Dagens organisationer verkar i en komplex miljö. För att manövrera en framgångsrik organisation i denna miljö ställs det krav på att chefer ska skapa riktning gentemot de anställda. När anställda upplever svårigheter att förstå vad som förväntas av dem och åt vilket håll organisationen vill gå mot uppstår en problematik. Denna studie ämnar att undersöka hur Key Performance Indicators (KPI) utformas och används, samt vilken funktion det fyller för riktningsskapande inom organisationer. Studien är av kvalitativ form, där det empiriska underlaget insamlas genom semi-strukturerade intervjuer. Det empiriska underlaget utgör grunden till analysen, vilket indikerar att KPI:er är komplext men viktigt inom organisationer. Vidare belyser analysen att KPI:er behöver vara både välutformade och korrekt använda för att de ska kunna ha en positiv påverkan för riktningsskapandet, där kompetens och kommunikation är de mest framträdande faktorerna.

Todays changing market makes it increasingly important for companies to be able to change and adopt to different market dynamics. Companies that manage to undergo a change often differ from those that fail. Key performance indicators is a tool that enables companies to measure where they stand in relation to other companies, but also to know where they want and where they´re going. Looking at change as inevitable, it´s becoming more common for companies to take outside help from companies who are experts when it comes to change. Studies also shows that a trend shift has taken place the last 15 years, where businesses have become more likely to take help from experts to reduce burden on its own staff but also to be bale to focus on theirordinary activities. Transformator Design is one of those experts and their desire to select the "best" key performers indicators, with a focus on the customer, are the foundation of this thesis. Moreover, the objective of this study is to contribute to the understanding of how companies, in general, should work with change management. The study has, after examination of theory and previous empirical studies, conducted interviews with the five companies SEB, Netsurvey, Telia, Ica and Skandia. Common to these companies is that they are all engaged in change management. The result of the theories shows that there is no general panacea when it comes to the choice of KPI, but it varies depending on the type of business that a company carries. When it comes to the selection of KPI, all firms, regardless of business, should select those that reflect the firm´s business, employees and customers. This is because the customer indirectly is affected by a satisfied business with satisfied employees. / Dagens föränderliga marknad gör det allt mer viktigt för företag att kunna förändra och anpassa sig till olika marknaders dynamik. Företag som lyckas genomgå en förändring skiljer sig ofta från de som går i konkurs. Nyckeltal är ett verktyg som gör det möjligt för företag att mäta var de står i förhållande till andra företag, men också för att veta vart de vill och vart de är på väg. I och med att förändring är nödvändigt blir det allt vanligare för företag att ta hjälp utifrån  av  företag  som  är  experter  på  förändring.  Studier  visar  även  på  detta,  då  en trendförskjutning har skett de senaste 15 åren, där företag har blivit mer benägna att ta hjälp av  experter  gällande  förändringsarbete,  dels  för  att  minska  belastningen  på  den  egna personalen men också för att kunna fokusera på den ordinarie verksamheten. Transformator Design är en av dessa experter och deras önskan om att välja ut "de bästa" nyckeltalen, för förändring, med fokus på kunden, är grunden till detta examensarbete. Fortsättningsvis är målsättningen med studien att bidra med förståelse för hur företag, i allmänhet, bör arbeta med förändringsarbete Studien har, efter granskning av teori och tidigare empiriska studier, utfört intervjuer med de fem företagen SEB, Netsurvey, Telia, Ica och Skandia. Gemensamt för dessa företag är att de alla  bedrivit  förändringsarbete. Resultatet av  teorierna visar  på  att  det  inte  finns  någon generell patentlösning när det kommer till val av nyckeltal, utan att det varierar beroende på vilken typ av verksamhet som ett företag bedriver. Vid val av nyckeltal bör dock samtliga företag, oavsett verksamhet, välja ut sådana som speglar både verksamheten, medarbetarna och kunden. Detta eftersom kunden indirekt påverkas av en nöjd verksamhet med nöjda medarbetare.

