This paper addresses strong artificial intelligence (AI) and, if it is possible,if consciousness could be replicated. Focus lies on Searle's article Minds,brains and programs and David J. Chalmers's theory that consciousness can be replicated because it is as an organizational invariant. The purpose is to evaluate Searle's argument against strong AI in light of Chalmers theory that simulation is replication in terms of consciousness. My thesis is that Chalmers can show that simulation can be replication but not that it is enough to prove strong AI possible. My conclusion is that Searle's arguments against strong AI in the said article does not hold but Chalmers also cannot prove that consciousness can be replicated. However, Chalmers can prove that simulation and replication in some cases can be the same. If it would be possible for some type of semantic content to emerge from syntax, the path for strong AI is open. / Denna uppsats behandlar stark artificiell intelligens (AI) och, om det är möjligt, huruvida medvetande skulle kunna replikeras. Som utgångspunkt används Searles artikel Minds, brains and programs samt David J. Chalmersteori om att medvetande kan replikeras då det är en organisatorisk invariant. Syftet är att utvärdera Searles argument mot stark AI i ljus av Chalmers teori om att simulering är replikering när det gäller medvetande. Min tes är att Chalmers kan visa att simulering kan vara replikering men att det inte räcker till för att bevisa att stark AI är möjlig. Vad jag kommit fram till är att Searles argument mot stark AI i den nämnda artikeln inte håller men Chalmers kan inte heller bevisa att medvetande kan replikeras. Däremot kan Chalmers bevisa att simulering och replikering i vissa fall kan vara samma sak. Om det visar sig möjligt att någon typ av semantiskt innehåll kan uppkomma ur syntax är vägen för stark AI öppen.

Läroboken är viktigaste läromedlet och utgångspunkt för elevernas lärande. Bra läroböcker som ger bakgrunder, analyser och översikter, samt överför ett innehåll ska svara mot styrdokumentens krav och behoven hos elever och lärare. I de nya kurs- och ämnesplanerna för kinesiska står det att eleverna ska lära sig om livsvillkor, samhällsfrågor och kulturella företeelser i olika sammanhang och områden där kinesiska språket används, samt kunna utveckla allsidig kommunikativ förmåga för att kunna anpassa språket till olika situationer, syften och mottagare och även kunna reflektera över likheter och skillnader mellan språkområden. Syftet med detta arbete är att undersöka två kinesiska läroböcker för nybörjare i Sverige ur ett kulturellt perspektiv. Två övergripande frågeställningar har utformats för att utreda detta, ytterligare åtta mer detaljerade analysfrågor har utformats för att hjälpa undersökningen, varav fyra besvaras i den kvantitativa analysen och fyra i den kvalitativa analysen.Resultatet av den kvantitativa analysen visar att båda läroböckerna har ett liknande mönster när det gäller betoningen på dels huvudkategorin vardagsliv, och dels underkategorierna historiska sevärdheter och kända landmärken, samt kinesiska städer, provinser och regioner inom huvudkategorin samhällsorientering. Däremot skiljer sig de båda böckerna åt främst inom huvudkategorin kulturmöten. Zhōngwén Hǎoxué (Liber AB) dominerar orden på högtid och folkseder, medan Láiba (Gleerups Utbildning AB) har sin tyngdpunkt på djur- och siffersymboler. I övrigt profilerar sig Zhōngwén Hǎoxué på underkategorierna etnisk grupp och religion samt kinesisk historia, medan Láiba trycker på underkategorierna mat och dryck samt valuta. Resultatet av den kvalitativa analysen visar att Zhōngwén Hǎoxué har mer än dubbelt så många bilder som Láiba, men storleken är mindre, varierade bildtyper kontrar en enformig bildtyp i Láiba. Bildmotiven i båda böckerna är i stor utsträckning relevanta för respektive tema och kapitel där kinesisk kultur presenteras. Bilderna bidrar också på olika sätt till att öka läsarnas förståelse för den kinesiska kulturen och inom olika ämnesområden och bilderna har potential för att väcka uppmärksamhet och bidrar till det på olika sätt genom att skapa intresse för läsarna att lära sig mer om den kinesiska kulturen, dock utan att ge läsarna ett kritiskt och analytiskt tänkande. Bilderna i Zhōngwén Hǎoxué passar till yngre målgrupper än de själva anger. Båda böcker har vissa kulturområden där bilder saknas.Enligt analysen behövs det mer ord och fraser i böckerna som handlar om kinesisk högtid och folkseder, filosofi, klädsel, etnisk grupp och religion samt kinesisk historia. Ingen av böckerna erbjuder elever ett kritiskt och kreativt tänkande utan nöjer sig med att ha bilder endast för att förklara texterna eller bara får syns skull, och dessutom visar inte bilderna i Láiba en helhetsbild om Kina. Láiba kan vara en bra bok för vuxenläsare, men det behövs mer ord och fraser med kulturinslag som kan omfatta fler områden där kinesiska används och det behövs mer illustrerade bilder och bildtexter av olika slag som kan bidra till elevernas förståelse kring områdena. Zhōngwén Hǎoxué