Bakgrund: Libanon har enligt WHO bland de lägsta suicidtalen i världen samtidigt som detta tabubelagda ämne misstänks vara underrapporterat. Det finns få tidigare studier inom ämnet. Syfte: Att se huruvida, i vilken utsträckning och på vilket sätt suicid framställs av vetenskapliga studier och inom libanesisk massmedia enligt den sociala representationsteorin. Hypotes om åtminstone partiell underrepresentation av suicid. Material och Metoder: Sammanställning och jämförelse av suiciddata, suicidrelaterad forskning och nyhetsartiklar samt artikelanalys enligt social representationsteori. Resultat: Suicidtalen ter sig vara underrepresenterade, medan övriga tillgängliga suiciddata ter sig överensstämmande med varandra. Suicidantal och -artiklar har ökat i och med Libanons försämrade läge 2019. Suicid förankras som ett växande, komplext och skrämmande problem av massmedia. Nyanserad suicidrapportering, dock något få suicidartiklar sett till suicidtalen. Slutsats: Suiciddata, vetenskapliga studier och nyhetsrapporteringen är i stort sett samstämmiga förutom i avseendet antal suicidfall där officiella libanesiska suicidtal ter sig låga. Suicid framställs på ett nyanserat och till största delen adekvat sätt av libanesisk massmedia, dock med tendens till överförenklingar. Hypotesen om partiell underrepresentation stämmer, sett till antalet suicidartiklar, men i övrigt är representationen nyanserad. / Introduction: Lebanon has according to WHO among the lowest suicide rates in the world. At the same time this taboo subject is suspected to be underreported. Few previous studies exist within the field. Aims: To see whether, to which extent and in which way suicide is represented in scientific research and Lebanese mass media according to social representation theory. The hypothesis is that suicide is partially underrepresented. Material and Methods: Compilation and comparison of suicide data, suicide-related research and news. Conduction of an article analysis according to social representation theory. Results: The suicide rates seem to be underrepresented, while other available suicide data seem consistent with each other. Suicide numbers and articles have increased with Lebanon's deteriorating situation in 2019. Suicide is seen as a growing, complex, and frightening problem according to the mass media. The suicide reporting is nuanced, there are however somewhat few suicide articles compared to the number of suicides. Conclusions: Suicide data, scientific studies and news reporting are largely in agreement except regarding the number of suicide cases where official Lebanese suicide rates appear to be low. Suicide is presented in a nuanced and mostly adequate way by the Lebanese mass media, although with a tendency to oversimplify the matter. The hypothesis of partial underrepresentation is true regarding the number of suicide articles, but apart from that the representation is nuanced.

Different forms of non-traditional journalism play an increasingly important role when it comes to informing us about what´s happening around the world. By the use of one case study—the Red Cross and Red Crescent Movement—this essay aims to research the following problem: How does the Red Cross and Red Crescent Movement relate to alternative journalism during disaster and conflict operations? The question is explored from theory on alternative journalism and its alleged empowering potential and as an alternative in cases where traditional journalism fails. Through individual interviews with participants from the organization including one focus group interview, the study gives an overview of how these professionals relate to alternative journalism and how it is incorporated into the Red Cross and Red Crescent Movement´s (hereafter RCRCM) activities. Conclusions include that: RCRCM is increasingly using information from alternative journalism to monitor and listen to different audiences and as sources for operational purposes. Alternative journalism comes with opportunities such as; closer dialogue and feedback, credibility and accountability to the sector as well as empowerment.  Direct Movement organizational benefits include helping to mobilize communities to participate in operations through for instance becoming members and volunteers and contributing to fundraising efforts. However there are challenges, in particularly in view of adhering to the RCRCMs fundamental and key operational principles of impartiality, neutrality and independence. / Olika former av icke-traditionell journalistik spelar en allt viktigare roll för oss när det gäller att informera oss om vad som händer i världen. Genom att använda en fallstudie, rödakors- och rödahalvmånerörelsen, undersöker uppsatsen följande problem: Hur relaterar rödakors- och rödahalvmånerörelsen till alternativ journalistik under katastrof- och konfliktinsatser? Frågan undersöks utifrån teorier om alternativ journalistik och dess påstådda potential som alternativ i fall där traditionell journalistik misslyckas. Genom individuella intervjuer och en fokusgrupp-intervju med kommunikatörer från organisationen ger studien en översikt över hur de förhåller sig till alternativ journalistik och hur den införlivas i rödakors- och rödahalvmånerörelsens (härefter RCRCM) aktiviteter. Slutsatser inkluderar att: RCRCM använder alltmer alternativ journalistik för att följa och lyssna på bredare målgrupper men också som källor för operativa ändamål. Alternativ journalistik ger framförallt möjligheter såsom närmare dialog och återkoppling, trovärdighet och ansvarighet (accountability) för sektorn samt medbestämmande. Direkta organisatoriska fördelar inkluderar underlättandet vad gäller att mobilisera befolkningen till att delta i insatser, till exempel genom att bli volontärer/frivilliga eller medlemmar samt bidra till ökad insamling. Men det finns utmaningar, särskilt när det gäller att följa organisationens grundläggande och viktiga operationella principer om opartiskhet, neutralitet och oberoende.

