Denna studie är en kartläggning av empiriskt visade begreppsbilder av komplexa tal, genom en systematisk litteraturstudie av matematikdidaktisk forskningslitteratur. Litteraturen togs fram genom både ett strategiskt urval och ett snöbollsurval. Det konstaterades tidigt att det förekom en stor brist av matematikdidaktisk forskning inom området komplexa tal. Totalt hittades fyra texter: två forskningsartiklar, en doktorsuppsats och ett konferensbidrag. Texterna baserades på bland annat intervjuer, observationer och enkätundersökningar. Åtta begreppsbilder hittades i kartläggningen: komplexa tal är ett matematiskt trick, ett tvådimensionellt tal, ett symboliskt uttryck, ett obegripligt mysterium, egentligen inget tal, har en storleksordning, komplexa rötters natur ifrågasätts och imaginära enheten uppfattas som en enhetsvektor. Det diskuteras i arbetet huruvida det går att avgöra om en begreppsbild är "nära" en formell begreppsdefinition, och det söks eventuella förklaringar och lösningar till vissa missförstånd kring komplexa tal. Bland annat bör lärare eventuellt utveckla elevers talförståelse, förmåga att visualisera komplexa tal, samt erbjuda tydligare användningsområden för komplexa tal. Lärare kan med detta arbete identifiera elevers eventuella begreppsbilder och missuppfattningar som stöd för bedömning av elevers begreppsförmåga. Kartläggningen gör inget anspråk på att vara heltäckande, och vidare studier kring begreppsbilder av komplexa tal efterfrågas. Även fler studier om komplexa tal i allmänhet behövs.

Svensk skola får i allt större utsträckning ta emot elever med annan bakgrund än svensk och det ställer stora krav på mottagandet och hur skolor kartlägger de nyanlända elevernas kunskaper och studieerfarenheter. Syftet med denna kvalitativa studie är att få fördjupade kunskaper om hur kartläggnings- och inskrivningsprocessen på språkintroduktionen för nyanlända ser ut. I vår uppsats undersöker vi även om och på vilket sätt studie- och yrkesvägledares kompetens tas tillvara vid kartläggnings- och inskrivningsprocessen. Studien utgår från två kommuner vilka har mottagande av nyanlända och introduktionsprogrammet språkintroduktion. Tolkningsgrunden i vårt examensarbete är hermeneutiskt, då den metoden passar bra när man beskriver om olika företeelser inom exempelvis skolans värld. För att få en förståelse för hur dessa två kommuner tänker kring kartläggnings- och inskrivningsprocessen av nyanlända ungdomar, valde vi att utgå från tre teorier; Konstruktivistisk karriärteori, Careershipteorin och The theory of circumscription and compromise (begränsningar och kompromisser). Resultatet i vår studie visar att skolorna har olika kriterier för placering av nyanlända på språkintroduktion. Där skola 1:s kriterier för placering var att ungdomen skulle vara nyanländ, asylsökande eller under 18 år. Skola 2 placerar nyanlända ungdomar direkt på språkintroduktion och de ungdomar som kommer inflyttandes till kommunen lotsas vidare till andra introduktionsprogram om de bedöms ha tillräckliga kunskaper i svenska och matematik. Studien visar också att de två undersökta skolorna skiljer sig åt när det gällde inskrivnings- och kartläggningsprocessen, där skola 1 vid inskrivningstillfället inte kartlägger elevernas studiebakgrund eller tankar på framtida studie- och yrkesval, medan skola 2 har en inskrivnings- och kartläggningen med en mer allmän och social karaktär redan från första mötet. Resultatet av vår studie visar att det finns både likheter och skillnader i skolornas syn på kompetens, där skola 1 anser att det kan vara en tillgång att ha en studie- och yrkesvägledare med i själva kartläggningen, men att det inte behövs vid inskrivningen. Skola 2 anser att vägledaren inte behövs vid kartläggningen, utan att det är bättre att vägledaren kommer in senare i processen. Personen på skola 2 som sköter inskrivningen och kartläggningen har en viss vägledarkompetens medan den person som har hand om inskrivningen på skola 1 är administratör. Den kartläggningen som sker på SPRI är av en pedagogisk karaktär.

No description available.

