Förespråkare för åldersblandade klasser menar att det finns pedagogiska fördelar med denna klassform, såsom till exempel att elevernas inlärning och sociala utveckling främjas (Nandrup & Renberg, 1992; Sandqvist, 1994). Syftet med föreliggande studie är att undersöka om det förekommer sådana fördelar i åldersblandade klasser och om de kan visas över tid. Detta görs genom att jämföra elever i årskurs 8 som under låg- och mellanstadiet hela tiden gått i åldersindelade klasser (n=423), elever som gått i åldersblandade klasser i lågstadiet men inte på mellanstadiet (n=22), samt elever som gått i åldersblandade klasser både under låg- och mellanstadiet (n=30). Elevernas prestationer, normbrytande beteende, samt sociala situation undersöks med hjälp av en enkät. I linje med tidigare jämförande studier är huvudresultatet av föreliggande undersökning att ålderssammansättningen inte har någon effekt på elevers inlärning eller sociala utveckling.

Over the past ten years, the pupils' performance and grades has fallen and the number of competent to high school has decreased gradually. The Swedish school has been criticized and the role of the teachers has been questioned, among other by the media. In autumn 2007 Johannesskolan, one of Sweden's tenth worst schools replaced the ordinary teachers of Class 9A against eight of the country's "main" educators with the goal of the class to become one of Sweden's third major. The teachers have the autumn term in which to achieve the goal and the outcome will be measured by national tests in core subjects Swedish, English and Mathematics. The aim of this paper is to examine the role of the teacher's leadership in relation to the pupils' social and intellectual development, and identify common leadership of these eight educators. The result of the survey shows that all teachers except possibly one manage to engage students and get them to perform better and get good results.

Abstract Syftet med den här uppsatsen är att ge en bild av hur ungdomar uppfattar socialtjänstens bemötande. Men även se vilka möjligheter respektive hinder det finns för ett bra möte. I teoridelen har vi använt oss utav Goffmans stigmateori, Beckers stämplingsteori, Mills teori om den sociologiska visionen och Foucaults teori om det disciplinära samhället. Vår empiriska undersökning består av åtta kvalitativa intervjuer, med ungdomar. Undersökningen har fokus på olika teman; bemötande, möte, hinder och möjligheter som återspeglar åtta ungdomars erfarenheter av den svenska socialtjänsten. I analysdelen har vi analyserat resultatet utifrån våra teorier och tidigare forskning. Undersökningen visar att våra respondenter till stor del har dåliga erfarenheter av socialtjänsten. Där de ses som en grupp och inte som enskilda individer. Ungdomar är den grupp som har ökat mest hos socialtjänsten pga. att olika sociala problem har tvingat dem att ta denna kontakt.

Syftet med den här studien var att undersöka hur nyanlända elever inkluderas från internationell klass till ordinarie undervisning samt på vilka grunder pedagoger tar besluten på. För att nå fram till ett resultat har samtalsintervjuer gjorts på en skola i en mellanstor kommun i södra Sverige. Studiens frågeställningar handlar om inkluderingsfasen och vad pedagogen grundar sina beslut på gällande när en elev i internationell klass är redo att inkluderas i ordinarie klass. Resultat visar att skolan där samtalsintervjuer gjordes inte har något grundläggande bedömning- och kartläggningsmaterial förutom i ämnet svenska. Det visade sig även att varje nyanländ elev bedöms av en annan verksamhet i kommunen innan eleven anländer till den internationella klassen. Gemensamt för de pedagoger som undervisar i den internationella klassen och ledning för skolan, var att försöka inkludera eleven in i ordinarie klass så fort som möjligt, men de lyfte även att ämneskunskaper, den sociala biten och språket som viktiga delar för elevens inkludering.

Syftet med denna uppsats är att belysa kön, klass och etnicitet utifrån intersektionalitetsperspektivet och hur dessa begrepp framställs i reklambilder som marknadsför alkoholhaltiga drycker. I resultatet och analysen använde vi oss utav forskningsdesignen bildanalys, vilket är en form av innehålls analys. Därefter genomfördes en korstabulering med stöd av variabler som var relevanta för att belysa perspektivet samt för att besvara ställda frågeställningar. Intersektionaliet innebär ett samspel mellan etnicitet, klass och kön och hur olika maktstrukturer uppstår i och med dessa. Detta gjorde att resultatet visade på den dominerande ”vita” mannen som anses vara den som gynnas mest inom de olika samhällsskiten. Problematiken som råder angående alkoholreklam ligger i hur bilderna framställer sin produkt som något positivt. Detta medför att människor i större utsträckning tenderar att vilja efterlika det som porträtteras i reklamen och på så sätt blir alkohol  marknadsförd trots det faktum att det är ett stort folkhälsoproblem.