Syfte Syftet var att genomföra en nationell kartläggning och beskrivning av trauma- och katastrofmedicinska utbildningar för sjuksköterskeutbildningar på grund- och avancerad nivå. Bakgrund Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att göra en systematisk genomgång av traumavården i Sverige och Kunskapscentrum katastrofmedicin Umeå har fått i uppdrag att se över den formella utbildningen i sjuksköterskeutbildningen på grund- och avancerad nivå nationellt. Metod En enkät skickades till samtliga 25 lärosäten som bedriver sjuksköterskeutbildning och till 47 specialistsjuksköterskeprogram med inriktning mot ambulans-, anestesi, intensivvård- eller operationssjukvård. Enkäten bestod av 19 frågor gällande lärosätets trauma- och katastrofmedicinska utbildning. Resultat Alla 25 sjuksköterskeutbildningar och 43 specialistsjuksköterskeprogram svarade på enkäten. Efter analys framkom att trauma- och katastrofmedicinsk utbildning ingår i olika i grad och med varierande innehåll vid de olika lärosätena. Slutsats Utbildningar på grund- och avancerad nivå bör ses över för att kunna säkerställa en nationellt likvärdig och tillräcklig utbildning i trauma- och katastrofmedicinsk vård.   Nyckelord: Trauma, katastrof, kurser, utbildning, sjuksköterskeutbildning / Purpose. The aim was to conduct a national survey and a description of trauma and disaster medical training courses for nurses at the undergraduate and graduate levels.   Background. The government has given the National Board of Health and Welfare an assignment to conduct a systematic review of trauma care in Sweden. The Center for Disaster Medicine at Umeå University has been commissioned to review the formal trauma and disaster education in nursing education at the undergraduate and graduate level nationally. Method. A questionnaire was sent to all 25 universities engaged in nursing education and to 47 specialist nursing programs within the ambulance, anesthesia, intensive care and operating theater nursing care. The questionnaire consisted of 19 questions regarding the university´s trauma and disaster medical training. Results. All 25 nursing and 43 of the specialist nursing programs responded to the survey. The analysis showed that trauma and disaster medical care were provided in various degrees and with various content at the different institutions. Conclusion. Nursing programs at undergraduate and graduate levels should be reviewed further in order to ensure a nationally equivalent and sufficient training in trauma and disaster medical care.   Keywords: Trauma, Disaster, Courses, Training, Nursing education

Diplomová práce analyzuje možnosti komerčního pojištění pro řešení dopadů přírodních katastrof. První kapitola se věnuje současným změnám ve vývoji klimatu. Druhá kapitola zachycuje dopad klimatických změn na pojistný průmysl. Ve třetí jsou rozebrány možnosti zajistného trhu pro krytí dopadů katastrof. Čtvrtá kapitola je věnovaná alternativním metodám pro transfer rizika, které začínají být zajímavé v souvislosti se ztenčující se kapacitou zajistného tru v souvislosti s potřebou krytí živelních rizik katastrofického rozsahu. V rámci páté kapitoly je popsán dopad a možnosti řešení přírodních katastrof v rámci České republiky.

