Sammanfattning Vi som har valt att skriva om pedagogisk kartläggning heter Marielouise Lundin, 4-9 lärare och arbetar i år 7-9 och Marie Mellwing, fritidspedagog och arbetar på en F-6 skola. Vi valde det här ämnet för att vi genom vår pedagogiska erfarenhet upplever att det inte finns några tydliga svar på hur en kartläggning ska genomföras. I bakgrunden hittar läsaren b l a vilka direktiv som ställs från Skolverket, Lpo 94 (Läroplanen för förskola, skola och fritidshem) vilka rekommendationer som beskrivs i Salamancadeklarationen om elever i behov av särskilt stöd och om kartläggning inför skrivandet av åtgärdsprogram. Vi valde att intervjua fyra specialpedagoger och tre speciallärare, eftersom de i de flesta fall har ansvar för skrivandet av åtgärdsprogram eller i alla fall ingår i den processen. Vi använde oss av en intervjuguide med relativt öppna frågor för att kunna möta den vi intervjuade och fånga upp intressanta trådar i intervjusamtalet. Vi ville få en djupare förståelse för hur och om skolorna kartlade elevernas behov innan de upprättar åtgärdsprogram. Undersökningen har en hermeneutisk ansats med empiriskt förhållningssätt, eftersom vi under arbetets gång ville vara öppna för andra tolkningar. Syftet med den här uppsatsen är dels att beskriva och förklara hur fyra specialpedagoger och tre speciallärare arbetar med pedagogisk kartläggning på individ och miljönivå. Resultatet visar att skolorna gör någon form av kartläggning. När det handlar om att kartlägga på individnivå, så görs detta på olika sätt t ex genom screening. Klassrumsmiljön är det som pedagogerna tittar mest på när det gäller miljön, men specialpedagogerna och speciallärarna beskriver också att de tittar på barnens interaktion med varandra genom social kartläggning och lek-observationer. Två av specialpedagogerna tar inte upp något om hur de kartlägger klassrumsmiljön. Arbetsgången och metoderna för hur de kartlägger ser olika ut. Några skolor gör en grundlig kartläggning på flera områden innan de går vidare. Av vår undersökning kan vi utläsa att två kommuner har tydliga metoder för screening, den tredje har det inte. Gemensamt för de tre kommunerna är att det finns ett kommunövergripande elevhälsoteam, dit pedagogerna skickar ärenden som de inte finner lösning på eller som kräver experthjälp. Alla speciallärare och specialpedagoger, som kommer från tre olika kommuner, samtalar kring ärenden och elever, med elever, med andra pedagoger, arbetslag och föräldrar. Exempel på hinder för kartläggning av miljön, som har framkommit i intervjuerna, är tiden som inte räcker till och arbetsbelastningen som kan bli för stor för både pedagoger, speciallärare och specialpedagoger. Ett annat hinder är den kunskapssyn som pedagogen har. Det är av stor vikt vilken grundsyn som genomsyrar organisationens tankar och pedagogik och den kunskapssyn som råder i skolan. De flesta av specialpedagogerna och speciallärarna säger att de bestämmer i olika sorters grupper hur de ska gå tillväga när de ska kartlägga barns behov av särskilt stöd.

Syftet med den här studien var att undersöka hur nyanlända elever inkluderas från internationell klass till ordinarie undervisning samt på vilka grunder pedagoger tar besluten på. För att nå fram till ett resultat har samtalsintervjuer gjorts på en skola i en mellanstor kommun i södra Sverige. Studiens frågeställningar handlar om inkluderingsfasen och vad pedagogen grundar sina beslut på gällande när en elev i internationell klass är redo att inkluderas i ordinarie klass. Resultat visar att skolan där samtalsintervjuer gjordes inte har något grundläggande bedömning- och kartläggningsmaterial förutom i ämnet svenska. Det visade sig även att varje nyanländ elev bedöms av en annan verksamhet i kommunen innan eleven anländer till den internationella klassen. Gemensamt för de pedagoger som undervisar i den internationella klassen och ledning för skolan, var att försöka inkludera eleven in i ordinarie klass så fort som möjligt, men de lyfte även att ämneskunskaper, den sociala biten och språket som viktiga delar för elevens inkludering.