Bygg- och anläggningsindustrin brottas med frågor kring produktivitetsutveckling, då inte önskad produktivitet alltid uppnås. För att kunna öka och utveckla produktiviteten bör anläggningsföretag kunna mäta och följa upp sina prestationer. Genom att kunna mäta prestationer skapas en förståelse över hur verksamheten går och i vilken riktning den är på väg. Det finns svårigheter med att ta fram ett tydligt arbetssätt kopplat till målarbete inom anläggning då alla projekt har unika förutsättningar att utgå ifrån. Fel inom anläggningsprojekt kan leda till stora ekonomiska konsekvenser för företaget, och utan en tydlig målbild med relevanta prestationsmått är det svårt att veta om arbetet som utförs ligger i linje med de satta målen eller ej. För att kunna bemöta problemen har forskning inom problemområdet föreslagit att det är viktigt att det finns ett linjerat arbetssätt genom hela organisationen, så kallad strategisk linjering. Då företag inom bygg- och anläggningsbranschen länge blivit kritiserade för sin långsamma utveckling är strategisk linjering av prestationsmått ett intressant område att studera. Det är även ett relativt outforskat område när det kommer till andra studier och speciellt fallstudier inom bygg- och anläggningssektorn. Syftet med examensarbetet är att bidra till en ökad kunskap om strategisk linjering av produktionsmål och prestationsmått och dess specifika implementering inom anläggning. Examensarbetet studerar ett konkret implementeringsarbete avseende strategisk linjering av produktionsmål och prestationsmått inom ett anläggningsföretag. Målet med studien är att, med utgångspunkt i litteratur inom ämnesområdet adressera följande två huvudfrågeställningar: 1.     Hur kan ett anläggningsföretag implementera strategisk linjering mellan produktionsmål och prestationsmått? 2.     Vad kan utgöra hinder respektive möjliggörare vid implementering av strategisk linjering av prestationsmått inom anläggning?   Datainsamlingen har bestått av intervjuer, dokumentinsamling och observationer. Innan datainsamlingen påbörjades utfördes en litteraturstudie inom forskningsområdet strategisk linjering av prestationsmått som ligger till grund för den teoretiska referensramen och den framtagna analysmodellen.   För att möjliggöra implementering av strategisk linjering mellan produktionsmål och prestationsmått krävs en sammanhängande målnedbrytning från ett anläggningsföretags övergripande mål ned till specifika produktionsmål som sedan kan följas upp genom tydliga mätbara prestationsmått. Prestationsmåtten ska vara lätta att förstå och utföra, och vara linjerade med de specifika produktionsmålen som i sin tur är linjerade med anläggningsföretagets övergripande mål. Analysen av litteraturen sammanvägt med fallföretagets förutsättningar visar att det är av värde att ha prestationsmått som både indikerar på vad som sker just nu, och vad som har skett under en viss period för att både kunna vara proaktiva och reaktiva i sitt agerande kopplat mot målarbetet. De prestationsmått som återkommande nämns i litteratur kring strategisk linjering av prestationsmått och som är analyserade i studien för att uppfylla detta är key performance indicators (KPI), performance indicators (PI), result indicators (RI) och key result indicators (KRI). Då projekt inom anläggningsbranschen består av väldigt varierande förutsättningar finns det möjliggörare för att lyckas implementera strategisk linjering av prestationsmått, men det finns även en del hinder.   Det största hindret med strategisk linjering av prestationsmått som upptäcktes i studien är att lyckas få prestationsmåtten tydligt mätbara då olika aktiviteter i ett anläggningsprojekt mäts i olika enheter. Det har visat sig att vara viktigt att alla som ska använda prestationsmåtten har en förståelse varför de ska användas, och hur de ska användas för att få öka möjligheterna för ett gemensamt arbetssätt inom företaget. Ytterligare ett hinder är om prestationsmåtten tas fram utan anknytning till produktionsmål, kritiska framgångsfaktorer, strategi, övergripande mål och vision, vilket skulle bidra till en avsaknad av enhetlighet inom ett anläggningsföretags målarbete. Det sista hindret som studien visar är om prestationsmåtten används på fel sätt och enbart visar resultat på past performance. Möjliggörarna till strategisk linjering av prestationsmått har visat sig vara att tydligt utformade prestationsmätningar bidrar till ett gemensamt arbetssätt, och det blir enklare att kontinuerligt följa upp resultat över tid. Med tydligt utformade prestationsmått ökar sannolikheten att tidigt upptäcka avvikelser som i sin tur kan korrigeras i rätt tid innan problemet hinner växa sig större. Rekommendationerna till fallstudieföretaget och andra anläggningsföretag blir att tydliggöra hur prestationsmåtten ska mätas, och hur de ska följas under projekten. Nästa steg blir att tydligt sprida prestationsmåtten ut i verksamheten för att säkerställa att alla förstår hur de ska användas vilket kan leda till större möjlighet att styra processen i rätt riktning.

