Bakgrund: Både kateteranvändning och residualurin kan leda till flera komplikationer i efterförloppet. Att studera detta ansågs betydelsefullt ur ett kvalitetssäkerhetsperspektiv. Syfte: Att beskriva förekomst av postoperativ residualurin efter neurokirurgi relaterat till kateteranvändning. Syftet var även att belysa hur sjuksköterskor dokumenterade detta och om eventuella riktlinjer fanns och hur de i så fall följdes. Metod: Kvantitativ, retrospektiv studie med deskriptiv ansats. En journalgranskning genomfördes och de 144 patientjournaler som studerades på den aktuella vårdenheten valdes ut genom ett konsekutivt urval. Resultat: Nästan samtliga patienter vars journaler studerades hade haft urinkateter under operationen. För de patienter där residualurin hade förekommit var detta dokumenterat i standardvårdplanen hos samtliga. Bland några få patienter fanns detta även dokumenterat i en individuell vårdplan under sökord elimination. Sju av 10 patienter som hade mer än 400 ml urin i blåsan vid ultraljudsundersökning urintappades med hjälp av ren intermittent kateterisering. 3 patienter blev urintappade trots mindre än 400 ml urin i blåsan. Dokumentationen av residualurin var delvis bristfällig och de riktlinjer som fanns följdes inte fullt ut. Slutsats: Tydliga riktlinjer för dokumentation av residualurin är något som gynnar både patient och vårdgivare. Det leder sannolikt till att omvårdnadsåtgärder kan utföras i rätt tid och att komplikationer av olika slag kan undvikas.

Bakgrund: Urinvägskatetrar (KAD) är vanligt förekommande inom sjukvården och ses hos patienter när miktion inte kan ske självmant. Kateterrelaterad urinvägsinfektion är den vanligaste vårdrelaterade infektionen och beror vanligtvis på att bakterier har lyckats ta sig in i kroppen genom urinmynningen. Vårdpersonal är ansvariga för både inläggning och skötsel av KAD, därav är det viktigt för vårdpersonal att beakta kliniska riktlinjer och även kunna identifiera potentiella risker som kan ske i samband vid insättning och kvarhållande av KAD. Syfte: Undersöka vilka åtgärder som kan förebygga kateterrelaterad urinvägsinfektion. Metod: Litteraturstudien genomfördes med en kvantitativ studiedesign. Sökning av empiriska studier med kvantitativ metod gjordes i databaserna Pubmed och CINAHL varifrån 10 artiklar sammanställdes till ett resultat. Resultat: I resultatets sammanställning framkom tre teman i koppling till kateterrelaterad urinvägsinfektion. Dessa teman bestod av: kännedom om riskfatorer, följdsamhet till riktlinjer och kännedom om riskfaktorer.

Bakgrund: Det finns tre olika former av behandling med urinkateter vilka alla har olika egenskaper och påverkar användaren i olika utsträckning. Urinvägsinfektion är en vanlig komplikation i samband med kateteranvändning och den personliga upplevelsen av behandlingen skiljer sig beroende på vilken typ av urinkateter som används. En ökad förståelse för patienters upplevelser av långvarig behandling med urinkateter kan hjälpa sjuksköterskor att individanpassa information och omvårdnad avseende kateterbehandlingen. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av långvarig kateterbehandling i det dagliga livet. Metod: Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt där 11 vetenskapliga artiklar utgör grunden för resultatet. Sökningarna har genomförts i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: I litteraturöversikten framkom ett antal områden vilka påverkade livet för kateteranvändare. Huvudkategorierna som identifierades var: Betydelsen av informationoch kunskap och Påverkan på individen. Vidare fann vi fem underkategorier: Handhavande, komplikationer, sexualitet, kroppsuppfattning och självbild, självständighet och dagliga aktiviteter. Slutsats: Kateteranvändande patienter önskar tydligare information kring kateteranvändande. Ökad kunskap och informationsnivå sågs stärka patienternas självkänsla och möjligheten att leva ett mer självständigt liv. För att säkerställa att patienternas frågor och behov tillgodoses krävs att sjuksköterskorna känner sig trygga och kompetenta i dessa avseenden. / Background: There are three different forms of treatment with urinary catheters, all of which have different characteristics and affect the user to different extents. Urinary tract infection is a common complication associated with catheter use, while the personal experience of thetreatment differs depending on the type of urinary catheter used. An increased understanding of patients’ experiences of long-term treatment with urinary catheters can help nurses to customize information and nursing regarding catheter treatment. Aim: To describe patients’ experience of long-term catheter treatment in daily life. Method: This study has been conducted as a literature review where 11 scientific articles form the basis for the results. The searches were performed in the databases CINAHL and PubMed. Results: The literature review revealed several areas that affected the lives of catheter users. The summary main categories that were identified were: The importance of information and knowledge and Impact on the individual. Furthermore, we found in these main categories six subcategories: Care, complications, sexuality, body image and self-image, independence, and daily activities. Conclusions: Catheter-using patients wants more information regarding catheter use. Increased knowledge was seen to strengthen patients’ self-esteem and the possibility to live a more independent life. To ensure that patients’ questions and needs are met, nurses must feel safe and competent in these regards.