<p>Informationssäkerhet är ett begrepp som blir allt mer aktuellt inom organisationer idag. Hotnivån som dagens allt mer ihopkopplade system ställs införär hög. Detta ställer krav på att organisationer och myndigheter skall kunna hantera störningar som orsakas av sådana attacker. Målet är att verksamheten skall påverkas så lite som möjligt eller att eventuella effekter skall vara kortlivade, verksamheten skall kunna hållas kontinuerlig eller oavbruten. Detta mål kräver att avbrotts- och katastrofscenarion förutses och planläggs innan de inträffar. </p><p>Syftet med denna uppsats är att ge kunskap om hur kontinuitet för IT-stödet inom Landstinget i Östergötland säkerställs. Arbetet med att förutse och planera för störningar har på senare tid blivit allt vanligare och kallas vanligen för kontinuitetsplanering. Vi ser kontinuitetsplaneringen som en process som producerar en kontinuitetsplan. Delar som termer och definitioner, säkerhetspolicy, informationssäkerhet och förvaltning utgör råvarorna i planeringen och kontinuitetsplanen är produkten.</p><p>I denna uppsats har vi kommit fram till att ett system eller en verksamhet kan befinna sig i ett av två tillstånd, normalfas och insatsfas. I insatsfasen har en planerad eller oplanerad störning inträffat som kan göra att vardagliga rutiner inte räcker till för att klara av situationen. Arbetet med att upprätthålla kontinuitet går ut på att planera för- och minimera tiden som verksamheten befinner sig i insatsfasen.</p>

<p>En katastrofsituation är alltid unik och dess konsekvenser beroende av händelsens omfattning. När katastrofen är ett faktum är dock alltid information och kommunikation en viktig del av katastrofhanteringen och den informationstörst som uppstår gör medierna till en viktig part i kriskommunikationen.</p><p>Den omfattande och tragiska flodvågskatastrofen i Sydostasien 2004 följdes av en intensiv medierapportering i svensk nyhetspress. Denna studie beskriver katastrofrapporteringen som den framgår i Aftonbladet, Dagens Nyheter och Östgöta Correspondenten de fem första dagarna efter händelsen. Sammanlagt analyseras 394 artiklar hämtade från tre olika genrer; ledare, nyheter och insändare. Med hjälp av kvalitativ text- och innehållsanalys studeras vilka teman, aktörer och källor som förekommer i materialet. Vidare genomförs en komparativ analys där likheter och skillnader mellan tidningarna och mellan genrer klarläggs. Resultatet diskuteras sedan utifrån medieteorier om nyhetsvärdering, medielogik och pressetiska regler.</p><p>Nyhetsartiklarna i de undersökta tidningarna domineras av sju teman och samtliga tidningar fokuserar på de personliga skildringarna. I ledarna är de olika temana av mer allmän karaktär. Kategorierna av aktörer är definierade utifrån funktion i texten och analysen resulterar i sju sådana funktioner. Den vanligaste kategorin består av personer som berättar om sina upplevelser av katastrofen. Vidare används anonyma källor frekvent i samtliga undersökta tidningar. Det är även brukligt att tidningarna använder andra medier som källor. Studiens resultat visar att tidningarnas rapportering är relativt likvärdig. De skillnader som ändå finns har sin förklaring i tidningarnas respektive identitet.</p><p>Rapporteringen kännetecknas av intensitet, konkretion och personifiering i samtliga undersökta tidningar. Vidare visar resultatet att de undersökta tidningarna intar en mer informerande roll än en granskande. Förekomsten av anonyma källor samt olika spekulationer tyder även på att snabba nyheter prioriteras före korrekta.</p> / <p>A catastrophe is always a unique situation and the consequenses are depending on its extensiveness. When the catastrophe is a fact, information and communication will be an essential part in the meaning of helping suffering and worried people to mentally recover. The immediate lack of information in such a situation makes media a crucial part in handling individual crisis via medias opportunities to communicate with authorities and the public.</p><p>The enormous tsunami with its tragic consequences in south east Asia 2004 was followed by a comprehensive mediareporting in the swedish press. In this study I will describe the reports as they were printed in Aftonbladet, Dagens Nyheter and Östgöta Correspondenten during the first five days after the dramatic event. In total I have studied and analyzed 394 articles from three different genres; the editorial page, the news and the page with printed letters to editor. Through qualitative methods and especially using text analysis I have studied different themes, those who operate and the sources. Furthermore I make a comparative analyze between the newspapers, where I study similarities and differences. The same comparison is made between the three different genres. The result is then discussed together with mediatheories about the value of news, the logic of media and pressethical rules.</p><p>The newsarticles are dominated by seven themes and all newspapers focused on the individual situation. The operators are divided into categories and the reason how to get into one or another category is depending on what kind of role the operator has in the studied article. The most common role is people who tells about their experience from the catastrophe. Furthermore is anonymous sources together with references to other media very common in all three newspapers. My result shows that the newspapers reports are relatively alike. The small differences I have found have their explanation in each newspapers identity.</p><p>The reports tend to express feelings of intensity and clearness. They are also personal. Futhermore, the result shows that the newspapers are acting as intermediaries of information more than as critics. The occurence of anonymous sources together with different speculations in common makes the journalists focus more on fast reporting than on correct reports.</p>