behöver betydligt mer ord och fraser med kulturinslag för att den ska kunna komma till samma nivå som Láiba. Därmed passar Zhōngwén Hǎoxué bättre till högstadieelever och inte till gymnasieelever samt vuxenutbildningen. För eleverna får det konsekvenser vilken bok man får sig tilldelad att läsa. De som blir tilldelade Láiba får kunskapsmässigt bättre förutsättning att klara eventuellt nationella prov än elever som blir tilldelade Zhōngwén Hǎoxué. Mitt förslag är att framtida läroböcker i kinesiska ska vara inriktade mot högstadieelever för sig och gymnasieelever samt vuxenutbildning för sig. Den boken som skrivs för yngre läsare kan öka kulturinslaget genom att lägga till klassiska sånger och visor samt välkända sagor med illustrerade bilder av olika slag. Teman och kapitlens innehåll ska enligt min mening vara anpassade för 6:e till 9:e klass.

Syftet med denna studie har varit att undersöka de multinationella företagens ”tvingande joint venture-avtal” med de kinesiska tillverkarna, och hur det påverkar teknologisk överföring. Som metod för att samla in information valde uppsatsförfattaren att genomföra kvalitativa intervjuer, vilka var semi-strukturerade. Genom ett icke-sannolikhetsurval valdes tre företag ut för att delta i studien. Studiens slutsatser tyder på förutsatt att den kinesiska regeringens krav på joint venture-avtal reviderades eller helt slopades och de multinationella fordonstillverkarna därmed fick valfri möjlighet till FDI, då skulle det leda till att färre företag ingår joint ventures med kinesiska tillverkare. Dessutom ökar incitamenten för de multinationella företagen att överföra teknologier till den kinesiska fordonsindustrin om de har möjligheten att fritt bestämma FDI, däremot är det ingen garanti för mer effektiva teknologier. Företagen överför endast teknologier och produkter som den kinesiska marknaden efterfrågar och är beredd att betala för. Multinationella företag kan inte implementera de mest avancerade teknologierna i fordon ämnade för den kinesiska marknaden på grund av bristande kvalitet på färdbränsle. Enligt de multinationella företagen krävs det därför hårdare och mer strikta regleringar från den kinesiska regeringens sida när det gäller kvaliteten på bränsle. Denna studie har bidragit med kunskap om hur joint venture-avtalen inom just den kinesiska fordonsindustrin påverkar den teknologiska överföringen utifrån de multinationella företagens perspektiv. Framförallt belyser studien betydelsen av relationskvalitet, tillit och absorptionsförmåga i samband med teknologisk överföring. Förutsatt att kraven på joint venture antingen revideras eller helt slopas i framtiden skulle det vara intressant att genomföra en liknande studie och således jämföra omfattningen på teknologisk överföring innan och efter de eventuella lagändringarna. Det vill säga  hur effekterna av valfri FDI för multinationella företag i själva verket påverkar teknologisk överföring. Ytterligare förslag på framtida forskning är att genomföra en liknande studie men utifrån ett mer djupgående samhällsperspektiv. / The purpose of this study was to investigate the multinational corporations “mandatory joint venture agreement" with the Chinese manufacturers, and how it affects technology transfer. The researcher chose to conduct qualitative interviews which were semi-structured, as a method to collect information. Through a non-probability sample, three companies were selected to participate in the study. The study's findings suggest that if the Chinese government's demands on the joint venture agreement was revised or completely abolished, and the multinational vehicle manufacturers got free choice of FDI, then it will lead to fewer companies which will establish joint ventures with Chinese manufacturers. It would also increase the incentives for multinationals to transfer technologies to the Chinese automotive industry. However, it is not a guarantee for more efficient technologies, because the multinationals only transfer technologies and products that the Chinese market demands and is willing to pay for. Multinational companies can not implement the most advanced technologies in the vehicles destined for the Chinese market due to the lack of quality of the fuel. According to the multinationals, they require harder and stricter regulations by the Chinese government, when it comes to the quality of the fuel. This study has contributed with knowledge about how the joint-venture agreements in the Chinese automotive affect the technological transfer, based on the multinational corporations’ perspective. In particular, the study highlights the importance of relationship quality, trust and absorptive capacity in the context of technology transfer. Provided the requirements for joint ventures either were revised or abolished in the future, it would be interesting to conduct a similar study and thus compare the extent of technology transfer before and after any legislative changes. Additional suggestions for future research is to conduct a similar study but from a more profound societal perspective.