Användningen av kvarliggande urinkateter har länge varit en viktig del av patientvården, men inte helt utan komplikationer. I samband med urinkateterisering ökar risken kraftigt att drabbas av urinvägsinfektion. Den vanligast förekommande vårdrelaterade infektionen på svenska sjukhus är idag kateterassocierad urinvägsinfektion.

Bakgrund: En av de vanligaste skadorna som drabbar patienter som är inlagda på sjukhus är vårdrelaterade infektioner. Tidigare undersökningar har visat att kateterassocierad urinvägsinfektion är bland de vanligaste vårdrelaterade infektionerna. Detta är ett problem som kan ge ett ökat lidande hos patienten och en skapa en förlängd vårdtid.Syfte: Att undersöka vilka faktorer i omvårdnaden som påverkar frekvensen av urinvägsinfektion hos patienter med kateter.Metod: Litteraturstudie med en sammanställning av elva vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats.Resultat: I resultatet av litteraturstudien framkom sex teman: val av kateter, följsamhet till hygienrutiner, steril tvätt eller tvål och vatten, position av kateterpåsen, kateterbehandlingens längd och pågående antibiotikabehandling. Det visades att det var viktigt att följa de hygienrutiner som var utarbetade. Att placera kateterpåsen i rätt position gav signifikanta skillnader för utveckling av kateterassocierad urinvägsinfektion. Resultatet av val av kateter visade sig vara olika där bland annat Nitrofuralkateter visade sig ge skillnad. Vilka medel som användes till tvätt av periuretrala området visade inte ha signifikanta skillnader i utvecklingen av kateterassocierad urinvägsinfektion. När det kommer till användning av antibiotika så visade det sig att det gav en påverkan på kateterassocierad urinvägsinfektion om antibiotikan är insatt tidigt och då på grund av annan infektion.Konklusion: Omvårdnadsfaktorer som påverkar frekvensen av kateterassocierad urinvägsinfektion spelar roll i hur sjuksköterskan hanterar omvårdnaden kring patienter med kateter. Det är därför viktigt att sjuksköterskan ständigt håller sig uppdaterad kring de riktlinjer och den forskning som sker kring detta ämne. / Background: One of the most common injuries suffered by patients who are hospitalized are healthcare associated infections. Previous studies have shown that catheter-associated urinary tract infections are among the most common nosocomal infections. This is a problem that can cause increased suffering of the patient and create an extended time in hospital.Purpose: To examine which factors in the care that affected the frequency of urinary tract infection in patients with catheter.Method: Literature study with a compilation of eleven scientific articles with quantitative approach.Results: In the results of the literature study emerged six themes: choice of catheter, adherence to hygiene, sterile wash or soap and water, the position of the catheter bag, catheter duration of treatment and ongoing treatment with antibiotics. It shows that it was important to follow the hygiene procedures that were drafted. Placing the catheter bag in position yielded significant differences for the development of catheter-associated urinary tract infection. The result of the choice of catheter was found to be different where, among other things Nitrofuralkateter proved to provide the difference. Which cleansers used to wash the genital area did not have significant differences in the development of catheter associated urinary tract infection. When it comes to the use of antibiotics, it turned out that it gave an impact on catheter-associated urinary tract infection if the antibiotic is prescribed early and because of a another infection.Conclusion: Nursing Factors affecting the rate of catheter-associated urinary tract infection plays a role in how nurses manage nursing care around patients with urinary catheter. Therefore, it is important for the nurse to constantly keep updated about the guidelines and the research done on this topic.