HR och personalfrågor är två ämnen som växt sig starkare de senaste åren och diskuteras än idag hur organisationer kan få ut det bästa ur sina mänskliga resurser och även organisationen i enlighet med organisationens strategier. Centralt i arbetet kring personalnyckeltal och strategier finns HR som både aktör och rådgivare. Studien utgick från att det finns en länk mellan personalnyckeltal och HR-strategier som HR arbetar med, då tidigare studier och empirin hade bekräftat länken. Men förklaringen om vad som finns i länken och hur det fungerar är det som saknades i tidigare studier, vilket blev studiens syfte att fylla.För att studien skulle kunna behandla det empiriska material som samlats in så användes en teoretisk referensram innehållande nyckeltal, Strategisk Human Resource Management, kommunikation och organisatoriskt lärande. Vi valde ett kvalitativt tillvägagångssätt då studien ämnade förstå ett fenomen. De olika respondenterna som deltog jobbar med personalnyckeltal och HR-frågor i privat och offentlig sektor.Den insamlade empirin ställdes sedan mot den teoretiska referensramen i analysen för diskussion, som i sin tur ledde fram till ett slutresultat. Under analysen upptäcktes likheter mellan tidigare studier och empirin, där det fanns en länk mellan personalnyckeltal och HR-strategier. Dock sågs empirin som drivande i frågan om hur länken ser ut och hur den användes. Studiens slutsats grundades i det empiriska materialet, styrkt av den teoretiska referensramen som ger grund till de påståenden som togs upp i empirin. Vilket resulterade i skapandet av en modell för att förklara länkens innehåll och hur den används. / HR and personnel management are two topics that have grown stronger in recent years and are still debating how organizations can get the most out of their human resources and also the organization in accordance with the organization's strategies. At the heart of the work with personnel key figures and strategies is HR as both an actor and a consultant. The study was based on the assumption that there is a link between personnel key figures and HR strategies that HR is working on, as previous studies and empirical evidence have confirmed the link. But the explanation of what is in the link and how it works is what is missing in previous studies, which the purpose of the study is meant to fill.In order for the study to process the empirical material collected, a theoretical frame of reference was used containing key figures, Strategic Human Resource Management, communication, and organizational learning. We chose a qualitative approach as the study aimed to understand a phenomenon. The various respondents who participated worked with staff key figures and HR issues in the private and public sectors on a daily basis. The collected empiricism was then compared to the theoretical frame of reference in the analysis for discussion, which in turn led to a final result. During the analysis similarities between previous studies and the empiricism was discovered, where there was a link between personnel key figures and HR strategies. However, empiricism was seen as driving the question of how the link presents itself and how it is used. The study's conclusion was based on the empirical material, supported by the theoretical frame of reference which provided the basis for the claims that were raised in the empirical data. Which resulted in the creation of a model to explain the content of the link and how it´s used.