Såväl nationell som internationell forskning visar på klara kopplingar mellan alkohol och våld. Sambandet är ändå problematiskt och det ligger tydliga utmaningar i att förklara sambandet som kausalt. Hittills har merparten av forskningen inriktat sig på att hitta mellan- eller bakomliggande variabler för att förklara detta samband. Som en del i det vidare genusperspektivet har tidigare forskning diskuterat maskulinitet som en bidragande förklaring av samvariationen mellan alkohol och våld bland män. Mycket få av de studier som genomförts har emellertid varit kvantitativa. Denna uppsats syftar till att studera vad som händer när vissa av de variabler som använts i tidigare forskning, vad gäller alkohol och våld, relateras till andra som är löst teoretiskt styrkta utifrån maskulinitetsteorier. Vilka variabler utmärker sig, finns det samband som man inte sett inom tidigare forskning och vilka ytterligare variabler skulle behöva tillföras i framtida forskning? Materialet består av telefonintervjuer utförda 2002 där 5469 slumpmässigt utvalda vuxna svenskar ringts upp av SCB på uppdrag av SoRAD. Som metod används en logistisk regressionsanalys för att se vilka variabler som påverkar sannolikheten att slagsmål inträffar. Fyra områden utmärker sig i resultatet; hög intensivkonsumtion, respektive låg ålder, civilstatus och klass, ökar risken för att slagsmål ska inträffa. Det kan konstateras att det i den här analysen inte framkommer samband mellan olika variabler som inte finns belagda i tidigare forskning eller som kontrasterar mot tidigare forskning. Dock kan konstateras att vissa av de samband som beläggs i tidigare forskning inte kan beläggas i detta material. Det beror sannolikt på brister i validitet. En slutsatts av studien är att det finns anledning att fortsätta utforska området alkohol, våld och maskulinitet. Utöver de variabler som används i denna uppsats bör, av teoretiska skäl, männens relationen till föräldrar och till andra män undersökas. För en bättre kontextualisering av maskulinitet bör ekonomiska förutsättningar inkluderas i förhållande till klass. Det finns i materialet en grupp unga, ogifta män, som har de högsta riskerna för inblandning i våld vid alkoholkonsumtion. Intensivkonsumtion är en del av torr alkoholkultur. Det tycks finnas kopplingar mellan indikatorn på torr alkoholkultur och de variabler som kan kopplas till maskulinitet och sambandet mellan alkohol och våld.

Vi lever i ett mångkulturellt samhälle och i dagens skola möter lärare många elever från olika länder. Elever Sverige får gå i en internationell klass för att kunna lära in ikapp sina jämnåriga kamrater som har svenska som sitt lärare medverkar. Fem av dessa lärare är Sva syfte att ta reda på vilka faktorer som kan påverka andra under intervjuerna har diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning och visar bland annat att modersmålsundervisning är gynnsam för elevers andraspråksutvecklin finns andra faktorer som påverkar andraspråkselevers inlärning och dessa är den sociokulturella bakgrunden (föräldrar, utbild kultur), elevers bakgrund och tidigare erfarenheter samt hur organiseringen av undervisningen ser ut.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka årskurs nio elevers matvanor, och betyg i ämnet i idrott och hälsa utifrån genus. Studien genomfördes på två stycken skolor den ena i ett område med lågt socioekonomiskt index och den andra i ett område med högt socioekonomiskt index. Examensarbetet genomfördes med hjälp av information sammanställt från 77 stycken enkäter, betyg och relevant litteratur. Resultat av undersökning visar att det finns viss korrelation mellan elever som lever i områden med högt socioekonomiskt index har högre betyg i ämnet idrott och hälsa och god kosthållning i jämförelse med elever som bor i områden med lågt socioekonomiskt index som har lägre betyg och sämre kosthållning, dock går sambandet inte att säkert fastslå. Resultaten av studien visar att eleverna på skolan med lågt socioekonomiskt index äter mer onyttig mat och betydligt mindre frukost i jämförelse med eleverna på skolan med högt socioekonomiskt index. Resultaten visar också att flickornas och pojkarnas kostvanor skiljer sig på båda skolorna. / Rapport 2010ht4643

Under 90-talet genomgick arbetsmarknaden stora förändringar och ungdomsarbetslösheten steg drastiskt. Arbetarklassungdomar blev mest utsatta då deras arbetsmarknad krympte. Ett glapp mellan deras möjlighetsstruktur och viljestruktur uppkom. Skolans roll är att enligt Lpf94 att bidra med anpassning till samhället genom att hjälpa eleverna göra väl underbyggda val inför framtiden.Därför undersöktes ungdomars syn på studier, arbete, arbetslöshet och framtiden med en intervju- och enkätundersökning vid en västsvensk småstadsgymnasieskola. Även lärarnas syn på effekterna av elevernas val och dessutom på framtiden som marknadsanpassningen av gymnasiet medfört studerades med intervjumetoden.Klassperspektivet vad det gäller syn på arbetslöshet saknas vid detta gymnasium. Kvinnorna är dock mer oroliga för arbetslöshet än männen. Generellt ser eleverna positivt på framtiden då över 90 % har positiva framtidsvisioner. Lärarna anser att fenomen som kunskapsreducering, valstrategier och kursutbudsförändringar är effekter av skolans närmande till marknaden som ändå generellt ses som ett positivt fenomen.Sammanfattningsvis är eleverna inte begränsade av sin klasstillhörighet i sina framtidsval. Detta liksom att de oberoende av program kan se sig som kandidater till högre utbildning i framtiden. Kvinnliga elever är mer oroliga för framtidens arbetsmarknad än manliga. Detta är fenomen som kan tas tillvara i utvecklingen av den framtida skolan.

No description available.