Att översätta är en konst. I den här uppsatsen undersöker jag William A. Lyells och Gladys och Xianyi Yangs översättningar av Lu Xuns novell Den sanna historien om Ah Q. Med hjälp av Mona Bakers översättningsstrategier om icke-ekvivalens på ordnivå och med hjälp av två egna översättningsstrategier har jag jämfört de båda översättningarna i syfte att se vilka av översättningsstrategierna som används och hur frekvent de används i de olika översättningarna. Jag har även undersökt om det finns skillnader vad gäller användning av de olika översättningsstrategierna och slutligen jämfört mina resultat med resultaten från en liknande undersökning som gjorts, nämligen Evelina Harrysons undersökning från 2012. Mina resultat visar att alla Mona Bakers översättningsstrategier om icke-ekvivalens på ordnivå används i de båda jämförda översättningarna, men att William A. Lyell har varit mer generös med sin användning av dem. De översättningsstrategier som handlar om att göra omskrivningar, lägga till ord, ta bort ord och att översätta till kulturella ersättare är de fyra mest använda strategierna i båda översättningarna. Kanske är dessa de som används mest frekvent på grund av att kinesiska och engelska är så olika språk, och de enklaste sätten att hantera detta är för översättaren att göra omskrivningar, lägga till ord, ta bort ord eller ersätta ord med en kulturell motsvarighet.

Kinesiska och miao-språket hmu har nära kontakt med varandra och påverkan från kinesiskan har iakttagits i hmu på lexikal och fonologisk nivå. Denna studie undersöker hur påverkan från kinesiskan ser ut även på syntaktisk nivå i fråga om användningen av genitiv och nominalisering. På kinesiska uttrycks detta med en och samma partikel, vilken har en motsvarighet i hmu. Studien delades upp i två delar: en korpusundersökning och en meningsanalys över två olika upplagor av Nya testamentet på hmu. I den tidigare upplagan användes den partikel flitigt som på hmu sägs uttrycka genitiv och nominalisering och korpusundersökningen visade en minskad användning av denna partikel i den senare upplagan av Nya testamentet. Meningsanalysen visade att kinesisk påverkan finns på användningen av genitiv men inte på nominalisering i hmu. Med detta har vi fått en klarare bild av hur kinesisk påverkan ser ut på just dessa syntaktiska funktioner i hmu. / The Chinese language and the Miao Language Hmu live in close contact with each other. The influence from Chinese has been noted in the language of Hmu in both lexicon and phonology. This research examines what the influence from the Chinese language looks like in the syntax of Hmu when it comes to genitive and nominalization. In Chinese this is expressed with one single particle, which has an equivalent in Hmu. The research is divided into two parts: a corpus study and an analysis of sentences based on two different editions of the New Testament in Hmu. In the earliest edition the Hmu particle, which is said to express genitive and nominalization, is used frequently and the corpus study showed a decreased usage of this particle in the later edition of the New Testament. The analysis of sentences showed that there is a Chinese influence on the usage of genitive but not on the nominalization. The picture of what Chinese influence looks like on these particular syntactic functions in Hmu is now clearer.