Den här uppsatsen behandlar huruvida det går att mäta marknadsföringsaktivitet i sociala medier eller inte. Idag används Return of Investment (ROI) mätningar för att mäta vilken avkastning en marknadsföringssatsning ger. Syftet med uppsatsen är således att klargöra för de begrepp och mätmetoder som används, samt deras tillförlitlighet. För att besvara de framtagna frågeställningarna har omfattande datainsamling gjorts i form av skriven litteratur och intervjuer. Det har även gjorts egna observationer genom mätningen av en marknadsförd kampanj i de sociala medieverktygen Facebook och Twitter. De slutsatser som tagits fram grundar sig på en diskussion och analys av arbetets teoretiska och empiriska avsnitt. ROI mätningar är i behov av en omdefiniering för att anses vara användbara, där fokuseringen kring en ekonomisk avkastning bör avskaffas och istället ersättas av en annan form av valuta. Samtidigt är begrepp och tillvägagångssätt för mätningen av marknadsföringsaktivitet i sociala medier så pass modernt, att ytterligare forskning i ämnet är att föredra för att på sikt utveckla dagens mätmetoder för detta ändamål. / This research report discusses whether it's achievable to measure the activity in social media marketing. Today the measurement endure so called Return of Investment (ROI) metrics and which profit there is to gain from different investments and marketing ventures made. The main reason with this report is to explain the concept of measurement methods and various procedures. To achieve an answer for the questions made, an extensive collection of data from books and scientific articles was necessary. The gained data also come from implement interviews and measurement observations of a market campaign on Facebook and Twitter. The conclusion are then based on a discussion of the theoretical and empirical parts of this report. The ROI metrics need a different meaning to be useful for this kind of measurement and leave to hold off the focus of an economic profit. To measure the activity in social media marketing is still a relatively modern concept and with new measurement tools developing in the near future a further research is to recommend.

Over roughly the last three decades, governments worldwide have implemented public private partnerships (P3s) to mobilize both private funds and public resources to develop transportation infrastructure, which has provided private entities contemporary opportunities to design, finance, construct, operate and maintain these important assets. Typically, P3s are large and complex undertakings that involve and impact many stakeholders, including public officials, financiers, builders, business owners and taxpaying citizens. Consequently, their efficacy depends – to a great extent – on how well they meet the interests of this array of stakeholders. Hence, effective assessment of P3s is crucial to determine whether these infrastructure initiatives and project outcomes satisfy these stakeholders' interests throughout a P3's life-cycle. Researchers and practitioners have considered various aspects of P3s when considering their performance. In general, the current research landscape related to P3 performance includes two major areas: (1) the identification and implementation of critical success factors (CSFs) and key performance indicators (KPIs), and (2) the development of frameworks that conceptualize approaches to measure P3 performance. Numerous studies have focused on CSFs that are the "ingredients" of effective P3s. More recent studies have emphasized KPIs that are metrics to assess them. Alternatively, some research has taken a life-cycle approach to propose approaches for P3 evaluation that are more comprehensive than assessments of P3 delivery time and cost. While this research has produced useful insights, limited emphasis has been placed on assessing P3 performance comprehensively and beyond the public and private sector dichotomy. Therefore, this research develops a framework that identifies and assesses key stakeholder interests in P3s as a means to characterize their performance. Subsequently, this framework was employed in a case study of four P3 projects to evaluate how well these cases met stakeholder expectations and ultimately performed. The research to develop the framework and conduct the case study was organized in three integrated studies. The first study employed a systematic literature review of CSFs and KPIs where the extant literature remains largely segmented and fragmented. Synthesis of the literature helped to identify and characterize various CSFs and KPIs and their current employment within the P3 performance domain. This led to the development of a CSF-KPI framework that integrates these factors and indicators throughout a P3 project's lifecycle. The