Bakgrund: Kvarvarande katetrar är vanligt förekommande i vården och det finns en mängd olika anledningar till att patienter ordineras dessa. Oftast sker ordinationen i samband med problem eller sjukdomar i urinvägarna. Med kvarvarande katetrar följer även en del komplikationer. Somliga komplikationer uppstår på grund av den teknik som används vid katetersättningen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa patientens upplevelse av att leva med en kvarvarande kateter. Metod: En litteraturöversikt har gjorts i denna studie. Tio stycken resultatartiklar söktes fram, nio var kvalitativa och en var kvantitativ och de har sedan analyserats och tolkats för att sedan tematiseras. Artiklarna har hämtats från databaserna CINAHL Complete, PubMed och Psyc Info. Resultat: Resultatet beskrivs i två teman som presenterar skillnaderna mellan negativa upplevelser och positiva upplevelser. Resultatet visar att katetern kunde upplevas som ett hinder i vardagen och ofta upplevde deltagarna smärta, som vid urinvägsinfektion, oro eller obehag vid läckage och blockage. Självbilden och sexualiteten kunde förändras då vissa deltagare inte längre upplevde sig själva som kvinnliga eller manliga. Några deltagare upplevde även en positiv förändring i livet då de menade att katetern bidragit till en ökad frihet och trygghetskänsla. Diskussion: Metodens styrkor och svagheter bearbetas i metoddiskussionen. I resultatdiskussionen diskuteras resultatet med vårdvetenskapligt material och valda delar av Katie Erikssons omvårdnadsteori som belyser lidandet. / Background: Indwelling catheters are common in health care and there are multiple causes why patients get them prescribed. The most common reasons for the prescription is of difficulties and or diseases in the urinary tracts. Indwelling catheters are also an cause of complications like infections, pain or other catheter problems. Aim: The aim of this study was to explore the patient's experience of living with an indwelling catheter. Method: A literature review was conducted. Ten scientific articles were analyzed, interpreted, nine were qualitative and one was quantitative and then categorized into two themes. The articles were found from the databases CINAHL Complete, PubMed and Psyc Info. Results: The result presents two themes which represents the differences between the negative and the positive experiences from the patients. The result described that urinary catheter became an obstacle in the everyday life and were often the reason to urinary tract infection, anxiety, discomfort under leakage or blockage. The patients self-image and sexuality could sometimes change since some of the patients did not experienced themselves as the person they used to be before they got the urinary catheter. Some patients experienced a positive change in their life because they felt that the catheters contributed them with a sense of security and freedom. Discussion: The method's strengths and weaknesses are processed in the discussion. The result discussed articles and selected parts of Katie Eriksson nursing theory that highlights the suffering.

Sjuksköterskestudenters erfarenheter av följsamhet till hygienrutiner vid insättning av kvarliggande kateter via urinröret Fredrik Persson Ola Robertsson Sammanfattning  Bakgrund: Infektioner relaterade till behandling med urinkateter är en av de vanligaste bakomliggande orsakerna till vårdskada och bedöms därför vara ett stort problem, såväl internationellt som i Sverige. Insättning av kvarliggande kateter via urinröret är en omvårdnadshandling och därför är det sjuksköterskan som ansvarar för insättningen. Samtidigt är säker vård en av sjuksköterskans kärnkompetenser och handlar om att säkerställa en hög patientsäkerhet. I vårdhandboken finns riktlinjer för insättning av kvarliggande kateter via urinröret, som är baserade på forskning och evidens. Däremot finns det begränsat med forskning av hur sådana riktlinjer efterlevs av både vårdpersonal och sjuksköterskestudenter.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters erfarenheter av följsamhet till hygienrutiner vid insättning av kvarliggande kateter via urinröret under verksamhetsförlagd utbildning. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskestudenter från termin fyra och sex vid Blekinge Tekniska Högskola genomfördes. Innehållsanalysen skedde manifest i enlighet med Lundman och Hällgren Graneheims metod.  Resultat: I resultatet framkom att sjuksköterskestudenterna hade erfarenheter av både god följsamhet och bristande följsamhet till hygienrutiner vid insättning av kvarliggande kateter via urinröret. Analysen resulterade i följande sex kategorier: att tillämpa basala hygienrutiner, att tillämpa vårdhandbokens föreskrifter, att tillämpa steril metod, att tillämpa ren metod, att hygienrutiner inte tillämpas vid enskilda förberedande moment samt att kontaminera katetern vid insättning. Slutsats: Det konstaterades att flera av sjuksköterskestudenterna hade erfarenheter av bristande följsamhet vilket kan leda till att patienten drabbas av vårdskada. Samtidigt fanns flera erfarenheter som beskrev hur en steril metod tillämpades där den kvarliggande urinkateterns sterilitet bevarades. Utifrån detta ses ett behov av förbättringsarbete samt ytterligare forskning. Nyckelord: hygienrutiner, intervjustudie, KAD, kvarliggande kateter via urinröret, sjuksköterskestudent, säker vård, vårdrelaterade infektioner

