A presente pesquisa investiga duas práticas de performance da obra Variationen für Klavier, Op. 27 de Anton Webern através da comparação de duas edições da obra e da comparação de três gravações realizadas por Peter Stadlen (1948), Yvonne Loriod (1961) e Charles Rosen (1969). Foram comparadas a primeira edição da obra (a edição Urtext de 1937) e a edição Prática elaborada por Peter Stadlen (1979), resultado de sua interação com o compositor durante o período que antecedeu a estreia do Op. 27. Os aspectos estéticos e interpretativos da obra foram considerados a partir dos textos de Stadlen e da literatura recente. Utilizando o software Sonic Visualiser foram mapeadas as flutuações de tempo nas três gravações do Op. 27. Os resultados evidenciaram dois estilos diferentes de performance. De um lado, o estilo pós-guerra (Cook, 2016) de Loriod e Rosen, marcado pela influência da vanguarda de Darmstadt; de outro lado, o estilo pré-guerra de Stadlen, o qual lança questionamentos sobre o cânone interpretativo estabelecido pelo estilo do pós-guerra. / This research investigates two performance practices of Anton Webern’s Variationen für Klavier, Op. 27 through a comparison between two editions and three recordings of the work. The first edition (the Urtext edition of 1937) and Stadlen’s practical edition of 1979 were compared in regards to the expressive markings added by the composer and the performer, and interpretive aspects of recente literature as well as Stadlen’s texts were considered. Using the software Sonic Visualiser tempo fluctuations were analysed in the recordings by Peter Stadlen (1948), Yvonne Loriod (1961) and Charles Rosen (1969). The results brought to evidence two contrasting performance styles. On the one hand, the post-war style (Cook, 2016) of Loriod and Rosen, marked by the influence of the Darmstadt avant-garde, and, on the other hand, the pre-war style of Peter Stadlen, which calls into question the interpretive canon of the work established by the post-war style of performance.

No description available.

Die Erforschung des Lebens von Elias Schlegel, der der Vergessenheit anheimgefallen war und erst im Rahmen der Familienforschung der Autorin als ihr 4-facher Urgroßvater wiederentdeckt wurde, offenbarte eine interessante Familiengeschichte und Künstlerbiografie in einer bewegten Zeitgeschichte der Aufklärung und Napoleonischen Ära. Schlegel hat um 1792 eine Kombination von bisherigem Hammerklavier und Clavichord bzw. Cembalo entwickelt, die er „Fortepianoklavier“ nannte. Seine Erfindung hatte einen zusätzlichen Harfen- und Lautenzug. Mittels einer durch Knie- oder Fußdruck betätigten mechanischen Vorrichtung konnte das Instrument wahlweise sowohl als reines Tafelklavier oder als reines Fortepiano gespielt werden. Die Schlegel’schen Instrumente wurden insbesondere wegen ihres singend-schwebenden und besonders ausdrucksvollen Klaviertones von der Fachwelt gelobt. Ganz besonders deutlich wurde der Vorzug dieser Instrumente dann, wenn das lautenartige Piano des Fortepiano, das durch ein Verschieben der Klaviatur bewirkt werden konnte, damit verbunden wurde. An Tonstärke soll das Fortepianoklavier aber dem reinen Fortepiano nicht gleichgekommen sein.