outcome of the first study served as the foundation for the second study where the framework to assess stakeholders' interests was constructed. In this process, the second study followed a systematic approach by integrating key components to assess performance. The development process involved several key steps: (1) identification of the key stakeholders – specifically the state (elected bodies and executive agencies), investors (equity providers), producers (project service providers) and users/citizens (individuals or groups impacted by a project); (2) characterization of their principal interests; (3) selection of indicators of these interests; (4) linkage of the indicators with 11 performance dimensions ranging from project environment to revenue and operations; and (5) connection of the performance dimensions with four levels of performance: planning, project management, business, and future potential. The framework was demonstrated and substantiated using data from the I-495 Capital Beltway Express project. The application confirmed the replicability of the framework. The final study utilized the framework to evaluate P3s effectiveness in serving stakeholders goals and objectives. A multiple case study was conducted of four P3 highway projects in the United States: I-495 Capital Beltway Express, LBJ Expressway, SR 125 (South Bay Expressway), and SH 130 (5and6) to examine the extent that state, investor, producer, and user/citizen interests were fulfilled. Overall, I-495 and LBJ Expressway met stakeholder interests more effectively than SR 125 and SH 130 (5and6); these two cases had stronger planning, project management, and business performance. Notably, the I-495 case was an unsolicited (or market lead) proposal that followed a collaborative planning process to shape and define the project to meet mutual interests while the LBJ Expressway case utilized a competitive best-value procurement to generate an innovative technical solution that reduced the project's cost and footprint. Whereas SR 125 and SH 130 (5and6) experienced various issues that led to their bankruptcy; the new owners of both projects have taken steps to improve their outlook. Overall, the research deepens understanding of the factors that impact stakeholder interests and their expectations of P3s, presents a holistic framework for P3 assessments, and provides evidence of how well multiple P3s performed, moving beyond conceptual frameworks that are currently found in the literature. / Doctor of Philosophy / Public-Private Partnerships (P3s) have been adopted extensively to facilitate the development of transportation infrastructure. The need for more efficient and effective P3 projects makes performance assessment increasingly important, especially with respect to stakeholder interests and expectations. Also, effective and efficient assessment of P3 performance is crucial to determine whether this infrastructure development strategy meets owners and stakeholders needs throughout the P3 project lifecycle. The absence of an effective and comprehensive approach to evaluate P3 performance can result in reliance on anecdotal evidence, which may inaccurately portray the outcomes of these projects. While numerous studies have examined multiple facets of P3s over the last two decades, limited emphasis has been placed on comprehensively assessing their performance. Consequently, the purpose of this research is to advance the state of knowledge of P3 project performance in the transportation sector. To realize this purpose, this dissertation performed three integrated studies. The first study examined the current literature to identify factors that influence P3 outcomes and metrics that measure them. The second study developed a performance assessment framework, which captures various phases of a project's life cycle and considers the perspectives and objectives of the range of stakeholders involved in or impacted by P3s. Further, the framework was demonstrated and substantiated using data from the I-495 Capital Beltway Express project. Finally, the third study examined four cases in the US market – I-495, LBJ Expressway, SR 125 (South Bay Expressway), and SH 130 (5and6) – to examine to what extent state, investor, producer, and user/citizen interests were fulfilled. The case study illustrated that I-495 and LBJ Expressway met stakeholder interests more effectively than SR 125 and SH 130 (5and6); I-495 and LBJ Expressway fulfilled their implementation, financial and service expectations whereas SR 125 and SH 130 (5and6) experienced implementation issues and financial distress. Overall, these studies support improved understanding of the factors that impact stakeholder interests in P3s and provide evidence of how well four P3s projects performed over time.