PICC-line är en central venkateter som läggs in via en perifer kanyl i överarmen med hjälp utav ultraljud. Patienter som behöver intravenös behandling i mer än fem dagar är i behov av en central venkateter för att säkerställa tillförseln av dessa läkemedel. Inläggning är kostnads effektiv, den kräver ett minimum av resurser och görs utav picclinesjuksköterskor. Denna kvalitativa studie med semistruk-turerade frågor syftade till att ta del av patientens upplevelse av att få en PICC-line kateter inlagd. Kände patienten sig lugn under ingreppet, var han eller hon väl informerad och upplevde personen någon smärta? Tio intervjuer genomfördes och resultatet visade att informanterna kände sig lugna och att smärtan var låg. De intervjuade ansåg att informationen om PICC-line inläggningen var tillräcklig, men de hade behov av att få veta vad som kunde hända när katetern var på plats. Dessa obesvarade frågor gav upphov till oro och rädsla. Resultatet ska också ses som en förbättring i omvårdnaden för dessa patienter och som information till andra sjuksköterskor på vårdavdelningar, att PICC-line är ett alternativ när det gäller centrala venkatetrar. / PICC-line is a central vein catheter placed by cannulation of a peripheral vein above the elbow using ultrasound. Patients requiring parenteral therapy for more than five days need a central venous access so the infusion of the drugs can be done safely. The PICC-line insertions are less expensive then other central venous access, it’s simple and inserted by nurses. This qualitative study with semi-structured questions, non standard interviews, had the intent to understand the patient’s experience of PICC-line insertion. Did the patient feel calm during the insertion, was he or she well informed and did the patient experience any pain? Ten interviews were made and the results showed that the informants felt calm and the levels of pain were low. They also preceded that the information about the PICC-line insertion was sufficient, but they expressed a wish to learn more about what side effects could arise when they had got their PICC-line. These unanswered questions caused anxiety and fear. The results may improve nursing intervention to these patients and to inform nurses in other departments about PICC-line and that PICC-line is an alternative to other central catheters.

Bakgrund: Urinvägsinfektioner är en av de vanligaste vårdrelaterade infektionerna inom svensk sjukvård. Varje år drabbas 65 000 personer av en vårdrelaterad infektion, av dessa är 14 % urinvägsrelaterad. Detta medför onödigt lidande för patienten, men ger också upphov till förlängda vårdtider och ökade kostnader för hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan kan arbeta preventivt för att minska förekomsten av vårdrelaterade urinvägsinfektioner. Metod: Studiens design var en litteraturöversikt innehållande 15 vetenskapliga artiklar, varav 13 stycken var kvantitativa och två stycken var kvalitativa. Datainsamlingen har skett via sökningar i databaserna PubMed och Cinahl, valda artiklar granskades med granskningsmallar och sammanställdes sedan i resultatet. Resultat: Resultatet visade att ett förebyggande arbete kring rutiner vid kateterisering innebar minskade risker för att drabbas av urinvägsinfektioner. Utbildning och ökad medvetenhet kring hygien visade sig ha en positiv effekt både hos patienter och bland personal. Det påvisades även ett positivt samband med ett ökat vätskeintag samt kosttillskott i form av tranbärskapslar. Slutsats: För att minska vårdrelaterade urinvägsinfektioner krävs det att sjuksköterskan har en följsamhet i det förebyggande arbetet. Utbildning bland personal och patienter, större medvetenhet kring basala hygienrutiner och korrekt rutiner vid kateterisering har en stor betydelse i det preventiva arbetet. / Background: Urinary tract infection is one of the most common nosocomial infections in Swedish health care. Each year, 65 000 people suffer from a nosocomial infection, of which 14 % are urinary tract related. This problem causes unnecessary suffering for the patient, prolonged waiting times and increased costs for health care. Aim: The aim of this study was to describe how nurses could prevent nosocomial urinary tract infections. Methods: This was a literature review based on 15 articles. Of these, 13 studies had a quantitative approach and two studies had a qualitative approach. The data collection has been done by searching in the databases PubMed and Cinahl. Chosen articles were reviewed by using reviewing templates, analyzed and were compiled in the result. Results: The result showed that proactive work regarding routines when catheterize amounted to less risks for patients suffering from urinary tract infections. Education and increased awareness around hygiene turned out to have a positive effect on patients in decreasing urinary tract infections and on staff behavior. There was also a positive correlation between an increased fluid intake and cranberry capsules as a supplement. Conclusion: To reduce nosocomial urinary tract infections it is required that the nurse is involved in the proactive work. Education for staff and patients, greater awareness around basic hygiene routines and correct routines when catheterizing has a big impact on the proactive work.

No description available.