Syftet med undersökningen var att undersöka vilka arbetssätt som två lärare i årskurs 2 använder i den tidiga läsundervisningen och att jämföra effekten av deras arbetssätt genom att låta de deltagande lärarnas elever göra ett läsförståelsetest. Undersökningens uppläggning är en komparativ fallstudie. Genom mätinstrumenten deltagande observation, semistrukturerad intervju, deltagarvalidering och läsförståelsetest har kvalitativa och kvantitativa data samlats in. Resultatet visar att de deltagande lärarnas arbetssätt till formen ser olika ut men till innehållet ändå liknar varandra. De olika klassernas resultat på läsförståelsetestet blev också mycket lika. Undersökningen är utbildningsvetenskaplig och resultaten är av intresse för skolan och lärarutbildningen.

Vårt examensarbete är ett arbete vi gjort åt Länsstyrelsen i Västra Götaland och syftar till att kartlägga befintlig och planerad vindkraft i länets 49 kommuner. Västra Götaland är det län som har den största ökningen av antal verk i landet. Syftet med denna rapport är att ge länsstyrelsen i Västra Götaland en bättre översikt av vindkraftsläget i länet. Energimyndigheten gör en liknande kartläggning av hela Sverige och vi har fått i uppgift att förmedla den information vi samlat in även till dem. I och med att energimyndigheten föreslagit regeringen nytt planeringsmål att öka vindkraftsproduktionen från idag 1,99 TWh till 30 TWh år 2020 ger man tydliga riktlinjer på hur man ska satsa på vindkraften i framtiden. Den svenska politiken styrs också av EUbeslut där mål för förnybara energikällor utgör en stor del. Kartläggningen ligger också i linje med det nya EU-direktivet Infrastructure for Spatial Information in Europe 2007 (INSPIRE) som syftar till att öka tillgängligheten av geografisk information för allmänheten och även mellan myndigheter. I vår kartläggning har vi gjort en enkät till kommunerna där vi bland annat fick uppgifter om koordinater, fastighetsbeteckning och vilket ansökningsskede de olika verken befinner sig i. Resultatet på detta presenteras i rapporten. Vi kan idag redovisa för 287 befintliga verk och cirka 1450 planerade vindkraftverk i länet. Eftersom vi inte har fått fullständig information från alla kommuner ännu så är undersökningen inte ännu komplett. Arbetet med detta kommer att fortsätta hos Länsstyrelsen, Västra Götaland.

Cykeln har på senare år fått en allt större roll inom transportpolitiska sammanhang. Det finns ettintresse att öka användningen av cykel, framförallt av miljö- och hälsoskäl. Därmed finns detockså ett intresse för att kartlägga cykelvägar på samma sätt bilvägar är kartlagda. Om Sverigescykelvägar fanns samlade i en databas skulle utveckling och underhåll förenklas. Det skulle ävenvara möjligt att ta fram informationstjänster som t.ex. ruttplanering för cykelvägnätet.Målet med det här arbetet var att utveckla en applikation för att kartlägga cykelbanor.Applikationen skulle kunna köras på en PC under Windows XP. Koordinater skulle hämtas frånen GPS-enhet ansluten till datorn och plottas på en karta. Insamlade koordinater skulle ävenkunna omvandlas till noder och länkar för att beskriva vägnätets utsträckning och logiskakopplingar. Projektet genomfördes i samarbete med WM-data.WM-data tillhandahöll ett antal färdiga moduler för uppritning av karta samt hantering avdatabas och GPS-enhet. Problemet kunde grovt delas i tre sektioner; utveckla användargränssnittför applikationen, integrera tillhandahållna moduler i applikationen och utveckla den internalogiken för hantering av länkar och noder. Uppgifterna löstes mer parallellt än sekventiellt.Resultat blev ett program där de tre huvudfunktionerna från användarperspektivet är starta/stoppakartläggning samt upprätta kopplingspunkt (nod). Den applikation som utvecklades under det härprojektets gång har möjliggjort kartläggning av cykelbanor, och det finns ett flertal alternativ förvidareutveckling.