En katastrofsituation är alltid unik och dess konsekvenser beroende av händelsens omfattning. När katastrofen är ett faktum är dock alltid information och kommunikation en viktig del av katastrofhanteringen och den informationstörst som uppstår gör medierna till en viktig part i kriskommunikationen. Den omfattande och tragiska flodvågskatastrofen i Sydostasien 2004 följdes av en intensiv medierapportering i svensk nyhetspress. Denna studie beskriver katastrofrapporteringen som den framgår i Aftonbladet, Dagens Nyheter och Östgöta Correspondenten de fem första dagarna efter händelsen. Sammanlagt analyseras 394 artiklar hämtade från tre olika genrer; ledare, nyheter och insändare. Med hjälp av kvalitativ text- och innehållsanalys studeras vilka teman, aktörer och källor som förekommer i materialet. Vidare genomförs en komparativ analys där likheter och skillnader mellan tidningarna och mellan genrer klarläggs. Resultatet diskuteras sedan utifrån medieteorier om nyhetsvärdering, medielogik och pressetiska regler. Nyhetsartiklarna i de undersökta tidningarna domineras av sju teman och samtliga tidningar fokuserar på de personliga skildringarna. I ledarna är de olika temana av mer allmän karaktär. Kategorierna av aktörer är definierade utifrån funktion i texten och analysen resulterar i sju sådana funktioner. Den vanligaste kategorin består av personer som berättar om sina upplevelser av katastrofen. Vidare används anonyma källor frekvent i samtliga undersökta tidningar. Det är även brukligt att tidningarna använder andra medier som källor. Studiens resultat visar att tidningarnas rapportering är relativt likvärdig. De skillnader som ändå finns har sin förklaring i tidningarnas respektive identitet. Rapporteringen kännetecknas av intensitet, konkretion och personifiering i samtliga undersökta tidningar. Vidare visar resultatet att de undersökta tidningarna intar en mer informerande roll än en granskande. Förekomsten av anonyma källor samt olika spekulationer tyder även på att snabba nyheter prioriteras före korrekta. / A catastrophe is always a unique situation and the consequenses are depending on its extensiveness. When the catastrophe is a fact, information and communication will be an essential part in the meaning of helping suffering and worried people to mentally recover. The immediate lack of information in such a situation makes media a crucial part in handling individual crisis via medias opportunities to communicate with authorities and the public. The enormous tsunami with its tragic consequences in south east Asia 2004 was followed by a comprehensive mediareporting in the swedish press. In this study I will describe the reports as they were printed in Aftonbladet, Dagens Nyheter and Östgöta Correspondenten during the first five days after the dramatic event. In total I have studied and analyzed 394 articles from three different genres; the editorial page, the news and the page with printed letters to editor. Through qualitative methods and especially using text analysis I have studied different themes, those who operate and the sources. Furthermore I make a comparative analyze between the newspapers, where I study similarities and differences. The same comparison is made between the three different genres. The result is then discussed together with mediatheories about the value of news, the logic of media and pressethical rules. The newsarticles are dominated by seven themes and all newspapers focused on the individual situation. The operators are divided into categories and the reason how to get into one or another category is depending on what kind of role the operator has in the studied article. The most common role is people who tells about their experience from the catastrophe. Furthermore is anonymous sources together with references to other media very common in all three newspapers. My result shows that the newspapers reports are relatively alike. The small differences I have found have their explanation in each newspapers identity. The reports tend to express feelings of intensity and clearness. They are also personal. Futhermore, the result shows that the newspapers are acting as intermediaries of information more than as critics. The occurence of anonymous sources together with different speculations in common makes the journalists focus more on fast reporting than on correct reports.