Detta konstnärliga examensarbete är ett försök att som pianist nå en fördjupad förståelse för Franz Schuberts Drei Klavierstücke (D.946). Verket komponerades under Schuberts dödsår 1828 men var det i mars eller maj? Syftet är att framföra Drei Klavierstücke på bästa möjliga sätt. Det utförs genom kontextualisering av Schubert liv och en fördjupad analys av hans musik samt jämförelser av olika partiturutgåvor, finnandet och problematiseringen utav Schuberts huruvida verket skrivs i mars eller maj, samt att erhålla djuplodade kunskaper som underlag för att skapa minnesvärda associativa titlar. Därigenom kan jag bättre visualisera inom mig det som ska spelas. Med andra ord, den konstnärliga gestaltningen byggs därmed upp genom min visualisering av verket i min instudering. De första två styckena i Drei Klavierstücke hänger utan tvekan ihop med varandra (Leisinger, et al., 2015) och därför har jag valt att framföra dessa två på min examenskonsert. I studien vill jag ändå skapa associativa titlar till alla tre styckena. Med en konstnärlig metod samt litterära kunskaper på tyska, engelska och svenska skapade jag de associativa namnen. Dessa redovisas i studiens resultatkapitel, med originalspråk på tyska: Reise in Jenseits in Drei Teilen, 1. Lebensende, 2. Jenseits, 3. Himmelstür. Emellertid skapades även översättning på svenska: 1. Livetsslut, 2. Efterlivet, 3. Pärleporten. Gällande mars eller maj lämnar förlagens svar på detta öppet. Enligt dem stavades maj som M-A-Y. Schubert talade sannolikt engelska då han tidigare arbetat som hjälplärare. Det verkar ändå konstigt att ange månaden på engelska i ett dokument som i övrigt författades på tyska? / This artistic thesis is an attempt to reach a deeper understanding of the piano pieces Drei Klavierstücke (D.946) composed by Franz Schubert in 1828, but was it in March or May? The aim is for me as a pianist to perform Franz Schubert's Drei Klavierstücke in the best possible way. It is carried out through contextualization of Schubert's life and an in-depth analysis of his music as well as comparisons of different score editions, the finding and problematization of Schubert's writing of May or March, as well as obtaining deep knowledge as a basis for creating memorable associative titles. This way I can better visualize a representation of the work in my rehearsal. The first two pieces of Drei Klavierstücke are undoubtedly related to each other (Leisinger, et al., 2015) and therefore I have chosen to perform these two at my graduation concert. In the study, I still want to create associative titles for all three pieces. With a poetic method and literary knowledge in German, English and Swedish, I created the associative names. These are reported in the result chapter of the study, with original language in German: Reise in Jenseits in Drei Teilen, 1. Lebensende, 2. Jenseits, 3. Himmelstür. However, an English and a Swedish translation was also created: 1. End of Life, 2. Afterlife, 3. Heaven’s Gate. Regarding March or May, the publisher's answer to this is left open. According to them, May was spelled M-A-Y. Schubert, who was previously an assistant teacher, certainly spoke English. However, why would he do that in a document that was otherwise written in German? / <p>Repertoar:</p><p>Leoš Janáček (1854 – 1928)”På en övervuxen stig”, Serie I1. Våra kvällar (Naše večery)2. Ett bortblåst löv (Lístek odvanutý)4. Madonnan av Frydek (Frýdecká panna Maria)</p><p>Franz Schubert (1797 – 1828)Drei Klavierstücke, D.946 posth.I. Allegro assai, ”Lebensende, The End of Life, Livetsslut.”II. Allegretto, “Jenseits, Afterlife, Efterlivet.”</p><p>Wilhelm Stenhammar (1871 – 1927)Tre fantasier för piano, Op. 11.Nr. 1 Molto appassionato</p><p>Paus</p><p>Frédéric Chopin (1810 – 1849)Ballad Nr. 3, Ass dur, Op. 47  </p><p>Robert Schumann (1810 – 1856) arr. Franz Liszt (1811 – 1886)Liebeslied (Widmung), S. 566.Ur: Myrthen op. 25   </p><p>Ludwig van Beethoven (1770 – 1827)ur: Sonat Nr. 21 C-Dur Op.53II. Introduzione: Adagio moltoIII. Rondo. Allegretto moderato — Prestissimo</p><p>- - -</p><p>Medverkande: Daniel Chun, piano.</p><p>Georg Asplund, KMH lärarstudent inriktining musik och mediaproduktion,  uppgift: videofilm.</p><p>Axel Wokander, KMH klassisk musik pianostudent, uppgift: bild projektor keynote.</p><p>- - -</p><p>Keynote presentation som visades på storskärm, innehöll namn på repertoar för publikens skull.</p><p>- - - </p><p>Videofilm på konserten, togs från inifrån scenen och fångar även publiken förutom vänster sida av pianisten Daniel Chun och pianot.</p>