fotbollsgymnasium är bra för spelarnas utveckling. Det är en miljö där spelarna kan utvecklas utan att ha stora krav på kortsiktig framgång som i klubbarna. Respondenterna har överlag varit nöjda med sina karriärövergångar men det är mycket som kan gå fel vid en karriärövergång och som kan få spelarna att tappa motivationen för en fortsatt elitsatsning. Det är få som går vidare till att bli tränare eller domare, 90 % av dem som slutat spela fotboll har inte någon roll alls nu inom fotbollen. </p> / <p>AIM </p><p>The aim with this study was to examine what has happened with the football talents of Stockholm, born 1983 – 1989, both on and off the football field. The intention was to create a foundation for the football federation in Stockholm (StFF), to be used to improve their talent development. The study was based on the following main questions: </p><p>- What are the talents doing today on and off the football field? </p><p>- What is the primary influence for their development? </p><p>- How have their career transitions influenced their development? </p><p>- If they are no longer active, what are the main factors that contributed to them quitting? </p><p>METHOD </p><p>We choose to make a quantitative study. Together with the StFF, we decided to survey those who attended Bosölägret, as they at the time being were considered the best talents in Stockholm. The data collection has been made through a survey sent out too the 392 talents, where we had multiple choice and open ended questions in order to get an as good as possible view of what factors that had influenced their development as football players. </p><p>RESULTS AND CONCLUSIONS </p><p>We haven’t been able to find a clear path to success when it comes to talent development. But we have been able to draw a few conclusions based from the answers on the survey and received a few suggestions on improvements. We believe there is a too early elite investment that influences many of the players negatively. In the early teens the physical development can differ substantially between two talents/individuals and too many eliminations in that age could cause many players to abort their elite investment too early. We consider specialised football schools to be good for the development of the players. This is an environment where the players can develop without the pressure of short term success, unlike the environment in their clubs. The talents have generally been happy with their career transitions but there is a lot of aspects that can go wrong with a career transition and cause the player to quit their elite investment due to lack of motivation. Very few of the players move on to be coaches or referees, 90 % of those who have ended their playing carriers have no function at all in today’s football. </p>

SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med denna uppsats var att undersöka vad som hänt med Stockholms fotbollstalanger födda 1983-1989 både på och utanför fotbollsplanen. Avsikten var att skapa ett underlag för Stockholms Fotbollförbund (StFF) som de ska kunna använda för att förbättra talangutvecklingen inom stockholmsfotbollen. Följande huvudfrågeställningar låg som grund för studien: - Vad gör talangerna idag på och utanför fotbollsplanen? - Vad är det som främst har påverkat deras utveckling? - Hur har talangernas karriärövergångar påverkat deras utveckling? - Om de inte är aktiva längre, vilka olika faktorer har bidragit till att de slutat? METOD Vi valde att göra en kvantitativ studie. Vi bestämde oss för att undersöka de som varit med på Bosölägret eftersom de vid ett tillfälle ansetts som Stockholms största talanger. Datainsamlingen har skett genom att skicka ut en enkät till de 392 talangerna där vi ställde en blandning av öppna och stängda frågor för att försöka få en så bra bild som möjligt av vilka faktorer som påverkat deras utveckling som fotbollsspelare. RESULTAT &amp; SLUTSATS Vi har inte lyckats hitta någon klar väg till framgång när det gäller talangutveckling. Vi har däremot kunnat dra en del slutsatser från svaren vi fått och fått in en del förslag på förbättringar. Vi anser att det i Stockholm är en för tidig elitsatsning som påverkar många av spelarna negativt. I de tidiga tonåren kan den fysiska utvecklingen skilja sig mycket mellan olika individer/talanger och för många utslagningar i den åldern kan få många att avbryta sin elitsatsning för tidigt. Vi anser att det går att se att fotbollsgymnasium är bra för spelarnas utveckling. Det är en miljö där spelarna kan utvecklas utan att ha stora krav på kortsiktig framgång som i klubbarna. Respondenterna har överlag varit nöjda med sina karriärövergångar men det är mycket som kan gå fel vid en karriärövergång och som kan få spelarna att tappa motivationen för en fortsatt elitsatsning. Det är få som går vidare till att bli tränare eller domare, 90 % av dem som slutat spela fotboll har inte någon roll alls nu inom fotbollen. / AIM The aim with this study was to examine what has happened with the football talents of Stockholm, born 1983 – 1989, both on and off the football field. The intention was to create a foundation for the football federation in Stockholm (StFF), to be used to improve their talent development. The study was based on the following main questions: - What are the talents doing today on and off the football field? - What is the primary influence for their development? - How have their career transitions influenced their development? - If they are no longer active, what are the main factors that contributed to them quitting? METHOD We choose to make a quantitative study. Together with the StFF, we decided to survey those who attended Bosölägret, as they at the time being were considered the best talents in Stockholm. The data collection has been made through a survey sent out too the 392 talents, where we had multiple choice and open ended questions in order to get an as good as possible view of what factors that had influenced their development as football players. RESULTS AND CONCLUSIONS We haven’t been able to find a clear path to success when it comes to talent development. But we have been able to draw a few conclusions based from the answers on the survey and received a few suggestions on improvements. We believe there is a too early elite investment that influences many of the players negatively. In the early teens the physical development can differ substantially between two talents/individuals and too many eliminations in that age could cause many players to abort their elite investment too early. We consider specialised football schools to be good for the development of the players. This is an environment where the players can develop without the pressure of short term success, unlike the environment in their clubs. The talents have generally been happy with their career transitions but there is a lot of aspects that can go wrong with a career transition and cause the player to quit their elite investment due to lack of motivation. Very few of the players move on to be coaches or referees, 90 % of those who have ended their playing carriers have no function at all in today’s football.