Informationssäkerhet är ett begrepp som blir allt mer aktuellt inom organisationer idag. Hotnivån som dagens allt mer ihopkopplade system ställs införär hög. Detta ställer krav på att organisationer och myndigheter skall kunna hantera störningar som orsakas av sådana attacker. Målet är att verksamheten skall påverkas så lite som möjligt eller att eventuella effekter skall vara kortlivade, verksamheten skall kunna hållas kontinuerlig eller oavbruten. Detta mål kräver att avbrotts- och katastrofscenarion förutses och planläggs innan de inträffar. Syftet med denna uppsats är att ge kunskap om hur kontinuitet för IT-stödet inom Landstinget i Östergötland säkerställs. Arbetet med att förutse och planera för störningar har på senare tid blivit allt vanligare och kallas vanligen för kontinuitetsplanering. Vi ser kontinuitetsplaneringen som en process som producerar en kontinuitetsplan. Delar som termer och definitioner, säkerhetspolicy, informationssäkerhet och förvaltning utgör råvarorna i planeringen och kontinuitetsplanen är produkten. I denna uppsats har vi kommit fram till att ett system eller en verksamhet kan befinna sig i ett av två tillstånd, normalfas och insatsfas. I insatsfasen har en planerad eller oplanerad störning inträffat som kan göra att vardagliga rutiner inte räcker till för att klara av situationen. Arbetet med att upprätthålla kontinuitet går ut på att planera för- och minimera tiden som verksamheten befinner sig i insatsfasen.

Bakgrund: Katastrofer kan vara orsakade av naturen eller av människan. Oavsett vad som orsakat katastrofen har sjuksköterskor en betydande roll i katastrofsjukvård och internationella humanitära insatser. Det är ett arbete som ställer höga krav på individens kompetens. Resultat från flera studier runt om i världen visar att sjuksköterskor ofta anser att deras utbildning inte är tillräcklig för att kunna hantera de problem som kan dyka upp i ett katastrofområde. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vilken kunskap och kompetens sjuksköterskor anser vara nödvändiga för att kunna arbeta på bästa sätt i ett katastrofområde. Metod: I denna studie har tre intervjuer genomförts. För att undersöka vilken kunskap och kompetens sjuksköterskor behöver har insamlad data analyserats genom manifest innehållsanalys. Resultat: Genom analysen framkom tre huvudkategorier: Förberedande kunskaper &amp; färdigheter; Situationer på plats samt Ledning på plats. I kategorin Förberedande kunskaper &amp; färdigheter beskriver respondenterna den kunskap de anser vara nödvändig innan uppdragets början. Det var viktigt att ha teoretisk kunskap om bland annat vitala parametrar och infektionssjukvård. Erfarenhet av att vårda sjuka barn framkom som viktigt. Inom Situationer på plats beskrivs de olika arbetsuppgifter och roller respondenterna haft under respektive uppdrag. Varierande problem och utmaningar framkom, bland annat att behoven ofta översteg resurserna. Ledning på plats beskriver respondenternas återkommande roller som arbetsledare och chef. Det handlade bland annat om att kunna fatta beslut, att ha ansvar och kunna samverka med såväl kollegor som myndigheter. Slutsats: Resultatet i denna studie tyder på att ledarskap är en av de viktigaste kompetenserna i humanitära insatser. Grundutbildningen till sjuksköterska i Sverige är tillfredställande och ger rätt teoretiska kunskaper för att kunna arbeta med katastrofsjukvård. Utöver en god teoretisk kunskap anses erfarenhet av framförallt pediatrisk omvårdnad vara viktigt för arbetet i humanitära insatser. Klinisk betydelse: Resultatet i denna studie kan användas för att utveckla kursplaner i sjuksköterskeutbildningen och förberedande utbildningar för humanitära insatser. / Background: Disasters can be of natural cause or be man made. No matter the cause of the disaster nurses will play a significant role in disaster nursing and international humanitarian operations. The work sets high demands on the individual's competence. Results from several studies around the world show that nurses often feel their education is not sufficient to be able to deal with the problems that may arise in a disaster area. Aim: The purpose of this study was to explore what knowledge and competence nurses consider necessary in order to work optimally in a disaster area. Method: In this study, three interviews were conducted. To explore what knowledge and competence nurses need, the collected data was analyzed through manifest content analysis. Findings: The analysis revealed