The objective of this thesis is to map the resources and methods used at the department OPPC, at AstraZeneca, and derived from that give suggestions on possible solutions that will increase their productivity. Mapping of the product flow, as well as gathering of process data, has mainly been done using observations, but consultation with the process technicians has also played a great role. Further have theoretical methods been used, based on literature studies, within the areas of Lean production and statistics. The work has incrementally gone forward since the steps taken has been restricted by the irregularity of production which led to the need of creating a fictive production flow. This has affected the lead-time calculations in the way that they are meant to give an indication, rather than an absolute truth, on how different methods described shall be used. The current state analysis showed multiple areas of improvement when defining capacity as value adding time in relation to total throughput time. Using the "standard scenario" as a basis showed that the actual production flow only constituted 50% of the total project time. Further it showed that the workflow contained more non-value adding activities than value adding activities, which is a result of how the work is distributed within the department as well as in the different projects. The thesis resulted in different methods that together will show great reduction in throughput time. The new workflow is based on One-Piece flow, which implies that products should be processed without any delay between the different processing steps. Non-value adding activities have been restructured so that they will have no negative effect on the total throughput time. Based on this thesis, the personal at OPPC should be able to continue the improvement work by doing further measurements that would act as foundation for more detailed lead-time calculations. Restructuring of this kind would not be costly for OPPC but would set some demands on concerned departments. Finally, a prerequisite for this to work is that the engagement of the personal is in focus, or else they may fall back to old routines.

Kvalitet i särskolan handlar enligt Skolverket (2001a) om de mål som formulerats för elevernas undervisning. Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare arbetar med bedömning av elevers kunskapsutveckling i träningsskolan. Hur genomförs den pedagogiska kartläggningen och dokumentationen? Vilka bedömningsredskap använder lärarna? Är målen i de individuella utvecklingsplanerna (IUP) tydligt kopplade till kursplanen? Kvalitativa intervjuer genomfördes på två träningsskolor i en kommun i mellersta Sverige. De intervjuade är nio klasslärare som ansvarar för bedömning av elevers kunskapsutveckling i träningsskolan. Resultatet visar att en kontinuerlig bedömning av elevers kunskapsutveckling genomförs. Den pedagogiska kartläggningen utgörs i huvudsak av observationer och löpande anteckningar. Några av lärarna använder en kartläggningspärm som utgår från kursplanens fem ämnesområden. Portfolio används till viss del. Men när det gäller elever på tidig utvecklingsnivå menar lärarna att kartläggningsmaterial med checklistor som innebär att sätta kryss i ett formulär för att synliggöra vad eleven kan tenderar att peka på de saker som eleven inte kan. Dokumentation kan istället visa på elevens förmågor och lyfta det positiva. Videokameran framhålls av lärarna som ett bra pedagogiskt redskap vid bedömning, särskilt av elever på tidig utvecklingsnivå då den registrerar den icke verbala kommunikationen. Lärarna kan gå tillbaka och analysera videoinspelningarna och på så sätt upptäcka små signaler som är svåra att upptäcka i vardagen. Lärarna anser att kunskap om elevernas funktionsnedsättningar är viktigt vid såväl bedömning av elevernas kunskapsutveckling som vid utformningen av undervisningen och för att kunna anpassa och tillrättalägga miljön. Kommunikation är det redskap lärarna använder för att nå eleverna. För elever på tidig utvecklingsnivå ligger fokus på samspel och interaktion. För elever på tidig utvecklingsnivå upprättar lärarna vad de kallar upplevelsemål. De syftar till att ge eleverna upplevelser som ger erfarenheter. Lärarna arbetar målinriktat, den individuella utvecklingsplanen är ständigt närvarande och målen i IUP är tydligt kopplade till kursplanen. Internetbaserad IUP en datorstödd metod som kan användas som ett levande verktyg där arbetslaget kan gå in och skriva löpande anteckningar, lägga in bilder och filmsnuttar. Föräldrar görs delaktiga i större utsträckning genom att de får inblick i undervisningen vilket i sin tur kan ge en större medvetenhet om målen i kursplanen.