<p>Syftet med denna undersökning är att kartlägga en gymnasieskolas kultur. Denna kartläggning kommer att ingå i ett diskussions- och strategimaterial för arbetet med att forma en ny F – 12 skola (förskoleklass – gymnasiet) med en helhetssyn på elevers lärande. Att bygga en ny skola har väckt många reaktioner bland kommunens invånare, där ibland också lärare.</p><p>Som undersökningsmetod har två olika samtalsmodeller använts, det lärande samtalet samt kvalitativa intervjuer. Större delen av gymnasiets lärare ingår i någon av de genomförda undersökningarna. Resultatet som framkommer visar att skolans lärare upplever att de inte fått vara delaktiga i kommunens skolförbättringsarbete, vilket lett till att en stor del av dem nu är negativa till det planerade skolbygget. Däremot uttrycker de ett behov av att det arbetas fram en gemensam pedagogisk kunskapssyn på gymnasiet.</p><p>Undersökningen avslutas med en diskussion där förbättringsstrategier, med syfte att skapa goda förutsättningar för kommunens inre skolförbättringsarbete, föreslås.</p> / <p>The aim of this study is to survey the school culture of an upper secondary school. This study will be a part of a discussion- and strategy material in a process to form a new school including grades from pre-school to upper secondary school, with a common view of students learning. Building a new school has aroused many reactions from the inhabitants of the municipality, including the teachers.</p><p>As survey method two different kinds of conversations have been used, “learning dialogue” and interviews. A major part of the teachers are included in the researches. The results from these researches shows that teachers do not experience that they are involved in any part of this school improvement process. The outcome of this is that a major part of the teachers in the upper secondary school are sceptic to “the new school- project”, but they do express a need for a common pedagogical view among the teachers.</p><p>This survey ends with a discussion where strategies for school improvement are suggested, with the intention to create a good environment for cultural development.</p>

Idag bedrivs en stor del av forskningen vid högskolor och universitet i projektform. Detta gäller inte minst inom teknik, naturvetenskap och medicin, men numer också inom samhällsvetenskap.Det är vanligt att olika personalkategorier så som exempelvis professorer,docenter, och doktorander ingår i projekten. Projektledaren är oftast den som har ansökt om projektmedlen, eller den person som är mest vetenskapligt meriterad vid avdelningen, vilket ofta är en professor eller docent med lång erfarenhet. Av de här personerna förväntar sig organisationen ofta underverk. De ska medverka i alla möjliga typer av aktiviteter, som exempelvis handledning av doktorander,undervisning, medverkande vid och organiserande av konferenser,ansökan om medel för nya projekt och vara avdelningens ansikte utåt. Dessutom ska de också agera projektledare för en eller flera parallella projekt.I den här uppsatsen redovisar vi först en kartläggning av projektledarkompetens hos projektledare i forskningsprojekt vid Karlstads universitet. Kartläggningen har gjorts med stöd av två enkätundersökningar och sex stycken kompletterande intervjuer. Såväl professorer och docenter som doktorander har medverkat i studien. Kartläggningen visar klart och tydligt att de flesta projektledarna leder projekten baserat på tidigare erfarenheter och merparten saknar ledarskapsutbildning. Detta innebär att beprövade projektledningsmetoder och tekniker sällan används.Baserat på resultat från enkätundersökningarna, intervjuerna och deltagande observationer presenterar vi dessutom fyra konkreta förbättringsåtgärder för forskningsprojekt vid Karlstads universitet. Åtgärderna tror vi kan effektivisera forskningsprojekten och därmed medföra en besparing för Karlstads universitet. Den första åtgärden är att utveckla en kurs i projektledningsmetodik, som sedan erbjuds till alla projektledare vid Karlstads universitet.Den andra åtgärden är att bygga upp en eller flera erfarenhetsnätverk bland aktiva projektledare. Den tredje åtgärden är att skapa ett mentorsprogram för stöd åt nya projektledare. Den fjärde och sista åtgärden är att etablera en grupp med erfarna projektledare som kan ge stöd åt andra projektledare.