Det har visat sig att för elitidrottare kan övergången från elitkarriären upplevas problematisk. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur karriärövergångar påverkade framgångsrika elitidrottare och om de upplevde att de fick eller behövde stöd efter elitidrottskarriären. Studien hade en kvalitativ ansats, dataanalys skedde genom kvalitativ innehållsanalys och datainsamling genom seminstrukterad intervjuform med åtta före detta elitidrottare. Resultatet visade att inte några av informanterna upplevde att de fick något stöd från förbundet efter karriärövergången. Analysen resulterade i två övergripande teman ”Utan stöd i besvikelse” och ”Planerat arbete efter karriärövergången. Informanterna i temat ”Planerat arbete efter karriärövergången” anpassade sig lättare till ett liv utan elitidrott i jämförelse med deltagarna i det andra temat som inte hade ett arbete. Skador, sjukdomar och skilsmässor påverkade också måendet. Stöd från familjen, arbete och mentala coacher underlättade anpassningen efter elitidrotten. Studien resulterade i rekommendationer om att informera om karriärövergångar redan i början av tävlingskarriären. / It has been shown that for elite athletes, the transition from the elite career can be experienced as problematic. The purpose of the essay was to investigate how career transitions affected successful elite athletes and whether they felt that they received or needed support after the elite sports career. The study had a qualitative approach, data analysis took place through qualitative content analysis and data collection through a semi-instructed interview form with eight former elite athletes. The results showed that none of the informants felt that they received any support from the union after the career transition. The analysis resulted in two overarching themes “Without support in disappointment” and “Planned work after the career transition". The informants in the theme "Planned work after the career transition" adapted more easily to a life without elite sports in comparison with the other theme where participants did not have a job. Injuries, illness, and divorce also affected the mood. Support from the family, work and mental coaches facilitated the adaptation after elite sports. The study resulted in recommendations to inform about career transitions already at the beginning of the competitive career.

I studien undersöktes forskning och teorier om ledarskap, samt specialidrottselevers upplevelse om talangutveckling, ledarskap och karriärövergångar och hur de talar om dessa aspekter. Med teoretiska inhämtningen av tidigare forskning och undersökningen av specialidrottselevers upplevelse kommer datainsamlingen tillsammans skapa en större förståelse för specialidrottselevers upplevelse av karriärövergången från junior till seniornivå. Fyra semistrukturerade intervjuer av spelare som uppfyllde kriterierna genomfördes där intervjuerna sedan transkriberades och bearbetades. Resultatet visar på viktiga upplevda aspekter för specialidrottselever är att deras tränare har ett ledarskap som bygger på goda relationer och förmåga att skapa goda idrottsmiljöer. Resultatet i denna studie har utvecklat mitt ledarskap och kan vara en hjälp till andra coacher att använda sig av för att utveckla deras ledarskap. För varje ledarskap bygger på coachens egen filosofi och med framkomna aspekter i denna studie kan coacher reflektera och utveckla sin filosofi.