<p>The existence for companies today consists of constant challenges with customers that want more individual products with high quality as quickly as possible. For a company to be able to have a short delivery time, it must also have a short production time. This makes streamlining and improvement of processes a big part of a company’s work</p><p>This thesis has been carried out together with the company Lasermax Roll Systems AB, a world-leading manufacturer of feeding, finishing and monitoring systems for high-speed digital printers. They manufacture their products according to the assembling for costumer order principle.</p><p>The purpose with this thesis is to map and analyze, the assembling process and the test process at Lasermax Roll Systems AB. The mapping of the processes shall result in flowcharts and identifying problems in the processes, which can be used for working with improvements.</p><p>The information for the result has been gathered by interviews of key persons in the processes and studies of existing information at Lasermax Roll Systems AB. Later on the empirical information has been analyzed by comparing with literature from the theoretical part.</p><p>The thesis resulted in flowcharts over the production processes, assembling and test. Also three problem areas were identified which can be used for working with improvements. The three areas are: items and suppliers, control of review and testing of the products.</p><p>Conclusions of this thesis are that working with mapping of processes is very good för companies today to become more effective and improve their business. It is also important for the companies to see the overall picture of their business and work with it, from suppliers to the costumer, together, to be able to deliver a product on time with good quality.</p>

Syftet med studien är att skapa en förståelse hur det går genomföra effektiviseringar av materialförsörjningen i ett tillverkande företag. Detta har sedan mynnat ut i rekommendationer där uppdraget var att minska antalet materialbrister i fallföretagets slutmontering och därmed få processen att flyta jämnare och mer effektivt. Målsättningen är att lösa uppenbarade problem genom att sammanställa lösningar som exponerar sig ur en noggrann förståelse om hur verksamheten fungerar. Empirin och teorin analyseras sedan, med hjälp av en analysmodell, för att skapa en grund till dem dokumenterade problemen och lösningarna som i senare skede beskrivs.

Syftet med detta arbete var att belysa faktorer som förebygger svårigheter i läs- och skrivinlärning samt metoder som används för att identifiera vari svårigheterna består och åtgärder som tillämpas för att stödja elever med läs- och skrivproblematik. Den metod som tillämpats har varit en litteraturstudie samt en mindre empirisk undersökning i form av åtta intervjuer med verksamma lärare i årskurs 1-3. Resultatet visar att faktorer som förebygger läs- och skrivproblem är en riklig tal- och skriftspråklig stimulans i hem- och närmiljö samt en medvetet förebyggande metodik i skolan, med fokus på att systematiskt följa varje elevs läsutveckling. Vidare visar resultatet att de metoder som används för att upptäcka och identifiera läs- och skrivsvårigheter både består i olika former av kartläggningsmaterial och lärares kunskaps- och erfarenhetsbaserade förmåga att på daglig basis avläsa var eleverna befinner sig i inlärningsprocessen. Resultatet visar också att de åtgärder som tillämpas sker i såväl mindre elevgrupper som i enskild undervisning, så kallad en-en-pedagogik, med syfte att träna det som eleverna specifikt behöver. Den sistnämnda formen av undervisning, en-en, har i resultatet framkommit som särskilt effektiv. Det framkommer även att lärares möjligheter till kollegialitet är en essentiell fråga för en effektiv undervisning. Sammanfattningsvis konstateras att skolans primära behov är en fråga om huruvida skolan tillförs ökade resurser.