Safety is the main concern of the aviation industry. All Air Navigation Service Providers must have a Safety Management System (SMS) which states how safety is handled, promoted and prioritized. By developing Key Performance indicators (KPIs), it is possible to quantify the effectiveness of a SMS, discover potential flaws and improvement measures. This thesis identifies principles behind the SMS, the development of KPIs and suggest potential KPIs for the Swedish air navigation service provider LFVs’ SMS. A literature study was performed and organisation specific documents were analysed to develop potential KPIs within the areas timely compliance with international obligations, competency and adoption and sharing of best practices based on an EASA questionnaire. This work presents a set of 27 performance indicators and recommends 6 as potential KPIs for the three areas together. The KPIs are developed specifically for LFV but could be applicable for other organisations with similar SMS structure and processes. They should be analysed within the organisation and, potentially, have thresholds set before implementation.

Since the introduction of the Municipal Finance Management Act (MFMA) in 2003 and the Public Sector Risk Management Framework in 2010, Municipalities had to start focusing on proper risk management as part of their management activities. Within the government sector, risk management needs to be implemented in order to prevent financial losses and to improve service delivery. If shortcomings regarding risk management exist within a municipality, it could have a negative effect on sound financial management and the outcome of annual audits. This study was conducted to test the hypothesis, namely if shortcomings regarding risk management exist within a municipality. Should this be the case, it could possible affect sound financial management and the outcome of annual audits. This was to a large extent proven within this case study and it is likely that other municipalities will have similar problems. Information was obtained from two groups of officials of the Sedibeng District Municipality by means of one-on-one interviews and hand delivered questionnaires. Group 1 consisted of 14 officials not in management positions and group 2 of 11 officials in senior management positions. The questionnaire comprised five sections of questions that aimed at determining the extent of knowledge and attitude of the respondent towards monitoring, assessment, identification and response to risk management within their specific departments. Analysis of the results indicated clearly that the overall risk management knowledge differed substantially from group 1 to group 2. The knowledge, monitoring, assessment, identification and response to risk management activities were minimal or unclear to respondents not in management positions. Respondents in senior management positions were more aware of risk management responsibilities. However they admitted that it was not always done as required and in many cases only due to compliance. The results are strengthened by the statement released by the Auditor General in his 2011 audit report on Sedibeng District Municipality stating “the implementation of appropriate risk management activities to ensure risk assessment, were not conducted and the risk strategy to address the risks was not developed and monitored.” Various recommendations are proposed within this article that could improve the overall management and sustainability of risk management within municipalities. / M Development and Management (Public Management and Governance), North-West University, Vaal Triangle Campus, 2014

Submitted by Silvana Teresinha Dornelles Studzinski (sstudzinski) on 2015-10-26T11:39:49Z No. of bitstreams: 1 Pedro Flach Junior_.pdf: 776374 bytes, checksum: 6b70326962fb6acab96f4377843ce8e5 (MD5) / Made available in DSpace on 2015-10-26T11:39:49Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Pedro Flach Junior_.pdf: 776374 bytes, checksum: 6b70326962fb6acab96f4377843ce8e5 (MD5) Previous issue date: 2015-05-18 / Nenhuma / O complexo ambiente empresarial exige que áreas distintas do conhecimento estejam alinhadas ao foco de um negócio específico. A escola da administração capacita o gestor a definir modelos objetivos capazes de medir o desempenho empresarial. Por sua vez, a escola do direito auxilia o gestor na condução de demandas legais relacionadas às mais diversas áreas do negócio. Esta relação entre métodos objetivos de gestão e elementos subjetivos existentes na condução de um departamento jurídico é um dos desafios que deve ser vivenciado pelos profissionais responsáveis pela sua estruturação e condução. Um dos papéis do gestor jurídico é estruturar e conduzir o departamento, responsável pela condução das demandas legais de um negócio, e o mesmo deve observar os mesmos princípios gerenciais aplicáveis à gestão das demais áreas empresariais, com especial enfoque à sua mensuração de desempenho. Inserido dentro da estrutura de uma empresa cujo desempenho é foco