Inledning: Ett problem i samhället är att flickor i stor utsträckning avslutar sin idrottskarriär i tidiga tonåren. Hälften av alla ungdomar som börjar föreningsidrotta slutar innan 20 års ålder. Det är viktigt att minska avhoppen från föreningsidrotten då den visar sig resultera i en god folkhälsa, minskade sjukvårdskostnader och mindre kriminalitet. Eftersom majoriteten av avhoppen är flickor skapas det en ojämställdhet mellan könen, en ojämn hälsa och det minskar flickornas möjligheter att nå professionell framgång. Forskning visar på att avhoppen främst beror på minskat intresse, ökade krav från skolan samt brist på tid och kompetens. För ett fortsatt deltagande visar forskning på att det handlar om att se idrotten som en livsstil och att få känna sig kompetent, även relationer spelar stor roll för ett fortsatt deltagande.Syfte: Undersöka hur kvinnliga fotbollsspelare över 20 år har upplevt sitt fotbollsdeltagande och vad det är som gjort att de fortsatt sitt deltagande.Metod: En kvalitativ metod har använts där semistrukturerade intervjuer genomfördes för att undersöka spelarnas upplevelser av deras fotbollskarriärer. Urvalet är tre kvinnliga fotbollsspelare 23-24 år som spelar i div 1, elitettan och allsvenskan. Analysen gjordes med hjälp av kodning där olika resurser utifrån transitionsterorin användes som teman i kodningen.Resultat: Varje spelare har under karriären upplevt olika händelser som påverkat spelarens deltagande på olika sätt. Dessa händelser berör både framgångar och motgångar i karriären. För att hantera dessa händelser har spelarna använt sig av olika resurser. Dessa resurser handlar om sociala stöd (tränare, familj, lagkamrater), motivation (målmedvetenhet, positiv inställning, framgång), personlighet (fotbollsspelare som identitet, driven) samt kunskaper och färdigheter. Resultatet visar även att spelarna upplevt brister av resurser i vissa sammanhang.Slutsats: De händelser som påverkat spelarnas deltagande är både positiva och negativa händelser. De positiva händelserna handlar om att upplevelsen av att spela är rolig, de har blivit uttagna till distrikt-och landslag och har haft en bra gemenskap i laget. De negativa händelserna som påverkat spelarnas deltagande har varit skador, dåliga tränare, misslyckade övergångar och flytt till nya städer. För att hantera dessa händelser har spelarna haft resurser som lett dem till lyckade övergångar och ett fortsatt deltagande.

Studien utforskar vad tränare/lärare för manliga specialidrottselever med bandyinriktning anser om de faktorer som påverkar spelarnas talangutveckling och karriärövergång från junior till seniornivå. Studien undersöker även vad tränare/lärare anser om deras eget ledarskap, är uppsatta målsättningar hållbara och vilka strategier i ledarskapet till spelarnas talangutveckling och karriärövergång till seniornivå har de identifierat. I syfte att undersöka vilka faktorer som tränare/lärare anser påverkar frågeställningarna genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med lärare som undervisar specialidrottselever i ämnet specialidrott eller tränare för spelarens representationslag i föreningen. Intervjuerna transkriberades och resultatet visade på att tränare/lärare för specialidrottselever har en samsyn när de talar om viktiga faktorer som påverkar ett hållbart ledarskap, talangutveckling och karriärövergångar. Faktorer som att kunna skapa en utvecklande miljö och bygga relationer är viktiga faktorer för en tränare/lärare att kunna hantera. / <p>Idrott och hälsa</p>

The purpose of this study was to investigate the dynamics of motivational forces in career stages in legendary table tennis players. Participants invited for this study were two highly recognized Swedish table tennis players who achieved major titles during their competitive career. The theoretical frameworks included the self-determination theory (SDT; Ryan &amp; Deci, 1985, 2000), achievement goal theory (AGT; Nicholls, 1989), and the developmental model of transition faced by athletes (Wylleman &amp; Lavallee, 2004). The study was based on in-depth narrative interviews on the field where the researcher stimulated participants to tell their stories in retrospect based on their perceptions of motivational drives across different stages. Results revealed that participants were (a) strongly driven by multiple personal goals (e.g., self-determined, winning major titles), (b) had high perception of ability (e.g., high task and high ego), (c) table tennis was central to their lives, and (d) they were surrounded by facilitative environment. Results are discussed in relation to theoretical frameworks and previous research. / Syftet med föreliggande studien var att undersöka dynamiken i motivationsprosessen genom olika karriärövergångar hos legendariska bordtennisspelare. Två välkända svenska bordtennisspelare deltog i studien som har vunnit stora titlar under sina professionella karriärer. De teoretiska ramverk som användes var self-determination theory (SDT; Ryan &amp; Deci, 1985, 2000), achievement goal theory (AGT; Nicholls, 1989) och developmental model of transition faced by athletes (Wylleman &amp; Lavallee, 2004). Studien var baserad på två djup-narrativa intervjuer där deltagarna stimulerades att i retrospekt berätta hur de upplevde dynamiken i deras motivation i olika karriärövergångar. Resultaten visade att deltagarna var (a) stärkt drivna av multipla personliga mål (själv-bestämd, vinna stora titlar), (b) hade hög upplevd förmåga (hög uppgift och hög prestationsmål), (c) bordtennis var central i deras liv, och (d) de var omringade av stödjande miljöer. De erhållna resultat diskuteras i relation till teoretiska ramverk och tidigare forskning.