Studien undersöker de huvudsakliga motiven bakom kinesiska företagsförvärv på den svenska marknaden. På senare tid har Kinas direktinvesteringar inom de europeiska länderna ökat, där Sverige har varit en av de huvudsakliga mottagarna. Som följd har det uppstått en oro i såväl Europa som Sverige kring vilka motiv som ligger bakom investeringarna. För att undersöka vilka de huvudsakliga motiven är har en egen analysmodell med fyra propositioner utarbetats. Analysmodellen baseras på Dunnings fyra motiv för utländska direktinvesteringar (FDI), tidigare studier om Kinas investeringsmönster samt fakta om den svenska marknadens egenskaper. För att besvara studiens forskningsfråga genomfördes fyra intervjuer. Resultatet visade att samtliga av Dunnings motiv går att applicera på kinesiska investerare vid val av investeringsmarknad, men där vissa motiv är mer vanligt förekommande. Studien tyder även på den kinesiska statens starka inflytande över kinesiska investerare och hur det kan överträffa individuella motiv.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur två översättare har tolkat och översatt de kinesiska idiom som förekommer i verket Camel Xiangzi skriven av Lao She. Den ena översättningen utfördes av Shi Xiaojing år 1981 och den andra översättningen av Howard Goldblatt år 2010. Utifrån en kvalitativ komparativ metod med hjälp av Mona Bakers sex översättningsstrategier gällande översättning av idiom, har respektive översättares översättning av idiom identifierats och kategoriserats enligt Bakers strategier. Dessutom syftar uppsatsen till att undersöka om det förekommer några likheter och skillnader gällande översättarnas översättningar. Genom att använda två lexikon om översättning av kinesiska idiom kunde 30 idiom i Camel Xiangzi identifieras. Resultatet visade att endast tre av Mona Bakers översättningsstrategier kunde identifieras vid översättarnas översättningar av idiom. De strategierna var: “using an idiom of similar meaning but dissimilar form”, “translation by paraphrase'' and “translation by omission of entire idiom”. Det visade sig även vid översättning av en del av idiomen krävdes det att Bakers strategier kombinerades eller identifierades med uppsatsförfattarens egna konstruerade strategier. Slutligen visade studien att Mona Bakers översättningsstrategier inte alltid lämpar sig vid översättning av kinesiska idiom, vilket delvis beror på kulturella skillnader mellan språken. / The thesis aims to investigate how two translators, Shi Xiaojing and Howard Goldblatt have interpreted and translated the Chinese idioms that appear in the work Camel Xiangzi written by Lao She. Based on a qualitative comparative method using Mona Baker's six translation strategies for translating idioms, each translator's translation of idioms has been identified and categorized according to Baker's strategies. In addition, the thesis aims to investigate whether there are any similarities and differences regarding the translators' translations. Using two dictionaries on the translation of Chinese idioms, 30 idioms in Camel Xiangzi could be identified. The results showed that only three of Mona Baker's translation strategies could be identified in the translators' translations of idioms. The strategies were: “using an idiom of similar meaning but dissimilar form”, “translation by paraphrase” and “translation by omission of entire idiom”. Furthermore the result showed that when translating part of the idiom, Baker's strategies were required to be combined or identified with the essay author's own created strategies. Finally, the study showed that Mona Baker's translation strategies were not always suitable for translating Chinese idioms, which is partly due to cultural differences between the languages.

En ökad efterfrågan på talare av mandarin kinesiska (hädanefterkinesiska) i väst har lett till ett ökat behov av högkvalitetsundervisning i kinesiska. I den här undersökningen studerade 24 svenska modersmålstalare utan tidigare kinesisk språkerfarenhet 60 svenska ord i kombination med deras kinesiska motsvarighet. Hälften av paren lärdes genom upprepade studier (där ordparen presenteras samtidigt) och hälften av paren genom aktiv minneshämtning (där ordparen presenteras separat). Varaktigheten av upprepade studieroch aktiva minneshämtningen likställdes. Alla de kinesiska tecknen presenterades tillsammans med en fonologisk representation. Efter att ha lärtde 60 ordparen, utfördesett flervalstest för att bedöma läranderesultatet. För att testa för den fonologiska representationens betydelse vid inlärning så presenterades hälften av ordparen från varje betingelse utan deras fonologiska representation under testningen. Logistikblandade modellerfann att prestationvar signifikant bättre förupprepade studier jämfört med aktiv minneshämtningoch att tillgång till en fonologisk representation under testninginte gav signifikant bättre testprestanda. / An increased demand for speakers of Mandarin Chinese (henceforth Chinese) in the West has lead to an increased need for high quality teaching of Chinese. In the present study, 24 native Swedish speakers with no prior Chinese language experience studied 60 Swedish words paired with their Chinese equivalents. Half of the pairs were learned by repeated studying (with the word pairs presented simultaneously) and half of the pairs by active retrieval (with the word pairs presented separately). The durations of repeated study and active memory retrieval were equated. All the Chinese characters were presented along with a phonological representation. After learning the 60 word pairs, a multiple-choice test was conducted to assess learning outcome. To test for for the importance of the phonological representation, half of the word pairs learnt in each condition had the representation removed during testing. Logistic mixed models found that performance was significantly better for repeated studying compared to active memory retrieval and that having access to a phonological representation during testing did not yield significantly better test performance. Keywords: Mandarin Chinese, second language learning, the testing effect