Titel: Åtgärdsprogram – Nytta eller bara pappersprodukt?Engelsk titel: Action Program –Useful or just a paper product? Alla elever i grundskolan, som riskerar att inte få betyg, har rätt till ett åtgärdsprogram. Det är lagstadgat och inte något som skolan kan välja bort. Däremot är det svårt att veta om åtgärdsprogrammen alltid används på ett bra sätt och om det har någon effekt på de elever som får ett upprättat.Syftet med mitt examensarbete är att, genom intervjuer med lärare och specialpedagoger undersöka hur lärare formulerar, genomför och utvärderar elevers åtgärdsprogram. Ett annat syfte är att undersöka hur ett åtgärdsprogram i skolan kan vara till hjälp för en enskild elevs utveckling.Resultatet av min undersökning visar att pedagoger uppfattar tanken med åtgärdsprogram som bra, men att de skriver dem för att de är skyldiga att göra det. Pedagogerna i undersökningen menar att det ofta saknas tillräckliga resurser på skolorna för att åtgärdsprogrammet ska kunna bli det levande dokument som de vill ha.

Syftet med denna undersökning är att kartlägga en gymnasieskolas kultur. Denna kartläggning kommer att ingå i ett diskussions- och strategimaterial för arbetet med att forma en ny F – 12 skola (förskoleklass – gymnasiet) med en helhetssyn på elevers lärande. Att bygga en ny skola har väckt många reaktioner bland kommunens invånare, där ibland också lärare. Som undersökningsmetod har två olika samtalsmodeller använts, det lärande samtalet samt kvalitativa intervjuer. Större delen av gymnasiets lärare ingår i någon av de genomförda undersökningarna. Resultatet som framkommer visar att skolans lärare upplever att de inte fått vara delaktiga i kommunens skolförbättringsarbete, vilket lett till att en stor del av dem nu är negativa till det planerade skolbygget. Däremot uttrycker de ett behov av att det arbetas fram en gemensam pedagogisk kunskapssyn på gymnasiet. Undersökningen avslutas med en diskussion där förbättringsstrategier, med syfte att skapa goda förutsättningar för kommunens inre skolförbättringsarbete, föreslås. / The aim of this study is to survey the school culture of an upper secondary school. This study will be a part of a discussion- and strategy material in a process to form a new school including grades from pre-school to upper secondary school, with a common view of students learning. Building a new school has aroused many reactions from the inhabitants of the municipality, including the teachers. As survey method two different kinds of conversations have been used, “learning dialogue” and interviews. A major part of the teachers are included in the researches. The results from these researches shows that teachers do not experience that they are involved in any part of this school improvement process. The outcome of this is that a major part of the teachers in the upper secondary school are sceptic to “the new school- project”, but they do express a need for a common pedagogical view among the teachers. This survey ends with a discussion where strategies for school improvement are suggested, with the intention to create a good environment for cultural development.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers uppfattningar om kartläggning och bedömning i förskoleverksamheten. Detta med fokus på barns språkliga utveckling. Genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom förskoleverksamheten har ovanstående syfte undersökts. Studiens resultat visar att begreppen är svårdefinierade och svåra att skilja åt.  Tvetydigheten gentemot begreppen blir synliga i resultatet då det vissa kallar för kartläggning beskrivs som bedömning av andra respondenter. Vidare framkommer det i studien att pedagogers synsätt på begreppen både påverkar hur de ser på sin yrkesroll och den rådande verksamheten. Pedagogernas synsätt påverkar även dess val av material och arbetsmetod. Slutligen framkommer det dessutom i studiens resultat att kartläggning sker av barn, medan bedömning sker av både barn och verksamhet. Detta trots att styrdokumenten för förskolan tydligt framhåller att det enbart är verksamheten som ska stå i fokus för bedömning.

The purpose of this thesis is to show how to use vulnerability testing to identify and search for security flaws in networks of computers. The goal is partly to give a casual description of different types of methods of vulnerability testing and partly to present the method and results from a vulnerability test. A document containing the results of the vulnerability test will be handed over and a solution to the found high risk vulnerabilities. The goal is also to carry out and present this work as a form of a scholarly work.The problem was to show how to perform vulnerability tests and identify vulnerabilities in the organization's network and systems. Programs would be run under controlled circumstances in a way that they did not burden the network. Vulnerability tests were conducted sequentially, when data from the survey was needed to continue the scan.A survey of the network was done and data in the form of operating system, among other things, were collected in the tables. A number of systems were selected from the tables and were scanned with Nessus. The result was a table across the network and a table of found vulnerabilities. The table of vulnerabilities has helped the organization to prevent these vulnerabilities by updating the affected computers. Also a wireless network with WEP encryption, which is insecure, has been detected and decrypted.

No description available.