three main categories: Preparatory knowledge &amp; skill; Situations on site and Management on site. In the category Preparatory knowledge &amp; skills the respondents describe the knowledge they consider necessary before the beginning of the mission. It was important to have knowledge of, among other, vital parameters and infection care. Experience of caring for sick children emerged as important. Within Situations on site the different roles and tasks the respondents had during each mission was described. Various problems and challenges emerged, among other that needs often exceeded the resources. Management on site describes the respondents recurring roles as supervisors and managers. These included being able to make decisions, to have responsibility and to be able to interact with both peers and authorities. Conclusion: The result of this study suggests that leadership is one of the most important competencies in humanitarian operations. The nursing education in Sweden is satisfying and it provides the right theoretical knowledge to work with disaster nursing. In addition to good theoretical knowledge, experience of especially pediatric care is of importance for the work in humanitarian operations. Clinical impact: The result of this study can be used to develop curricula in nursing education and preparatory courses for humanitarian operations.

Uppsatsens syfte är att undersöka kris- och katastrofhanteringens utveckling i Borås Stad och huruvida de uppnår de krav som ställs på kommunal nivå när det kommer till kris- och katastrofhantering samt dess organisering i arbetet. Uppsatsen syftar även till att undersöka hur organiseringen är för dem som drabbats av en kris eller katastrof. Intervjuer genomfördes med totalt fem personer med ledarroller inom olika förvaltningar inom Borås Stad. Två av dessa arbetar på Centrum för kunskap och säkerhet (CKS), två på Krisstöd vid allvarlig händelse samt en person från Servicekontoret. För att kunna besvara syftet och frågeställningarna för studien har tidigare forskning, litteratur och lagverk använts. Det är främst Centrum för kunskap och Säkerhet (CKS) som har huvudansvaret när det kommer till kris- och katastrofhanteringen inom Borås Stad. I studien framkom det att Borås Stad uppnår de krav som ställs på kommunal nivå när det gäller kris- och katastrofhantering utifrån Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, vilken vi främst utgått från för att se huruvida de uppnår de krav som ställs på dem. Den förändring som vi främst kunnat utläsa utifrån intervjusvaren var en organiseringsförändring som skett 1 januari 2017 där man gick till en mer central kris- och katastrofhantering. Krisstöd vid allvarlig händelse finns med och stöttar den enskilde efter en kris eller katastrof men genomför även en uppföljning med de drabbade. / The purpose of this research is to investigate the crisis and disaster management developments in Borås Municipality and whether they meet the requirements placed on the municipal level when it comes to crisis and disaster management as well as organization of work. The paper also aims to investigate how the organization is for those affected by a crisis or disaster. Interviews were conducted with five people with leadership roles in various departments within Borås Municipality. Two of them works at the Centre for knowledge and safety (CKS), two at the emergency support in case of serious incidents and one person from the Service Office. In order to answer the purpose and research questions, previous research, literature, jurisdiction, and law has been used while conducting this research. We found that it is mainly the Centre for knowledge and safety (CKS), which has the main responsibility when it comes to crisis and disaster management in Borås Municipality. What we have concluded is that Borås Municipality accomplishes the requirements placed on the municipal level towards crisis and disaster management on the basis of Law (2006:544) of municipalities and County Council actions upon and during extraordinary events in peacetime and preparedness, What we mainly focused on was to see whether they meet the demands placed on them. The main changed that was identified during interviews was an organizational change that took place on January 1st 2017 where they transformed into a more central crisis and disaster management. Emergency support upon a serious event exists and support the individual after a crisis or disaster and conduct follow-ups with the affected.