Loess is a well sorted, fine grained, windblown (aeolian) sediment and deposits as a blanket over large areas, reaching from a few centimetres to several hundreds of meters in height and can drape large landscapes in form of mountains. During a more humid and warmer climate, redox conditions are changed in the loess deposits, with greater seasonal moisture creating greater soil formation (pedogenesis), i.e. palaeosol.  The Chinese Loess Plateau is dominated by the East Asian monsoon climate, and consists of an alternating Loess-palaeosol Formation, spanning back to at least the whole Quaternary period and late Pliocene (~2.8 Ma), and overlays a Red Clay Formation ranging into at least Miocene. This deposit covers therefore the onset of the latest Quaternary Ice Age. The Magnetic Susceptibility (MS) is used to investigate the magnetism of a rock which is inferred to be driven by the pedogenetic activity changes, i.e. during a stronger pedogenesis a higher amount of magnetic minerals forms. In turn the MS measurements becomes as a good indicator of the intensity and duration of the East Monsoon climate. In present study, a newly applied technique in palaeoenvironment is used to investigate the reasons for the out-of-phase response by the MS measurements. The study shows that this is due to viscous relaxation. Thus, the ultrafine superparamagnetic mineral magnetite is giving rise to the out-of-phase response and no other mechanisms. / Lössjord är ett välsorterad, finkornigt, vindblåst (eolisk) sediment som avsätts som ett täcke över stora områden, och kan variera från några centimeter till flera hundra meter i höjd och drapera stora landskap i form av berg. Under ett mer fuktigt och varmare klimat förändras de redoxa förhållandena i lössjordarna, då större säsongsfuktighet skapar en större paleosol-bildning, under en så kallad pedogenes. Den Kinesiska Lössjordsplatån domineras av det östasiatiska monsunklimatet och består av en alternerande Lössjord-paleosol Formation, som sträcker sig tillbaka till åtminstone hela kvartära perioden men även sena Pliocen (~ 2,8 Ma), och överlagrar en Rödlera Formation som sträcker sig minst tillbaka till Miocen. Dessa avlagringar täcker därför övergången till början på den kvartära istiden. Den magnetiska susceptibiliteten (MS) används för att undersöka de magnetiska egenskaperna hos avlagringarna som drivs av de pedogenetiska aktiviteterna, dvs under en starkare pedogenes bildas en högre mängd magnetiska mineraler. I sin tur blir därför MS-mätningarna en bra indikator på intensiteten och varaktigheten av östasiatiska monsunklimatet. I denna studie används en nyligen tillämpad teknik inom paleo-miljö för att undersöka orsakerna bakom ur-fas responsen som fås genom MS-mätningar på avlagringarna. Studien visar att detta beror på viskös relaxation. Således är det ultrafina superparamagnetiska mineralet magnetit som ger upphov till ur-fas responsen och inga andra mekanismer.

In this quantitative study, time controlled written English compositions by 39 Chinese university majors of English were analyzed by means of Error Analysis (EA) in order to find out what grammatical errors were made. It investigates errors made by more than one fifth of the participants, in order to see whether they can be ascribed to either interlingual or intralingual influence. An error taxonomy based on previous research was created specifically for the errors encountered in the EA. The following grammatical errors were analyzed in the error analysis: article errors, noun number errors, prepositions errors, and verb errors. The results of the error analysis showed that while Chinese learners of English make mistakes due to both interlingual and intralingual influence, the vast majority are due to interlingual influence. These findings strengthen previous notions that when the target language belongs to another language family than the L1, errors are due more often to interlingual influence (also referred to as negative transfer) than to intralingual influence. / I den här kvantitativa studien har en felanalys gjorts på tidskontrollerade engelskuppsatser skrivna av 39 kinesiska universitetsstudenter med engelska som huvudämne. Studiens syfte var att undersöka vilka typer av grammatiska fel som är vanligast. Den undersöker vilka fel som är frekventa hos studenterna och om de kan hänföras till förstaspråks- eller målspråksinterferens. En felanalys baserad på tidigare forskning utarbetades specifikt för de kategorier som påträffades i felanalysen. Följande grammatiska fel analyserades: artikelfel, fel i substantivets singular- och pluralform, prepositionsfel och verbfel. Resultaten visade att medan kinesiska studenter tenderar att göra misstag som är grundade i både förstaspråks- och målspråksinterferens, så beror de flesta felen på förstaspråksinterferens. De här resultaten styrker tidigare forskning som visar att när målspråket tillhör en annan språkfamilj än förstaspråket, uppstår felen oftare på grund av förstaspråksinterferens (även kallat negativ transfer) än av målspråksinterferens.