de constante monitoramento, o departamento jurídico também está sujeito ao controle de sua performance, sendo que esta responsabilidade é tarefa do gestor responsável pela sua condução. A criação e uso de indicadores específicos para a mensuração de desempenho do departamento jurídico da empresa na qual está inserido é o desafio que deve ser observado pelo gestor jurídico moderno. O presente estudo busca, através da metodologia do Design Research, elaborar um roteiro direcionador capaz de auxiliar o gestor do departamento jurídico na análise de formas de atuação do departamento, identificação de elementos chave e tarefas essenciais e, por conseguinte, construção de indicadores de desempenho (Key Performance Indicators - KPIs) eficazes, uma vez que estão diretamente relacionados ao negócio e alinhados com à realidade específica de um determinado empreendimento. / The intricate corporate environment requires that distinct areas of knowledge be aligned with the focus of a specific business. The School of Business Administration enables the executive to define objective guidelines for measuring business performance. Differently, the Law School assists the executive with the management of the demands regarding the various divisions of the corporate structure. The relation between objective methods of management and the existing subjective aspects which the administration of a legal department entails, is one of the challenges to be tackled by the professionals controlling its structuring and managing. The role of the legal manager is to structure and control a legal department responsible for conducting the legal demands of a business, and it must take into consideration the same managerial principles applicable to the administration of other business divisions, with a focus on the key performance indicators. Once being inserted into the structure of a company whose performance is entitled to constant monitoring, the legal department is also subject to having the control of its performance, being this the role of the legal manager. The creation and usage of specific indicators for the legal department performance measurement is the challenge that must be observed by the modern legal manager. Using the Design Research methodology, the present study aims to provide a guiding framework to help the legal department executive define the managing strategies for the department, identify the key elements and therefore, formulate effectual Key Performance Indicators - KPIs, since they are directly related to the business and aligned with the specific reality of a determined business.

Resumo: Os cenários gerenciais atuais têm demandado tomadas de decisão cada vez mais rápidas por parte dos gestores. Para que estas decisões sejam tomadas com assertividade é necessário que estes gestores tenham suporte de ferramentas robustas de controle e geração de dados e indicativos de desempenho. Em particular para gestores de produção de empresas multiprodutoras estas informações não são obtidas com facilidade em função dos diferentes processos que cercam a fabricação dos variados itens do portfólio da empresa. A UEP, Unidade de Esforço de Produção, busca, através da inclusão de uma unidade de medida, o estabelecimento de parâmetros que permitam comparar diferentes naturezas de produtos e proporcionar ao gestor uma leitura unificada do desempenho de seus processos. Este trabalho tem como objetivo apresentar uma adaptação do método como opção para a geração destes indicadores, estruturar uma proposta de implantação do método e propor um estudo de caso de implantação da UEP em uma indústria fabricante de produtos para a área da saúde e metrologia técnica seguindo esta metodologia proposta validando-o junto aos gestores responsáveis. No cenário inicial esta empresa não possui indicadores precisos de desempenho. O estudo de caso proporcionou a avaliação dos resultados de um período subsidiando os gestores para a tomada de decisões. / Abstract: Management scenarios have demanded an increasingly fast decision-making process. To support it, managers and decision-makers must rely on performance and data generation tools to help them to get the assertiveness and accuracy they need to decide. Particularly for production managers of multi products enterprises, this information is not easily obtained due to the complex environment of these firms, made of several and inter-related processes supporting the manufacture of various products. The UEP Method (Production Effort Unit) is a methodology aimed to provide a benchmark to compare production processes performance among different products in a standardized way. This work presents the UEP as an option for providing these performance indicators, also a structure for deploying the tool and a case study of the use of UEP in a multi product healthcare company is presented. Initially, the company had no accurate performance indicators. After applying UEP for a short period of time, the efficacy of the results in supporting the decision-making process was analyzed and discussed.